Publicerad 13 maj 2022 Varje år räknar forskarna insekter på tusentals björkblad. Foto: Åke Lindström Antalet insekter i Europa har minskat dramatiskt under de senaste decennierna. Men inte i fjällbjörkskogen i västerbottniska Ammarnäs. Här har forskare under 53 år kartlagt populationerna och kan i en ny studie konstatera att antalet insekter och spindlar är i princip detsamma som när studien inle

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lapplandskt-leddjursliv-kartlagt-i-unik-langtidsstudie - 2025-07-11

Publicerad 13 maj 2022 3D-rendering av meteoriten som använts i studien. På bilden syns ett tvärsnitt av meteoriten, för att kunna visualisera både delar av utsidan och insidan. Bild: Josefin Martell. Med hjälp av neutron- och röntgentomografi har ett forskarlag, lett från Lunds universitet, undersökt en meteorit från Mars. Tekniken, som förmodligen kommer att användas när Nasa runt 2030 hämtar he

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-indikerar-begransad-vattencirkulation-sent-i-mars-historia - 2025-07-11

Publicerad 23 maj 2022 Andreas Nord, docent vid biologiska institutionen, gläds åt utnämningen. Foto: Inger Ekström. Andreas Nord, docent vid Biologiska institutionen, har valts in i Sveriges unga akademi. Under de kommande fem åren ska han arbeta för att inspirera unga att bedriva viktig forskning av hög kvalitet. Sveriges unga akademi samlar yngre, ledande forskare från alla discipliner och dela

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologiforskare-invald-i-sveriges-unga-akademi - 2025-07-11

Publicerad 30 maj 2022 Lennart Lindegren. Lennart Lindegren har tilldelats The Shaw Prize, ett av världens finaste forskningspriser. Astronomen får priset för sitt livslånga arbete med rymdsatelliten Gaia. Grattis till priset Lennart, hur känns det? – Jag är naturligtvis väldigt glad och stolt att få motta ett så stort och fint pris. Inte minst är jag glad att dela priset med min vän och kollega M

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaastronom-far-fint-forskningspris - 2025-07-11

Publicerad 2 juni 2022 Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till både stigande och sjunkande temperaturer. Men om temperaturen fluktuerar ofta, som den gör i klimatförändringarnas spår, får den flygoförmögna bjässen problem. Foto: Charlie Cornwallis. Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till stigande eller sjunkande temperaturer. Men när temperaturen fluktuerar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stabila-temperaturer-ar-strutsens-melodi - 2025-07-11

Publicerad 14 juni 2022 Forskare har observerat tio miljarder år gamla spökstjärnor från en idag uppäten bebisgalax. På bilden syns två galaxer som smälter samman. Illustration: International Gemini Observatory/NOIRLab/NSF/AURA/J. da Silva. Astronomer i Lund har hittat en grupp stjärnor i Vintergatans disk som med största sannolikhet kommer från en hittills okänd bebisgalax som slukades av Vinterg

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-hittat-tio-miljarder-ar-gamla-spokstjarnor-fran-uppaten-galax - 2025-07-11

Publicerad 14 juni 2022 Studien visar att de senaste 40 årens klimatförändringar har fått många djurarter att röra sig norrut i Finland. Foto: Laura Antão. Genom analys av övervakningsdata har ett forskarlag studerat hur de senaste 40 årens klimatförändringar påverkat 1 500 djur- och växtarter i Finland. Det visade sig att stigande temperaturer och kortvarigare snötäcke under vintrarna har fått hu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatforandringar-har-fatt-arter-att-rora-sig-mot-norra-finland - 2025-07-11

Publicerad 14 juni 2022 Jordens magnetfält skyddar planeten mot skadlig kosmisk strålning som kommer från solen, vår galax eller andra galaxer. Illustration: ESA/ATG medialab. Framväxten av ett säreget område med sjunkande magnetstyrka har lett till spekulationer om att vi är på väg mot en polomkastning. Men i en ny studie, som sträcker sig 9 000 år tillbaka i tiden, kan forskare i Lund visa att d

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-jordens-mystiska-magnetfaltsforandringar - 2025-07-11

Publicerad 20 juni 2022 Joakim Stenhammar. Joakim Stenhammar, universitetslektor vid kemiska institutionen, har fått 250 000 kronor av Per-Eric och Ulla Schybergs stiftelse. Pengarna får han för ett forskningsprojekt som handlar om att undersöka hur kollektiva rörelsemönster uppstår hos simmande bakterier. – Det känns så klart väldigt hedrande att min forskning lyfts fram och premieras i det här s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kemist-far-medel-att-studera-rorelsemonster-hos-simmande-bakterier - 2025-07-11

