Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 552650 sökträffar

Klimatforandring och varme l olsson low

Klimatförändringar leder till fler värme- böljor och mer värmestress – förutsägbart men svårhanterligt KLIMAT I FOKUS | Nr 07 • 2014 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 07 • 2014 Ekonomi, samhälle och människor påverkas Värmestress är redan idag en orsak till att den globala arbets- förmågan minskar till 90% under de mest intensiva måna- derna. Man beräknar att den fram till 2050 kan ha mins

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/klimatforandring_och_varme_l_olsson_low.pdf - 2025-12-22

Klimatkanslighet final low

Klimatkänslighet och utsläppsbanor klimat i fokus | Nr 01 • 2013 | luNds uNiversitet 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 01 • 2013 Klimatkänslighet och utsläpps- banor mariaNNe hall, centrum för miljö- och klimatforskning, lunds universitet markku rummukaiNeN, centrum för miljö- och klimatforskning, lunds universitet Storleken på klimatförändringarna som sker till följd av människans aktiviteter bestäms dels av

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/klimatkanslighet_final_low.pdf - 2025-12-22

Kolets kretslopp och klimatet

Stadsbiblioteket Lund 2014-11-10, kl. 18:00-19:30 Kolets kretslopp och klimatet: ett gammalt men svajigt förhållande Jordens klimatsystem är i obalans och det angår och påverkar oss alla. På Lunds universitet samarbetar forskare inom geologi, naturgeografi, ekologi och fysik för att öka kunskapen om hur kolcykeln och klimatsystemet fungerar tillsammans. Häng med på en klimatresa genom havet, jorde

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/kolets_kretslopp_och_klimatet.pdf - 2025-12-22

Ln hb km cities and climate change final

Cities and climate change: The great decarbonisation challenge KLIMAT I FOKUS | Nr 09 • 2014 | LUND UNIVERSITY 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 09 • 2014 Cities have the potential to make a difference All over the world, cities are rapidly expanding. In 1900, 13% of the global population lived in urban areas; today it is more than 50%. But as cities grow, so do the challenges. Urbaniza- tion is leading to pr

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/ln_hb_km_cities_and_climate_change_final.pdf - 2025-12-22

Lu hallbarhetsv-program a5 lowres-190318

#hv19 Hållbarhetsforum vid Lunds universitet www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsveckan-2019 www.sustainability.lu.se/sustainability-week-2019 hallbarhet.lu.se sustainability.lu.se facebook.com/sustainabilityforum    Join the sustainability discussion #hv19 http://www.hallbarhet.lu.se/hallbarhetsveckan-2019 http://www.sustainability.lu.se/sustainability-week-2019 HÅLLBARHETSVECKAN 2019 3 Tiden rusa

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/lu_hallbarhetsv-program_a5_lowres-190318.pdf - 2025-12-22

Maria johansson manniskan i staden 17 maj 2017

PowerPoint-presentation Hur vi förstår individens upplevelse av stadsmiljön. MARIA JOHANSSON, PROFESSOR I MILJÖPSYKOLOGI, ARKITEKTUR OCH BYGGD MILJÖ, LTH Foto: Catharina Sternudd Miljöpsykologi: sampelet mellan människa och miljö ur individens perspektiv INDIVIDUAL FACTORS WALKING PERCEIVED URBAN DESIGN QUALITIES AFFECTIVE EXPERIENCES P H YS IC A L A N D S O C IA L E N V FE ATU R E S En modell för

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/maria_johansson_manniskan_i_staden_17_maj_2017.pdf - 2025-12-22

Mera rotfrukter drejing lund-2016-feb

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Föreningen har över 200 000 medlemmar oc

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mera_rotfrukter_drejing_lund-2016-feb.pdf - 2025-12-22

Miljobibliotekets forelasningar varen 2017

a0dd25d0-6c34-4bce-aa87-a1155c52fab4 40 41 Digitala biblioteket IT för ovana, drop in Enskild handledning i att använda e-post, internet och sociala medier, med mera. För bästa hjälp, ta med din egen datorenhet och bibliotekskortet. Observera att vissa tillfäl- len har speciella teman. 17 jan, 2 feb, 28 feb, 16 mars, 3 maj | 10.00–12.00 | Utsikten 25 jan, 7 feb, 8 mars, 23 mars, 6 april, 18 april

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/miljobibliotekets_forelasningar_varen_2017.pdf - 2025-12-22

Mistra-swecia syntesrapport

M i s t r a - s w e c i a | C l i m at e · i m pa C t s · a d a p tat i o n | w w w. m i s t r a - s w e c i a . s e Klimatanpassat sKogsbruK: DrivKrafter, risKer och möjligheter syntes- rapport 2 Mistra-Swecia 2015 Om rapporten ..........................................................................................3 Mistra-SWECIA – forskning om klimat, effekter och anpassning ........5 Inlednin

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mistra-swecia_syntesrapport.pdf - 2025-12-22

Mr globala utslappen okar low

Globala utsläppen ökar, men måste ner KLIMAT I FOKUS | Nr 08 • 2014 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 08 • 2014 De globala växthusgasutsläppen handlar i första hand om koldioxid från användningen av kol, olja och naturgas. Även förändrad markanvändning bidrar till utsläppen. Klimatpå- verkande utsläpp i form av metan och lustgas kommer från bland annat jordbruket, och i form av en rad fluo

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mr_globala_utslappen_okar_low.pdf - 2025-12-22

