Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 23 februari 2021 Bananfluga. Foto: Qinyang Li Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Nu publiceras deras studie i de

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 1 mars 2021 Atalafjärilen (Eumaeus atala). Fotot är taget i Florida. Foto: Nanfang Yu I en ny studie visar forskare hur synen hos en fjärilsart har utvecklats så att de ser röda färgnyanser lika bra som blå. En förmåga som ger dem specifika fördelar, exempelvis i jakten på nektar. Upptäckten har möjliggjorts genom att forska

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-metod-avslojar-vad-insekter-ser - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 8 mars 2021 Stjärtmesen förekommer i Sverige och är en av de arter där vissa föräldrapar får hjälp att ta hand om sina ungar, andra inte, något som påverkar hur länge föräldrarna lever. Foto: Wikimedia I djurens värld borgar det för ett långt liv för de biologiska föräldrarna ifall de får hjälp att ta hand om sina ungar. Det

https://www.biologi.lu.se/artikel/fagelforaldrar-som-far-hjalp-lever-langre - 2025-02-11

Publicerad 19 mars 2021 Jordhumla. Foto: Kennet Ruona Många arter av humlor hotas av klimatuppvärmningen, men inte alla. Mörk jordhumla är världens vanligaste humla och så lär det förbli. Forskare från Lunds universitet har nämligen upptäckt att den gynnas av att klimatet blir allt varmare. Genom att undersöka jordhumlor som har samlats in av amatörer och forskare under 150 år har biologer och kli

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-varmare-klimat-gor-varldens-vanligaste-humla-annu-vanligare - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 31 mars 2021 Rovfiskar som gädda framkallar kroppsliga förändringar hos bytesfiskar. Foto: Marcel Einig, Pixabay Fiskar kan ändra både beteende och utseende när de blir stressade. Den utlösande faktorn kan vara hotet att bli uppäten av en rovfisk, men rester av antidepressiva läkemedel i vattnet kan få liknande effekt på fis

https://www.biologi.lu.se/artikel/fiskars-beteende-och-utseende-paverkas-av-stress - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 9 april 2021 Fåglar kan skruva upp värmen i kroppen när det är kallt. Blodet fungerar som ett element. På bilden en svartmes. Foto: Andreas Nord Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur

https://www.biologi.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 21 april 2021 Hos vadarfågeln brushanen finns bland hanarna flera typer med olika parningsstrategier, beteenden och färger. Korrelerande selektion för sannolikt de olika egenskapspaketen vidare inom respektive typ. Foto från Vombs Ängar i Skåne. Foto: Erik Svensson Olika egenskaper och beteenden nedärvs ofta flera tillsamman

https://www.biologi.lu.se/artikel/forbisedda-kombinationer-av-egenskaper-vanliga-inom-djuraveln - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 7 maj 2021 Trastsångare. Foto: niclasahlberg.se Forskare har upptäckt att trastsångaren, en liten fågel som normalt flyttar på nätterna, flyger på extrema höjder på upp till 6300 meter de fåtalet gånger då den väljer att fortsätta att flyga på dagen under sin månadslånga flyttning från norra Europa till övervintringsområdena

https://www.biologi.lu.se/artikel/flyttande-smafaglar-stiger-till-extrema-hojder-pa-dagen - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 18 maj 2021 Färgvariationerna är stora bland Medelhavets murödlor. På bilden syns två ödlor av samma art, pituysisk murödla. Arten är vanlig på Ibiza och Formentera. Foto: Day's Edge Productions Ett internationellt forskarlag kan ha hittat svaret på varför murödlor blivit Medelhavsländernas mest framgångsrika reptil. Resulta

https://www.biologi.lu.se/artikel/nya-arter-nar-medelhavet-torkade-ut - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 20 maj 2021 Livet i staden har gjort talgoxar djärvare och mer aggressiva. Förändringarna märks i fåglarnas arvsmassa. Foto: Caroline Isaksson Talgoxar som lever i städer skiljer sig genetiskt från talgoxar på landet. Det konstaterar forskare i en unik studie där de undersökt populationer med talgoxar i nio stora europeiska

https://www.biologi.lu.se/artikel/ett-stressigt-liv-i-staden-paverkar-faglarnas-arvsmassa - 2025-02-11

