Av kristina [dot] lindgarde [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde) - publicerad 1 juni 2022 Vilka är de bästa biblommorna? Det beror på, menar Maj Rundlöf som här står framför en blommande hästkastanj som lockar till sig flera arter av blombesökare. Foto: Charlotte Carlberg-Bärg. Allt fler vill hjälpa bin och andra pollinerare och väljer därför att odla blommor rika på nektar oc

https://www.biologi.lu.se/artikel/blommorna-som-gynnar-bade-bin-och-biologisk-mangfald - 2025-02-11

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 8 juni 2022 Studien visar att de senaste 40 årens klimatförändringar har fått många djurarter att röra sig norrut i Finland. Foto: Laura Antão Genom analys av övervakningsdata har ett forskarlag studerat hur de senaste 40 årens klimatförändringar påverkat 1 500 djur- och växtarter i Finland. Det visade sig att sti

https://www.biologi.lu.se/artikel/klimatforandringar-har-fatt-arter-att-rora-sig-mot-norra-finland - 2025-02-11

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 14 juni 2022 Lettice Hicks och Milda Pucetaite har fått stipendier ur Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö. Lettice Hicks får 100 000 kronor för forskning om ”Mikrobers betydelse för jordbruksmarkens bördighet och förmåga att lagra kol” och Milda Pucetaite får 85 000 kronor

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-far-stipendier-ur-konung-carl-xvi-gustafs-50-arsfond - 2025-02-11

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 27 juni 2022 Citronfjärilen har röstats fram som Sveriges nationalfjäril. Foto: Unsplash. Sverige har sedan tidigare utsett koltrasten som nationalfågel och blåcklockan som nationalblomma. Nu är även vår nationalfjäril utsedd: citronfjärilen! – Det är ett väldigt bra val. Det är den första fjärilen man ser på våren

https://www.biologi.lu.se/artikel/citronfjarilen-utsedd-till-sveriges-nationalfjaril - 2025-02-11

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 18 augusti 2022 Ängsmarken framför Hotel Ideon slås på gammalt vis – hästarna arbetar målmedvetet. Foto: Anders Örtegren Mitten av augusti brukar innebära att Lund sakta vaknar till liv, att människor återgår till arbetet och att studenterna kommer tillbaka till universitetet. Men det är också hög tid att slå den a

https://www.biologi.lu.se/artikel/hastslatter-ett-langsiktigt-steg-mot-biologisk-mangfald-i-stadsmiljo - 2025-02-11

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 23 augusti 2022 Forskare vid Lunds universitet har tagit fram en ny metod för att datera mänskliga kvarlevor. Foto: Unsplash Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjli

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-ai-metod-kan-datera-manskliga-kvarlevor-battre-kol-14 - 2025-02-11

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 30 augusti 2022 Vinnarbilden ”The story of a conquest” visar hur en parasitsvamp bryter fram ur kroppen på en infekterad fluga i den peruanska skogen Tambopata. Foto: Roberto García Roa. Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, drog längsta strået när Springer Natures fototävling BMC Ecology an

https://www.biologi.lu.se/artikel/fotograferande-biolog-vann-internationell-bildtavling - 2025-02-11

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 30 augusti 2022 Photo: Unsplash En ny studie visar att den vanligaste analysmetoden inom populationsgenetik innehåller brister. Dessa kan leda till missuppfattningar och felaktiga resultat om forntida folk och hur de är besläktade genetiskt. Hastigheten med vilken vetenskaplig data samlas in ökar exponentiellt, nå

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-avslojar-brister-i-popular-genetisk-analysmetod - 2025-02-11

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 5 september 2022 Lundabiologen Christer Löfstedt, till höger, och Per Hofvander från Sveriges lantbruksuniversitet har arbetat länge med den nya studien. Foto: Jan Nordén Forskare har lyckats utvinna feromoner – doftämnen som används av bland annat insekter vid parningskommunikation – ur genmodifierade oljeväxter.

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologiskt-framstallda-sexferomoner-kan-skydda-skordar-fran-skadeinsekter - 2025-02-11

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 14 september 2022 Rödmurarbi på väg mot rapsblomma. Foto: Albin Andersson Vildbin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin när de äter nektar från behandlad raps blir slöare. Dessutom blir jordgubbar som pollinerats av sådana bin mindre. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Bin och andra insekter är vi

https://www.biologi.lu.se/artikel/sma-jordgubbar-efter-att-bin-fatt-i-sig-bekampningsmedel-fran-raps - 2025-02-11

