Av theo [dot] hagman-rogowski [at] soclaw [dot] lu [dot] se (Theo Hagman Rogowski) - publicerad 2 december 2022 Foto: Markus Spiske, Unsplash Trots att antalet medlemmar i svenska politiska partier generellt minskar är svenskarna fortfarande politiskt engagerade. Istället för att gå på partimöten utför fler sina vardagsrutiner inom politiska gemenskaper. Sociologen Colm Flaherty har studerat ident

https://www.sam.lu.se/artikel/i-utomparlamentariska-grupper-ar-politiken-vardagsrutin - 2025-04-11

Av ulrika [dot] oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Ulrika Oredsson) - publicerad 22 mars 2023 Studie visar att kirurgi fungerar bra vid svår fetma, även hos ungdomar i yngre tonåren. Mostphotos Kirurgi fungerar bra vid svår fetma, även hos ungdomar i yngre tonåren. Det visar en ny svensk studie där man för första gången jämför kirurgisk och intensiv icke-kirurgisk behandling genom att

https://www.sam.lu.se/artikel/ny-studie-fetmakirurgi-fungerar-bra-aven-i-tidig-tonar - 2025-04-11

Publicerad 24 mars 2025 I studien granskades bland annat ett opublicerat dataset om blåmesar. Foto: Maximilian Dorsch Hur trovärdiga är forskningsresultat egentligen? En ny biologistudie visar att samma data kan ge olika svar beroende på analysmetod – vilket väcker frågor om vetenskapliga slutsatsers stabilitet. För att stärka trovärdigheten behöver forskare bli bättre på att redovisa metoderna. Ä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vetenskapliga-metoders-tillforlitlighet-under-lupp - 2025-04-11

Publicerad 3 april 2025 Mörtar som flyttar mellan vattendrag har skarpare syn än sina stationära artfränder. Foto: Aron Hejdström Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2025-04-11

Publicerad 10 april 2025 Studien visar att ett rewilding-inspirerat skogsbruk har flera fördelar, bland annat för den biologiska mångfalden. Foto: Salinger/iStock Att låta naturen på egen hand sopa igen spår efter mänsklig framfart, så kallad rewilding, har flera fördelar. Ekosystemens motståndskraft blir bättre, den biologiska mångfalden ökar och samspelet mellan natur och samhälle gynnas. Det vi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vildare-skogar-bra-bade-planeten-och-manniskan - 2025-04-11

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 31 januari 2022 Forskare har funnit en metabolisk ”switch” som kan aktivera specifika blodlinjer och därigenom öka produktionen av NK-celler, så kallade mördarceller.. Bild: iStock/selvanegra I en nyligen genomförd studie från Lunds universitet, har forskare upptäckt att metabola förändringarna i blodcellen, påverkar

https://www.medicin.lu.se/artikel/okad-metabolism-i-mitokondrierna-gav-hogre-nivaer-av-mordarceller - 2025-04-11

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 15 juni 2022 Kajsa Paulsson, professor i medicinsk genetik och cancerforskare, är den första mottagaren av Albert de la Chapelle-priset i medicinsk genetik. … mottagare av Albert de la Chapelle-priset i medicinsk genetik. Priset på 20 000 euro, som i år delas ut för första gången, tilldelas en ung forskare som är etablera

https://www.medicin.lu.se/artikel/stort-grattis-kajsa-paulsson - 2025-04-11

Publicerad 6 juli 2020 Ett nytt sätt att identifiera cancerbiomarkörer har utvecklats av forskare vid Lunds universitet. Den nya tekniken möjliggör mycket känslig, snabb och kostnadseffektiv identifiering av biomarkörer för cancer. Detta skapar nya möjligheter för en tidigare diagnos av cancer och därmed också effektivare behandling. Forskningen publiceras i Nature Communication Biology. I dag kom

https://www.lu.se/artikel/create-health-vid-lunds-universitet-utvecklar-ny-teknologi-cancerdiagnostik - 2025-04-12

Av bjorn [dot] martinsson [at] med [dot] lu [dot] se (Björn Martinsson) - publicerad 7 oktober 2020 Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna har tilldelas 2020 års Nobelpris i kemi för upptäckten av gensaxen CRISPR/Cas9. Charpentiers och Doudnas utveckling av gensaxen till ett användbart verktyg blev starten på en mycket snabb utveckling inom både forskning och industri, menar Karin Broberg som

https://www.lu.se/artikel/nobelpriset-i-kemi-2020-snabbt-segertag-gensaxen - 2025-04-12

Publicerad 25 januari 2024 Behovet av pedagogiskt stöd växer. För att effektivisera stödet har Enheten för undervisningsstöd startat ett tvåårigt projekt som kommer att fokusera på kompetenshöjande insatser, gemensamma riktlinjer, och en ny rådgivande funktion för att skapa en enhetlig strategi för tillgänglig och inkluderande undervisning. Vi vet att behovet av pedagogiskt stöd ökar. På Lunds uni

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/starkt-fokus-pa-tillganglig-och-inkluderande-undervisning - 2025-04-12

