Moderskapet har under det senaste decenniet stått i centrum i en rad litterära verk i såväl Sverige som Danmark. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur moderskapet gestaltas i fyra samtida romaner, varav Olga Ravns Mit arbejde (2020) utgör analysens huvudfokus. De tre övriga romanerna som dras in i analysen är Maja Lucas Mor. En historie om blodet (2016), Anna Axfors En dag i öknen (2022) sa

Uppsatsen diskuterar utifrån feministisk och postkolonial teori hur det rasifierade moderskapet gestaltas i de två diktsviterna Brytningen och Vistvit.

Uppsatsen är en undersökning av hur naturen används i bildspråket i Ola Hanssons Sensitiva amorosa. Den analyserar förhållandet mellan människa och natur och mellan det civiliserade och ociviliserade i verket. Utgångspunkten för analysen är metaforen.

En studie av strategier för självframställning i svenska serieromaner, med utgångspunkt i fyra verk av Malin Biller, Mats Jonsson, Linda Spåman och Simon Gärdenfors. Med utgångspunkt i teorier om seriemediet och om självframställning i icke-grafisk litteratur undersöks förutsättningar och möjligheter för gestaltande av jaget i tecknade serier. Mediets betydelse och implikationer för berättande, ge

Uppsatsen undersöker hur makt och maktrelationer yttrar sig i Janet Frames roman Ansikten i vattnet. Romanen handlar om författarens tid på ett mentalsjukhus och är skriven utifrån en fiktiv protagonist. Foucaults teorier om disciplinär makt och biomakt utgör den teoretiska grunden och makt sätts i relation till klass, kön, identitet och galenskap

Syftet med uppsatsen är att undersöka relationen och gränsen mellan människa och djur i Per Odenstens Andningskonstnären (2013) och att studera djuren funktion i romanen. Metoden som används är en läsning av Andningskonstnären utifrån ett "animal studies"-perspektiv. I huvudsak tillämpas teoretiska begrepp från Giorgio Agamben, som antropocentrism, den antropologiska maskinen, antropomor

Metodutveckling för tolkning av litteratur utifrån ljud. Fem ljudboksdikter, skrivna av Edith Södergran och upplästa av fem skådespelare, analyseras genom metoden perceptuell analys av röstkvalitet. Relateras till Merleau-Pontys fenomenologiska perceptionsteori och Frances Dysons teori om radiorösten. Diskuterar den mänskliga kroppen som en del av poesin och hur variationer i röstkvalitet bidrar

Studien analyserar intermediala aspekter i David Mitchells roman Cloud Atlas (2004) med bakgrund av Lars Elleströms mediebegrepp och Werner Wolfs intrakompositionella intermedialitetsbegrepp. Frågeställningen är: Hur kommer den intrakompositionella intermedialiteten till uttryck och hur är den meningsskapande samt ger kohesion till den fragmentariska romanen Cloud Atlas? Intermediala imitationer

Denna uppsats presenterar Paul Ricoeurs teori om berättande och temporalitet så som den framställs i hans verk Temps et récit . Den presenterar också den förändring inom narratologin som brukar kallas the narrative turn. Som ett exempel på denna narrativa vändning tar jag upp Monika Fludernik och hennes ‘Natural’ Narratology. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken plats Paul Ricoeurs teorier om

Uppsatsen är ett försök att visa hur, i Walter Ljungquits svit om sitt alter ego Jerk Dandelin, litteratur fungerar som en social handling och blir till ett slags samhällskritik. För det första, genom att lyfta fram luffaren som en centralgestalt, undersöker uppsatsen vilket samhälle inom böckerna som kritiserar. För det andra, genom att studera Walter Ljungquists litterära teknik, redgör studien