Filtyp
PowerPoint-presentation A dedicated effort to improve the environment of the Hanö Bay area in the southern Baltic Sea – a new collaboration between the municipality of Simrishamn and Lund University The Baltic Sea Eastern Skåne & the Hanö Bay Traditionally a big contributor to Skåne’s wealth Fisheries Recreation – beaches - tourism Nature The fish in the Baltic Sea was until recently essential to
PowerPoint-presentation Lunds Tekniska Högskola | Xxxxxxxxxxxxxxxx | Xxxxxxxxxxxxxx | ÅÅÅÅ-MM-DD Översvämningssäkra och dränkbara byggnader DR. EVA FRÜHWALD HANSSON, AVD. FÖR KONSTRUKTIONSTEKNIK, LTH Klimatförändringar kräver klimatanpassning • RCP4.5 och RCP8.5 • Ökad medeltemperatur (ca + 2…7°C, störst ökning på vintern) • Ökad nederbörd (+0…40%, störst ökning på vintern) • ökad extrem nederbörd
Figur 1: Checklista för klimatanpassning på beståndsnivå (klicka på bilden för att öppnas upp som ett word-dokument i en större version). Den övre raden innehåller skötselaspekter som påverkar skogen och skogsekosystemet i ett längre tidsperspektiv, och där information om framtida klimatförhållanden kan påverka hur skötseln utformas. Nedre raden listar åtgärder där utfallet kan påverkas av väderle
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/figur_1_klimatanpassning_skog_0.docx - 2025-11-20
Figur 1: Checklista för klimatanpassning på beståndsnivå. Den övre raden innehåller skötselaspekter som påverkar skogen och skogsekosystemet i ett längre tidsperspektiv, och där information om framtida klimatförhållanden kan påverka hur skötseln utformas. Nedre raden listar åtgärder där utfallet kan påverkas av väderleksförhållanden. För dessa behövs inte lika lång framförhållning, men klimatförän
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/figur_1_klimatanpassning_skog_2.docx - 2025-11-20
Fönstret för tvågradersmålet på glänt, på väg att stängas KLIMAT I FOKUS | Nr 05 • 2013 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 05 • 2013 De antropogena utsläppen av kol från cirka 1870 fram till idag (2011) uppgår sammanlagt till cirka 515 miljarder ton2 från fossila bränslen och avskogningen. Då klimatet svarar på de sammanlagda utsläppen över tid, innebär detta att det finns en maxgräns för h
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/fonstret_for_tvagradersmalet_final_low.pdf - 2025-11-20
Climate and health 27 SEPTEMBER 2018 | STORA HÖRSALEN, INGVAR KAMPRAD DESIGN CENTRE (IKDC), SÖLVEGATAN 26, LUND, AND FULL-SCALE LABORATORY, A-BUILDING, SÖLVEGATAN 24, LUND FORUM METALUND A RESEARCH SYMPOSIUM 11.30 | Lunch We welcome everyone for a joint lunch at Café Bryggan, Ingvar Kamprad Design Centre (IKDC), at participant’s own cost. STORA HÖRSALEN, IKDC 12.30 | Keynote Joacim Rocklöv, Umeå U
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/forum_metalund_27_september_2018.pdf - 2025-11-20
Interdisciplinary approach to urban soundscape research Dr. Frans Mossberg, Föreståndare Koordinator Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet - Sound Environment Center at Lund University - Lund 2017 www.ljudcentrum.lu.se Ljudmiljö & hållbart samhälle - en utmaning! Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet - Sound Environment Center Symposium den 19 maj i Lund God ljudmiljö - en förutsättning för en h
Universitetskanslersämbetets tematiska utvärdering av hållbar utveckling Självvärdering Lärosäte: Lunds universitet 1 Lunds universitets självvärdering med avseende på hållbar utveckling inom utbildningen I det följande redovisas Lunds universitets självvärdering av arbetet med hållbar utveckling inom utbildningen. Inledningsvis redogörs för genomförandet av självvärderingen i termer av metod och
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/hallbar_utveckling_sjalvvardering_lu.pdf - 2025-11-20
SUSTAINABILITY WEEK | HÅLLBARHETSVECKAN Hållbarhetsveckan Sustainability week LUND 23–28 APRIL 2018 HÅLLBARHETSVECKAN | SUSTAINABILITY WEEK SUSTAINABILITY WEEK | HÅLLBARHETSVECKAN Från tanke till handling! Välkommen till en inspirerande vecka om hur vi kan gå från tanke till handling mot en hållbar framtid. I år sätter vi bland annat sökarljuset på vår konsumtion och hur den påverkar människor och
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/hallbarhetsveckan_2018_program_webb.pdf - 2025-11-20
LUNDS UNIVERSITET 350 ÅR | SUSTAINABILITY WEEK | HÅLLBARHETSVECKAN Hållbarhetsveckan i Lund VETENSKAPSVECKA | 15–20 MAJ 2017 | LUNDS UNIVERSITET 350 ÅR HÅLLBARHETSVECKAN | SUSTAINABILITY WEEK | LUNDS UNIVERSITET 350 ÅR Tillsammans! Nu börjar omställningen till ett hållbart samhälle ta fart! Många företag och kommuner ser fördelarna med ett fossilfritt samhälle. Solenergi blir allt billigare. Försä
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/hallbarhetsveckan_program_0.pdf - 2025-11-20
