Kristina Sandbergs trilogi om hemmafrun Majs liv med böckerna Att föda ett barn (2010), Sörja för de sina (2012) och Liv till varje pris (2014) är ett stycke episk diskbänksrealism som samtidigt formmedvetet leker med prosakonstens konventioner i syfte att skapa rytm. Denna masteruppsats undersöker, genom en fyrdelad analys, rytmskapande på flera olika nivåer i text. Uppsatsen undersöker trilogins

En studie av binaritets- och språkkritik i Nikanor Teratologens två första romaner. Med utgångspunkt i framförallt groteskteori undersöks hur binariteter brukas och destabiliseras i romanerna, samt hur detta går att relatera till litterär och idéhistorisk kontext: introduktionen av dekonstruktion och poststrukturalism i svensk litterär offentlighet under 1980-talet. Stort fokus läggs på verkens de

I Lydia Wistisens avhandling Gångtunneln (2017) nämner hon att storstaden kommit att bli den mest vanliga miljöskildringen i ungdomslitteraturen under 1900-talet. Ungdomar har en egen stadsgeografi och det är dessa erfarenheter som visar sig i ungdomslitteraturen. Ungdomars förflyttningar i staden går från rum till rum. De rör sig i allmänna stadsrum, förbindelseleder, såsom broar, tunnelbanelinje

Equipped with Junot Díaz’s novel The Brief Wondrous Life of Oscar Wao (2007) and his collections of short stories Drown (1996) and This Is How You Lose Her (2012), this thesis interprets the fundamentals of migrant literature, studies Díaz’s tools of migrant depiction, and examines contemporary postcolonial and migrant discourse. This is performed in three integral segments of study. First, the un

En medieteoretisk analys av kontemporär mediering av fotbollen både vad gäller TV och tidningar. Uppsatsen söker etablera ett samband mellan en allt mer utbredd konstjargong i medieringen av fotbollen med den eskalerande kommersialiseringen av densamma där konsten/dramat får stå som alibi eller ursäkt och ibland motvikt mot penningens utbreda inflytande. I slutändan ser uppsatsen att allt som ofta

I den här uppsatsen undersöks begreppet ekopoesi med hjälp av teoretiska perspektiv från ekokritiken och nymaterialistiska teorier som betonar att diskurs och materia inte kan skiljas åt utan är korskopplade och sammantvinnade i en materiell-semiotisk verklighet. Bengt Emil Johnson identifieras som en föregångare till en samtida poesi som inte endast behandlar ekologiska teman utan även använder s

Uppsatsen behandlar den i Willy Kyrklunds författarskap centrala tematiken om skillnaden mellan det mänskliga och det omänskliga eller det gudomliga. Det vill säga de frågor som flera av hans verk ställer om villkoren som omger och formar människan och vårt förhållande till dem. Specifikt är det kortprosa-boken "8 variationer" från 1982 som undersöks, och den analogi som där upprättas,

Graham Greenes roman The Quiet American analyseras, till stor del med utgångspunkt i uppsatsförfattarens förförståelser av Greenes författarskap och 'Greeneland'. Genom Hans-Georg Gadamers hermeneutiska teorier så som de presenteras i Wahrheit und Methode och det textbegrepp Roland Barthes presenterar i "The Death of the Author" söker uppsatsförfattaren att medvetandegöra sina fö

Uppsatsen behandlar den i Inger Christensens författarskap centrala frågan om antropocentrism. Det vill säga frågan om människans plats i och förhållande till världen. Specifikt undersöks diktboken "alfabet" från 1981, och de formella medel som där tas i bruk för att representera världen utan det mänskliga subjektet som centrum. Uppsatsen visar också på den antropocentriska frågan som

Den här uppsatsen diskuterar formella och tematiska aspekter i Walter Ljungquists romaner "Ossian" (1958); "I stormen" (1960); "Erika, Erika"; och "Väggarna har ögon" (1965). Genom att undersöka på vilket sätt Ljungquist arbetar med ett fragmentariskt formspråk liksom ett fragmentariskt innehåll argumenterar uppsatsen för att Ljungquists prosa är en experime

The central issue discussed in this thesis is the “essayistic mode”, which is usually described as a set of themes and characterization of the traditional written essay. In our more digitalized world today, it has been argued that some of these essayistic traits could be identified in other types of media, for example in essay films. Since the beginning of the 1990th century the capacity of essay