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 17 oktober 2022 Strutsars förmåga att samarbeta beror på vilka intressen de har. Foto: Julian Melgar Hanar och honor påverkas på olika sätt av samarbete och konkurrens i sociala grupper – något som kan avgöra vilka gruppstorlekar som fungerar bäst. Enligt en ny studie från Lunds universitet beror detta i stor utstr

https://www.biologi.lu.se/artikel/de-evolutionara-fordelarna-med-samarbete-varierar-honor-och-hanar - 2025-02-11

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 18 november 2022 Cellklumpar odlade på elektroder. Foto: Carl-Johan Hörberg För att lära sig mer om sjukdomar och funktionsnedsättningar studerar forskare odlade mänskliga nervceller. En studie kan nu visa att hur cellerna positionerar sig också påverkar hur de kommunicerar med varandra, något som tidigare förbise

https://www.biologi.lu.se/artikel/odlade-nervcellers-benagenhet-att-klumpa-ihop-sig-forsvarar-sjukdomsstudier - 2025-02-11

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 23 november 2022 ERC Starting Grant riktar sig till yngre forskare. I år sökte 2 932 forskare anslaget. Totalt 480 forskare fick dela på 636 miljoner euro. Courtney Stairs och Sissel Sjöberg var två av dem. Foto: Emma Wallenlöw/Anders Örtegren Biologiforskarna Courtney Stairs och Sissel Sjöberg har tilldelats dryg

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-02-11

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 28 november 2022 De lila partierna visar spår av fossilerad neural vävnad hos Cardiodictyon catenulum. Bild: Nicholas Strausfeld. Genom att analysera nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur från Kina har forskare hittat likheter med moderna leddjurs hjärnors uppbyggnad. Studien kastar nytt ljus på det så

https://www.biologi.lu.se/artikel/vavnad-fran-518-miljoner-ar-gammal-kinesisk-havsmask-kan-losa-forskarstrid - 2025-02-11

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 2 december 2022 Den vinnande bilden föreställer en sällsynt lövgroda vars ögon lyser i mörkret som två nästan hypnotiska juveler. Foto: Roberto García-Roa. Roberto García-Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, har vunnit ännu ett prestigefullt fotopris. Den här gången är han totalvinnaren av “Capturing Ecolo

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-vann-stor-internationell-fototavling - 2025-02-11

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 11 januari 2023 Forskaren Christoffer Johansson har utvecklat en befjädrad robotvinge för att bättre förstå hur fåglar flyger. Foto: Anders Örtegren Fåglar flyger mer effektivt genom att fälla in vingarna under uppslaget, visar en färsk studie från Lunds universitet och schweiziska EPFL. Resultaten kan innebära att

https://www.biologi.lu.se/artikel/befjadrad-robotvinge-banar-vag-framtidens-flaxande-dronare - 2025-02-11

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 24 januari 2023 Rudan reagerar med att växa på höjden när den simmar i vatten där det finns rovfisk. Foto: Jörgen Wiklund Honor och hanar av fiskarten ruda reagerar olika på rovdjursframkallad stress, enligt en ny studie från Lunds universitet. Hanarna förändrar sitt utseende genom att växa på höjden för att undkom

https://www.biologi.lu.se/artikel/honors-och-hanars-formaga-att-hantera-stress-kan-vara-skillnad-mellan-liv-och-dod - 2025-02-11

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 26 januari 2023 Fångstpersonal på väg att fånga nattskärror för loggning. Foto: Aron Hejdström Olika fågelarter som migrerar har olika genetiskt programmerade rutiner som ger dem signaler när det är dags att ge sig av och återkomma. Det kan handla om faktorer som dagsljus, temperatur, väder och jordens magnetism. D

https://www.biologi.lu.se/artikel/ai-fordjupar-forstaelse-flyttfaglars-inre-klocka-karta-och-kompass - 2025-02-11

Publicerad 27 januari 2023 Professor emeritus Thomas Alerstam får Wahlbergska minnesmedaljen i guld 2023. Foto: Inger Ekström Thomas Alerstam, professor emeritus i biologi, har tilldelats Wahlbergska minnesmedaljen i guld 2023 ”för hans innovation att med hjälp av radar spåra flyttfåglar i realtid och för att därmed ha tagit vår kunskap om flyttfåglarnas rutter och flyttmönster långt bortom den kl

https://www.biologi.lu.se/artikel/guldmedalj-studier-av-flyttfaglar - 2025-02-11

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 30 januari 2023 Lövsångarnas flyttningsriktning styrs av två platser i arvsmassan. Foto: Harald Ris Fåglars flyttningsresor mellan kontinenter har fascinerat människan sedan antiken. Nu visar en ny studie från Lund att det är två platser i arvsmassan som bestämmer om en lövsångare flyttar över Iberiska halvön till

https://www.biologi.lu.se/artikel/gener-styr-lovsangarens-flyttrutter - 2025-02-11