Search results

The Languages of the Synagogue: An Introduction

Kärlek och vänskap. Platon, Aristoteles och europeisk idétradition. Platonsällskapets XXI symposium i Lund 2-5 juni 2011 http://aigis.igl.ku.dk/2012,2/Platonacta/indhold.html

περὶ φιλίας ἕποιτ᾽ ἂν διελθεῖν· ἔστι γὰρ ἀρετή τις ἢ μετ᾽ ἀρετῆς, ἔτι δ᾽ ἀναγκαιότατον εἰς τὸν βίον. ἄνευ γὰρ φίλων οὐδεὶς ἕλοιτ᾽ ἂν ζῆν, ἔχων τὰ λοιπὰ ἀγαθὰ πάντα. Härnäst är det dags att avhandla vänskapen. Den är en sorts dygd eller förekommer tillsammans med dygden. Dessutom är vänskap det som man allra mest behöver för att leva, för utan vänner skulle ingen vilja leva, även om han hade allt m

Att följa sitt ideal : Den vägledande anden i Salomos vishet och hos Dion Chrysostomos

A Male Privilege? Women and the History of Swedish Translations of Ancient Literature before 1900

No title

De känslor en antik författare kan väcka. Om filologen Wilamowitz förhållande till Pausanias

No title

No title

Review of: Religion und Städtekonkurrenz

Sébastien Montanari, Bernard Pouderon, Évhémère de Messène: Inscription sacrée. Fragments, 23. Paris: Les Belles Lettres, 2022. Pp. cii, 330. ISBN 9782251453736

ἐμπαίζω, ἐμπαιγμός, ἔμπαιγμα, ἐμπαίκτης

Retoriken : Aristoteles; översättning, inledning och noter av Johanna Akujärvi; introduktion av Janne Lindqvist

Filosofi för en kejsare

Språket i Bibeln förändras med tiden

Grekiska prosatexter från klassisk och hellenistisk tid : Ett urval av texter ur Xenofons Anabasis, Platons Sokrates försvarstal och Nya Testamentet

κλώταξ och κνώδαξ: ett sällsynt ord och dess synonym

Ordet κλώταξ är känt från en enda bevarad antik grekisk text, Kosmas Indikopleustes’ Topographia Christiana, där det förekommer sammanlagt fyra gånger. Översättare och lexikografer har haft besvär med ordet. Detta är ett försök att närmare precisera dess betydelse samt att göra det troligt att κλώταξ är synonymt med det något vanligare κνώδαξ.

Γραμματικῶν περίεργα γένη. Making fun of grammarians

Erasistratos och den mänskliga kroppens fysiologi

Rec. av Olof Heilo (red.), Vägar till Bysans.

Marcus Aurelius – kejsare och deltidsfilosof

Marcus Aurelius har ofta kallats ”filosofen på kejsartronen”. Kejsare var han onekligen och regerade det romerska imperiet åren 161–180. Men var han filosof också? Kanske inte fullt ut. Men i hans efterlämnade skrift kan man spåra grundsatserna i den stoiska moralfilosofi som var ledstjärnan för hans maktutövning.