Studien intresserar sig i huvudsak för makrillens roll i Gunnar D Hanssons diktsamling "Olunn". Titeln är ett av fiskens fornnordiska namn, och boken i sig är en sorts "lyrisk monografi" över makrillen. Specifikt används posthumanistiska teoriapparater, i huvudsak hämtade från Jacques Derrida och Timothy Morton, för att undersöka Hanssons explicita ambition att hitta ett nytt

Syftet med uppsatsen är att bidra till en reflektion och diskussion kring meningsbegreppet i dagens humaniora, och mera specifikt inom dess posthumanistiska rörelse. Min tes är att meningsbegreppet är teoretiskt underutvecklat inom posthumanismen i allmänhet, och att det i själva verket använder sig av en Deleuziansk förståelse av mening utan att göra det explicit eller reflektera närmare över d

En studie om godhetens idé, gestaltad i karaktären furst Mysjkin i Fjodor Dostojevskijs roman Idioten. Teoretisk utgångspunkt för analysen av romanens etiska och religiösa innehåll är västerländsk idealism och rysk-ortodox tradition. Genom att använda de narratologiska begreppen story och plot undersöks berättelserna kring varat, tiden och döden,samt Mysjkin som godhetens idé. I den övergripande s

Uppsatsen uppför en historisk överblick över hur En dåres försvarstal lästs och belyser hur den kritiska diskursen förändrats. Förklaringsmodellen utgår från Bourdieus fältbegrepp vilket hjälper påvisa att positioneringar inte sker naturligt utan i relation till varandra såväl som till de rum som står och gjorts lediga på det så kallade fältet. Uppsatsen undersöker läsningars förhållningssätt till

Uppsatsen undersöker synförlustens anledningar och innebörder i fyra verk: "Konung Oidipus" och "Oidipus i Kolonos" av Sofokles, "The Country of the Blind" av H. G. Wells, samt "Blindheten" av José Saramago. Gemensamt för samtliga studerade verk är synförlust, och analyserna har fokuserats på denna synförlusts respektive anledningar och innebörder, synförlus

The thesis investigates the forms of parody and satire found in the American TV-show 'Futurama', and the effects of the parodic discourse on the (implied) viewer. 'Futurama' is argued to be an archetypal example of a special type of parody, which the author calls "mass medial parody". This type of parody is characterized by incessant intertextual playing and parodying, an

Minnet har betydelse för iakttagelsen av oss själva som individ och för våra relationer till andra människor. Hur vi kommer ihåg oss själva i det förflutna och hur vi berättar om det är avgörande för vår självförståelse och identitet, samt vår plats i samhället. Också grupper, familjer, politiska partier, eller en nationalstat har minnen som används för att gestalta en gemensam bas. Minnesakten är

Den studerande väljer att studera tre till fyra perioder i den ryska litteraturhistorien. Urvalet görs från följande perioder: upplysningen (1700-talet), poesins guldålder (1800-1830), realismen (1830-1890), modernismen (1890-1917), litteraturen och dess ställning under sovjetiskt styre (1917-1985) och litteraturen efter Sovjetunionens upplösning. Även dramatik och film kan studeras inom ramen förThe student selects three to four periods in the history of Russian literature for individual study. The selection is made from the following periods: The Enlightenment (the 18th century), The Golden Age of poetry (1800-1830), Realist Prose (1830-1890), Modernism (1890-1917), Literature and its Status under Soviet Rule (1917-1985), Literature after the collapse of the Soviet Union. Drama and film

Uppsatsen undersöker Maria Gripes roman Tordyveln flyger i skymningen (1978) och dess förlaga, en radiopjäs med samma namn. Analysen utgår från Gérard Genettes narratologiska begrepp tempus, modus och röst och syftar till att kartlägga hur berättelsen förändras när den överförs från en konstform till en annan. Tonvikt läggs framför allt på de förändringar som kan ses i berättandet.The purpose of this thesis is to study the novel Tordyveln flyger i skymningen (1978), by the Swedish author Maria Gripe, and the radio drama it is based on. The analysis uses Gérard Genette's narratological notions of order, mood and voice to investigate the differences between the radio drama and the novel, with emphasis on examining the narrative discourse.