Search results

Mellan Gamla och Nya Testamentet — de apokryfa skrifterna

Innovators and traditionalists. Self-positioning stategies in paratexts to early Swedish translations of the classics

An epic battle : Aesthetic and poetical struggles over the Swedish Iliads

Psyche and Grisilla. On two Swedish 17th century translations

Bildning och utbildning : paideia i det antika Athen

"Gracerna talte som du" : om Esaias Tegnér och bildningens betydelse för undervisningen

Grekiska prosatexter utgivna och kommenterade. Del 1. Ur Xenofon, Anabasis och Platon, Sokrates' försvarstal

Ordlista till Diálogoi. 2 upplagan

In the boiler room of S/S Alma. A poem by Harry Martinson and the Odyssey

Innovatörer och traditionalister. Om tidiga svenska klassikeröversättares syn på sin roll i det svenska litterära systemet

The classical tradition in Sweden: Samplings from four centuries

Chatta på grekiska. Att förnya undervisningen i ett "dött" språk

Translation in university dissertations : A study of Swedish (and Finnish) dissertations of the 19th century and earlier

Dissertation translations in the 19th century and earlier

Partiklar : Utskällda småord tar plats i grammatikens finrum

Suspending, believing, and truth telling : Reading Giorgio Agamben's pilate and Jesus with Bultmann and Foucault

In this article, Giorgio Agamben's essay Pilate and Jesus and in particular its notion of suspension as stalemate is treated as an important contribution to an ongoing exegetical conversation about the theological valence and event of John 18:28.19:41. In Agamben's essay, the suspension created by the dialogue between the Christ and the "Vicar of Caesar" demonstrates a peculiar stalemate of immane

Reading, Learning and Discussing : Being a Student in Athens of the Early Roman Empire

Att följa sitt ideal : Dion Chrysostomos om den vägledande daimon

Klassisk och hellenistisk prosa. Ur Xenofons Anabasis, Platons Apologin och Nya Testamentet : Texter med inledning och kommentar av Karin Blomqvist

Marcus Aurelius – kejsare och deltidsfilosof

Marcus Aurelius har ofta kallats ”filosofen på kejsartronen”. Kejsare var han onekligen och regerade det romerska imperiet åren 161–180. Men var han filosof också? Kanske inte fullt ut. Men i hans efterlämnade skrift kan man spåra grundsatserna i den stoiska moralfilosofi som var ledstjärnan för hans maktutövning.