Hållbart vatten - från Nilen till Höje å ÖPPEN FÖRELÄSNING PÅ LUNDS STADSBIBLIOTEK, MÅNDAG DEN 20 APRIL 2015, 18.00 - 19.30 Vatten är en oändlig resurs med vissa begränsningar, medan vårt behov av vatten är livsavgörande stort. Hållbarheten avgörs av vår förmåga att matcha resursen med behovet och den kopplar även vatten med mat och energi. Hållbarheten styrs ytterst av de villkor som sätts av nat
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/hallbart_vatten_20_april_2015.pdf - 2025-11-20
BEST Boverket och EkoSystemTjänsterna och PBL Helena Hanson, CEC, Lund University. Helena.hanson@cec.lu.se Naturbaserade lösningar För hållbart stadsbyggande ©Louise Larsson Urbana utmaningar översvämningar ©Charles Hutchins värme torka buller föroreningar klimatförändring ©Jos van zetten urbanisering ©Alicia Nijdam Naturbaserade lösningar naturbaserade lösningar ©Anna Persson ©Anna Persson ©Frida
Microsoft Word - HemsideinfoPressreleaseNov2015_sv_2015117 ICOS Sweden 20151117 1 Europeisk satsning kartlägger kolbalansen – några exempel från ICOS Swedens mätstationer ICOS har byggts upp för att kartlägga växthusgasflödena i Europa och ICOS Sweden är det svenska bidraget till denna europeiska forskningsinfrastruktur. Hur kan då dessa flöden kartläggas? Nedan har vi samlat några exem
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/icos_info_sve_pressreleasenov2015.pdf - 2025-11-20
PowerPoint-presentation Grunder, ytterväggar och tak i framtidens klimat Prof. Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, LTH Förutsättningar för klimatskalet • Klimatet – Varmare och fuktigare – Dagar med extrem nederbörd ökar – Högre slagregnsmängder • Energi och fuktsäkerhet – Strävan att minska energianvändningen – Ju mer värmeisolering desto känsligare ur fuktsäkerhetssynvinkel – Små säkerhetsmarginale
Kollektivtrafikens roll i framtidens attraktiva och hållbara storstad Kollektivtrafikens roll i framtidens attraktiva och hållbara storstad Joel Hansson K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Münster, 1991 Färdplanens slutsats är att nuvarande utveckling inte är tillräcklig för att locka tillräckligt många människor att minska sitt privata bilresande K2 och Svensk Kollektivtrafik, 201
PowerPoint-presentation Rapsprotein - ett nytt skandinaviskt alternativ till soja - hur en restprodukt kan tas tillvara och bli nya produkter Karolina Östbring, PhD Inst. Livsmedelsteknik, LTH Skissernas museum 170519 Mat påverkar klimatet o Livsmedelssektorn 30% av utsläppen av växthusgaser o Animalisk produktion genererar stora utsläpp av klimatgaser • metan från kor • gödselhantering o Byta ut
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/karolina_ostbring_presentation_hallbar_mat_19_maj_2017.pdf - 2025-11-20
Klimatförändringar leder till fler värme- böljor och mer värmestress – förutsägbart men svårhanterligt KLIMAT I FOKUS | Nr 07 • 2014 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 07 • 2014 Ekonomi, samhälle och människor påverkas Värmestress är redan idag en orsak till att den globala arbets- förmågan minskar till 90% under de mest intensiva måna- derna. Man beräknar att den fram till 2050 kan ha mins
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/klimatforandring_och_varme_l_olsson_low.pdf - 2025-11-20
Klimatkänslighet och utsläppsbanor klimat i fokus | Nr 01 • 2013 | luNds uNiversitet 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 01 • 2013 Klimatkänslighet och utsläpps- banor mariaNNe hall, centrum för miljö- och klimatforskning, lunds universitet markku rummukaiNeN, centrum för miljö- och klimatforskning, lunds universitet Storleken på klimatförändringarna som sker till följd av människans aktiviteter bestäms dels av
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/klimatkanslighet_final_low.pdf - 2025-11-20
Stadsbiblioteket Lund 2014-11-10, kl. 18:00-19:30 Kolets kretslopp och klimatet: ett gammalt men svajigt förhållande Jordens klimatsystem är i obalans och det angår och påverkar oss alla. På Lunds universitet samarbetar forskare inom geologi, naturgeografi, ekologi och fysik för att öka kunskapen om hur kolcykeln och klimatsystemet fungerar tillsammans. Häng med på en klimatresa genom havet, jorde
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/kolets_kretslopp_och_klimatet.pdf - 2025-11-20
Cities and climate change: The great decarbonisation challenge KLIMAT I FOKUS | Nr 09 • 2014 | LUND UNIVERSITY 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 09 • 2014 Cities have the potential to make a difference All over the world, cities are rapidly expanding. In 1900, 13% of the global population lived in urban areas; today it is more than 50%. But as cities grow, so do the challenges. Urbaniza- tion is leading to pr
https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/ln_hb_km_cities_and_climate_change_final.pdf - 2025-11-20