Publicerad 16 augusti 2022 En grumlig sjö gör ingen glad. Nu samlas forskare, myndigheter och lokala näringsidkare för att hitta lösningar som ska göra vattnet klarare i dricksvattensjön Bolmen. Foto: Jessika Sellergren. Att inte kunna skönja botten vid ett dopp i en av våra svenska sjöar är inget ovanligt. Sjövatten som färgas brunt av organiskt material kan vara ett problem för badande turister,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manga-skal-att-skota-sjons-vatten - 2025-07-11

Publicerad 22 augusti 2022 Vinnarbilden ”The story of a conquest” visar hur en parasitsvamp bryter fram ur kroppen på en infekterad fluga i den peruanska skogen Tambopata. Foto: Roberto García Roa. Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, drog längsta strået när Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution avgjordes. Biologen och fotografen Roberto García Roa. Foto: R

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fotograferande-biolog-vann-internationell-bildtavling - 2025-07-11

Publicerad 23 augusti 2022 Forskare vid Lunds universitet har tagit fram en ny metod för att datera mänskliga kvarlevor. Foto: Unsplash. Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. Mö

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-utvecklat-ai-baserad-dateringsmetod-manskliga-kvarlevor - 2025-07-11

Publicerad 25 augusti 2022 Den svenska delen av studien genomfördes på Mycklemosse vid Skogaryds forskningsstation. Foto: Patrik Vestin. Nordliga våtmarker har under tusentals år ackumulerat kol från atmosfären och därigenom haft en kylande effekt på klimatet. Men en ny studie visar att våtmarkernas kolupptag kan minska radikalt om klimatförändringarna leder till ökade temperaturer under sensommar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatforandringar-slar-extra-hart-mot-nordliga-vatmarker-under-sensommaren - 2025-07-11

Publicerad 31 augusti 2022 Forskare har blottlagt brister i den populationsgenetiska analysmetoden PCA. Foto: Unsplash En ny studie visar att den vanligaste analysmetoden inom populationsgenetik innehåller brister. Dessa kan leda till missuppfattningar och felaktiga resultat om forntida folk och hur de är besläktade genetiskt. Hastigheten med vilken vetenskaplig data samlas in ökar exponentiellt,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-avslojar-brister-i-popular-genetisk-analysmetod - 2025-07-11

Publicerad 8 september 2022 Studien visar bland annat vilka skogsregioner som kommer att drabbas extra hårt av torka, bränder och skadeinsekter i klimatförändringarnas spår. Foto: Annemarie Eckes-Shephard. Forskare har för första gången gjort en heltäckande riskanalys av hur jordens skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Studien visar att sydboreala skogar på norra halvklotet,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-visar-hur-jordens-skogar-kommer-att-paverkas-av-klimatforandringar - 2025-07-11

Publicerad 8 september 2022 Lundabiologen Christer Löfstedt, till höger, och Per Hofvander från Sveriges lantbruksuniversitet har arbetat länge med den nya studien. Foto: Jan Nordén. Forskare har lyckats utvinna feromoner – doftämnen som används av bland annat insekter vid parningskommunikation – ur genmodifierade oljeväxter. Metoden kan bli ett prisvärt och miljövänligt alternativ till kemiskt fr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologiskt-framstallda-sexferomoner-kan-skydda-skordar-fran-skadeinsekter - 2025-07-11

Publicerad 12 september 2022 Rödmurarbi på väg mot rapsblomma. Foto: Albin Andersson. Vildbin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin när de äter nektar från behandlad raps blir slöare. Dessutom blir jordgubbar som pollinerats av sådana bin mindre. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Bin och andra insekter är viktiga pollinerare av frukt- och bärblommor, inte minst av jordgubbar som

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sma-jordgubbar-efter-att-bin-fatt-i-sig-bekampningsmedel-fran-raps - 2025-07-11

Publicerad 16 september 2022 Forskarna Peter Samuelsson och Björn Annby-Andersson framför en tavla som visar den nya ekvationen. Foto: Johan Lindskoug. Genom en ny ekvation har en forskargrupp lyckats beskriva dynamiken hos ett allmänt återkopplat kvantsystem. Upptäckten möjliggör djupare studier av kvantmekanik och kan bli viktig i utvecklingen av framtidens kvantdatorer. Dagens teknik minskar st

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/banbrytande-ekvation-kan-ge-vassare-kvantdatorer - 2025-07-11

Publicerad 26 september 2022 Astronomer har upptäckt krusningar i Vintergatans skiva. Illustration: NASA JPL-Caltech R. Hurt (SSC Caltech). Med hjälp av data från rymdteleskopet Gaia kan ett internationellt forskarlag visa att stora delar av Vintergatans yttre skiva vibrerar. De säregna krusningarna orsakas av dvärggalaxen Sagittarius som passerade vår galax för mellan 1–2 miljarder år sedan. Vår

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-krusningar-i-vintergatan-harstammar-fran-nargangen-dvarggalax - 2025-07-11

Publicerad 30 september 2022 Stadsskogar har mindre mångfald av fåglar, även om skogen håller hög kvalitet, visar ny forskning. Bild: Tariq Sulemani/Istockphoto. En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2025-07-11