Mr tvagradersmalet

Tvågradersmålet KLIMAT I FOKUS | Nr 15 • 2015 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 15 • 2015 Ett centralt mål i klimatpolitiken är att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader. Utgångspunkten är klimatet jämfört med den förindustriella tiden. Detta mål går under namnet ”tvågradersmålet”. EU har arbetat med tvågradersmålet sedan 1996. Inom ramen av FN:s klimatför- handlingar fö

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mr_tvagradersmalet.pdf - 2025-12-22

Mundaca final small

Economic incentives – useful, but not sufficient for meaningful mitigation efforts KLIMAT I FOKUS | Nr 13 • 2014 | LUND UNIVERSITY 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 13 • 2014 Evaluation of economic policy incentives Economic or fiscal incentives (or disincentives) are widely used policy instruments to achieve a given desired outcome. Examples of such incentives are taxes, subsidies, soft loans, re- bates, emi

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/mundaca_final_small.pdf - 2025-12-22

Research opportunities hano bay region cec

Centre for Environmental and Climate Research Lund University Talk: Sustainability Research opportunities on environmental, societal and economical challenges linked to the Hanö Bay region Seminar Lund University and the Simrishamn Municipality are setting up a new research and innovation environment at the Marine Centre in Simrishamn. Welcome to the second Talk: Sustainability presenting new inte

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/research_opportunities_hano_bay_region_cec.pdf - 2025-12-22

Sammanfattning workshopbord 18okt2017 0

Workshop 18 oktober 2017: Ett hållbart Lunds universitet Dokumentation från Workshopen Framtidens hållbara universitet 18 oktober 2017 Universitetet är en viktig drivkraft för en bättre värld genom både vår forskning och vår utbildning. Samtidigt belastar vi miljön genom vår verksamhet – lokaler, resor, allt det vi konsumerar och så vidare. Som en del av programmet under den sista vetenskapsveckan

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/sammanfattning_workshopbord_18okt2017_0.pdf - 2025-12-22

Seminar zero climate impact 28 okt a3 rev27okt low

How do we reach zero climate impact? Stefan Nyström, the Administrative Director of the All Party Committee on Environmental Objectives (Miljömålsberedningen*) and researchers from Lund University will discuss how to turn words into action in the Swedish climate policy on the road towards zero emissions. Anders Wijkman, who was earlier announced as the speaker has had to cancel his participation d

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/seminar_zero_climate_impact_28_okt_a3_rev27okt_low.pdf - 2025-12-22

Sustainability-09-01357

Agroecology to Promote Just Sustainability Transitions: Analysis of a Civil Society Network in the Rwenzori Region, Western Uganda sustainability Article Agroecology to Promote Just Sustainability Transitions: Analysis of a Civil Society Network in the Rwenzori Region, Western Uganda Ellinor Isgren 1,2,* and Barry Ness 1,2 1 Lund University Centre for Sustainability Studies (LUCSUS), P.O. Box 170,

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/sustainability-09-01357.pdf - 2025-12-22

Sustainabilitytalk simrishamnmarinecentrum 180522 deniz koca

SustainabilityTalk_SimrishamnMarineCentrum_180522.key The role of healthy marine and coastal ecosystems in the emerging bioeconomy Deniz Koca, Assist. Prof., Researcher, Centre for Environmental and Climate Research (CEC) www.cec.lu.se Coordinator & Director of Studies, BIOECONOMY Graduate Research School www.cec.lu.se/bioeconomy E-mail: deniz.koca@cec.lu.se Tel: +46 733 800687 (mobile) +46 46 222

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/sustainabilitytalk_simrishamnmarinecentrum_180522_deniz_koca.pdf - 2025-12-22

Temptrender final low

Klimatet tar inte paus KLIMAT I FOKUS | Nr 02 • 2013 | LUNDS UNIVERSITET 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 02 • 2013 Klimatet tar inte paus – de senaste 15 årens globala medeltemperaturtrend MARIANNE HALL, CENTRUM FÖR MILJÖ- OCH KLIMATFORSKNING, LUNDS UNIVERSITET MARKKU RUMMUKAINEN, CENTRUM FÖR MILJÖ- OCH KLIMATFORSKNING, LUNDS UNIVERSITET Under den specifika perioden 1998-2012 har den globala medeltemperatur

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/temptrender_final_low.pdf - 2025-12-22

Zelli stripple fragmentation small

The fragmentation of international climate politics KLIMAT I FOKUS | Nr 10 • 2014 | LUND UNIVERSITY 2 KLIMAT I FOKUS | Nr 10 • 2014 From the only game in town to institutional fragmentation From the late 1980s up to the early 2000s, the United Nations (UN) process in global climate governance held the centre stage, uncontested, with the UN Framework Convention on Climate Change (UNFCCC) as the emb

https://www.hallbarhet.lu.se/sites/hallbarhet.lu.se/files/zelli_stripple_fragmentation_small.pdf - 2025-12-22

Eng 200318 template conversation with employee regarding work environment working from home

MANAGER SUPPORT/TEMPLATE Drawn up in consultation between the employer and Chief Health and Safety Representatives 18 March 2020 Human Resources MANAGER SUPPORT As manager you are responsible for the work environment even when an employee is working from home. There are some things to bear in mind before a conversation with an employee who is working from home, for example due to the risk of sprea

https://www.hr-webben.lu.se/sites/hr-webben.lu.se/files/eng_200318_template_conversation_with_employee_regarding_work_environment_working_from_home.docx - 2025-12-22