Publicerad 6 februari 2024 År 2023 var ett fantastiskt år för forskningen på Lunds universitet. Man kan sammanfatta året med 1825. Det syftar i detta fall inte på årtalet 1825 och att vår forskning skulle ha stagnerat på samma nivå den hade då. Här syftar 1825 på fyra siffror.  1: Ettan står för ett nobelpris. Vilket fantastiskt erkännande för den otroliga forskning Anne L'Huillier har bedrivit.8:

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/bokslut-forskningen-2023-fantastiskt - 2025-04-12

Av jonas [dot] andersson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Jonas Andersson) - publicerad 6 juli 2021 Roger Johansson Vetenskapsrådet har beviljat nära 40 miljoner kronor till ett projekt som leds från Lunds universitet som handlar om samverkan mellan skola och akademi. Målsättningen är att överbrygga glappet mellan den erfarenhetsbaserade verksamheten ute i skolor och akademisk forskning inom

https://www.lu.se/artikel/forskarskola-ska-knyta-narmare-band-mellan-forskning-och-lararyrket - 2025-04-12

Av noomi [dot] egan [at] fsi [dot] lu [dot] se (Noomi Egan) - publicerad 16 september 2021 Små partiklar i nanostorlek. Vad betyder de för industrin, lagstiftningen och miljön? Bild: iStock. Nanoteknologi har möjlighet att revolutionera energiförsörjning, materialförbrukning och precisionsmedicin. Men samma egenskaper som gör material i nanostorlek unika kan göra dem skadliga för vår miljö. Nu sta

https://www.lu.se/artikel/nanosakerhet-i-fokus-nytt-samarbete-mellan-forskning-och-industri - 2025-04-12

Av jan [dot] olsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Jan Olsson) - publicerad 30 maj 2024 Illustrerad skönlitterär kapitelinledning i Frans Libertsons avhandling. En avhandling lockar sällan många läsare. Frans Libertson använder sig av både skönlitteratur och konst för att öka chanserna att nå ut och göra sin avhandling om hållbara energisystem mer tillgänglig Idén fick han för något år seda

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/anvander-konst-och-skonlitteratur-att-uppmarksamma-avhandling - 2025-04-12

Av louise [dot] larsson [at] ehl [dot] lu [dot] se (Louise Larsson) - publicerad 5 november 2019 Vinnova satsar 20 miljoner kronor på ett forskningsprojekt om universitetets roll som samhällsbyggare. – Hur kan universiteten bidra till samhällsutvecklingen? Vi kommer att titta på förändringsprocesser inom akademi och samhällsliv. Det kan vara allt från hur universiteten utformar utbildningar till h

https://www.lu.se/artikel/20-miljoner-till-forskning-om-universitetets-roll-i-samhallet - 2025-04-12

Av press [at] med [dot] lu [dot] se (Medicinska fakulteten) - publicerad 26 januari 2024 Forskarnas analys av 195 biomarkörer visade att 13 kunde kopplas till kardiovaskulär risk hos personer med typ 2-diabetes. Foto: iStock Ett internationellt forskarlag har identifierat 13 biomarkörer som kan leda till förbättrad möjlighet att förutse hjärt- och kärlsjukdomar hos personer med typ 2-diabetes. Stu

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-biomarkorer-forutser-hjart-och-karlsjukdom-vid-typ-2-diabetes - 2025-04-12

Publicerad 31 januari 2023 Som en reaktion på Metoo-rörelsen beslutade universitetet i början av 2018, att genomföra projektet Tellus för att stärka det förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Till projektledare utsågs professor Anette Agardh. Nu har det snart gått fem år och vad har då hänt sedan dess? I den första rapporten från Tellusprojektet framkom det bland annat att vi behövde saml

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/fortsatt-arbete-mot-sexuella-trakasserier - 2025-04-12

Publicerad 16 februari 2022 Sexuella trakasserier på jobbet Våren 2021 fick ett stort antal slumpmässigt utvalda medarbetare, doktorander och studenter vid Sveriges lärosäten besvara en enkät om sexuella trakasserier och kränkningar. I slutet av maj kommer en rapport från enkätundersökningen att presenteras. Jag har redan nu fått ta del av resultaten för Lunds universitet. På Lunds universitet sta

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/nationell-forskningsstudie-om-sexuella-trakasserier-pa-larosaten - 2025-04-12

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 11 november 2022 Bild: iStock/NatBasil Karin Johansson är en av de forskare som får anslag. Hon forskar på lymfödem, ett område där det hänt mycket inom diagnostik och behandling de senaste åren.  – Nämen vad glad jag blir - då blir det pengar till fler doktorander, säger Karin Johansson, docent och forskare verksam i

https://www.medicin.lu.se/artikel/133-miljoner-kronor-till-forskare-vid-lunds-universitet-nar-cancerfonden-delar-ut-arets-anslag - 2025-04-11

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 14 augusti 2023 Genom att omprogrammera tumörceller så att de i stället blir till kroppens försvarsceller, vill Filipe Pereira och hans kollegor förbättra dagens cancerbehandlingar.. Foto: Tove Smeds Ett ”bokmärke” – i form av specifika proteiner – i cellens DNA, innebär att celler minns sin identitet efter celldelnin

https://www.medicin.lu.se/artikel/dna-bokmarke-hjalper-blodceller-minnas-vilka-de-ar - 2025-04-11