Av anna_maria [dot] erling [at] cec [dot] lu [dot] se (Anna Maria Erling) - publicerad 21 maj 2021 I jorden finns ett myller av organismer som är livsviktiga för vår matförsörjning. Foto: Shutterstock/Madlen. När man talar om biologisk mångfald är det ofta artrikedomen ovan marken man tänker på. Men på senare tid har även livet under markytan fått allt mer uppmärksamhet. Här kommer fem enkla tips

https://www.biologi.lu.se/artikel/myllret-i-marken-sa-boostar-du-jorden-i-din-egen-tradgard-fem-enkla-tips-till-biologiska-mangfaldens - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 21 maj 2021 Tornseglare. Foto: Davide D'Amico I en ny studie publicerad i iScience konstaterar forskare vid Lunds universitet att tornseglare håller högre hastighet, det vill säga flyger längre per dag, än någon annan flyttfågel. Fåglar som flyttar från övervintringsområdena i södra Afrika till häckningsplatserna i Sverige t

https://www.biologi.lu.se/artikel/nytt-hastighetsrekord-flyttfaglar - 2025-02-11

Publicerad 4 juni 2021 Mellanspetten har försvunnit från den svenska faunan, klockgrodan har blivit återinförd efter att ha varit försvunnen. Foto: Wikimedia Commons Forskare i Lund, Köpenhamn och Norwich visar i en ny studie publicerad i Science att skadliga mutationer som ansamlas i genomet (arvsmassan) spelar en viktig, men försummad, roll för bevarandebiologiska åtgärder för hotade arter. – Må

https://www.biologi.lu.se/artikel/dna-analyser-kan-radda-hotade-arter - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 1 juli 2021 En dubbelbeckasin fotograferad i den jämtländska fjällvärlden. Foto: Åke Lindström Extrema skillnader i flyghöjd mellan dag och natt kan vara ett, tills nu, oupptäckt mönster bland flyttfåglar. Den reflexionen gör forskare vid Lunds universitet i en studie på dubbelbeckasiner där de även uppmätt nytt höjdrekord f

https://www.biologi.lu.se/artikel/hissnande-hojdvaxlingar-hos-maratonflygande-flyttfaglar - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 30 juli 2021 Claudia Tocco undersöker hur ljusföroreningar påverkar dyngbaggarnas förmåga att orientera sig. Experimentet görs på taket till the University of Witwatersrand i Johannesburg. Foto: Marcus Byrne För första gången kan forskare visa att artificiellt ljus i städer och andra områden förstör möjligheterna för nattakt

https://www.biologi.lu.se/artikel/artificiellt-ljus-saboterar-dyngbaggarnas-orienteringsformaga - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 21 juli 2021 Svamphyf som växer genom en luftbubbla och har dragit med sig en vattendroppe. I vattnet finns bakterier som kan simma längs hyfen så länge vattnet räcker. Foto: Micaela Mafla-Endara Nere i jorden, på en yta inte större än en skosula, lever fler mikroorganismer än det finns människor i världen. Nu har forskare v

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-oppnar-unikt-fonster-mot-underjorden - 2025-02-11

Av kristina [dot] lindgarde [at] lth [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde) - publicerad 18 augusti 2021 Rödmurarbihonor som arbetar i holkarna där de har sina bon. Forskare har undersökt livsmiljöer och blommor i jordbrukslandskapet som gynnar fortplantningen av det röda murarbiet. Generell tillgång på träd ökar reproduktionen. Foto: Melanie Karlsson Medvetenheten om att pollinerande insekter beh

https://www.biologi.lu.se/artikel/bin-behover-fler-trad - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 26 augusti 2021 Undulaten Poppen fick agera modelldjur när Per Henningsson fick idén till en forskningsstudie i hemmet på grund av pandemirestriktionerna. Foto: Per Henningsson Hur kan fåglar undvika att krocka när de flyger i täta lövverk och i andra trånga miljöer med många hinder? Och vad innebär det för fåglarna att flyg

https://www.biologi.lu.se/artikel/restriktioner-mojliggjorde-unik-fagelstudie - 2025-02-11

Av jan [dot] olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 20 september 2021 Kartläggningen av granbarkborrens arvsmassa bäddar för effektivare bekämpning. Foto: Fredrik Schlyter Forskare har lyckats kartlägga granbarkborrens hela arvsmassa. Genombrottet banar väg för ny forskning på barkborrarna och långt bättre möjligheter att effektivt bekämpa skadeinsekten som varje år kan fördä

https://www.biologi.lu.se/artikel/granbarkborrens-arvsmassa-kartlagd - 2025-02-11

Av Jan [dot] Olsson [at] biol [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 23 september 2021 Klimatåtgärder och åtgärder inriktade på att rädda artrikedomen behöver ta större hänsyn till varandra, menar forskare. Foto: Honor C Prentice Klimatkrisen är allvarlig. Lika allvarlig är utarmningen av den biologiska mångfalden i världen. Forskning och arbete sker för att lindra båda kriserna. Problemet är

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-varnar-utan-samsyn-kan-varken-klimat-eller-biodiversitet-raddas - 2025-02-11