Search results

Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science, bygger på omfattande följningsdata från 121 marina djurarter som alla är beroende av havet för sin överlevnad. Bakom studien står 377 forskare

https://www.biologi.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-11-19

En ny studie från Lunds universitet visar att förändrad markanvändning inte bara minskar antalet insekter – den ökar även risken för inavel bland svenska fjärilar. Detta gäller särskilt arter med specifika krav på livsmiljöer, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras långsiktiga överlevnad. ka variationen hos tre vanliga gräsmarksfjärilar: puktörneblåvinge, ljungblåvinge och ängsblåvinge.Re

https://www.biologi.lu.se/artikel/forandrad-markanvandning-leder-till-okad-inavel-hos-svenska-fjarilar - 2025-11-19

Utseendet hos blommor av samma art påverkas av storskaliga mutationer. Dessa kan ha lika stor inverkan på storlek och form som den naturliga selektionen från pollinerare. Det visar en ny studie som Lunds universitet medverkat i. – För mig var det länge ett mysterium – hur kan blommor av samma art som bara växer några mil ifrån varandra och som pollineras av samma insekter se så olika ut, säger bio

https://www.biologi.lu.se/artikel/mutationer-lika-viktiga-som-pollinerare-evolutionen-av-blommors-utseende - 2025-11-19

Japanska vaktlar som utsätts för värmeböljor som kycklingar är bättre rustade att hantera extremvärme när de blivit vuxna än vaktlar som växer upp i kyla. Men det finns ett tak för hur värmetoleranta de små hönsfåglarna kan bli. Det visar en ny studie från Lunds universitet. I takt med att klimatet blir varmare och mer oförutsägbart måste fåglar och andra varmblodiga djur anpassa sig. Det sker exe

https://www.biologi.lu.se/artikel/det-finns-en-grans-hur-mycket-varme-faglar-klarar-av - 2025-11-19

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2025-11-19

En ny studie från Lunds universitet visar att flyttfåglar flyger mest effektivt i måttlig hastighet – precis det tempo de använder under sina långa resor över kontinenterna. Nu i slutet av sommaren, när näktergalarna lämnar Sverige för södra Afrika, flyger de inte i full fart. I stället flyger de i jämn takt – och enligt studien från Lund är det ingen slump.Flyttfåglar tillbringar hundratals timma

https://www.biologi.lu.se/artikel/lagom-ar-bast-det-perfekta-tempot-flyttfaglar - 2025-11-19

Staffan Bensch, professor vid biologiska institutionen, får ERC Advanced Grant för sitt projekt ”Genetics of long-distance migration”. Grattis Staffan, hur känns det?– Fortfarande ganska overkligt. Jag jobbade väldigt länge med ansökan som jag skickade in för ett år sedan. Beslutet som kom i juni var först ett nej, ändrades sedan till reserv och efter tre månader på reservlistan hade jag i princip

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-erc-advanced-grant-forskning-om-sangfaglars-flyttbeteende - 2025-11-19

Ljudet av kattugglor får unga rödhakar att äta mindre under sin flytt söderut. En ny studie från Lunds universitet visar hur hotet från nattaktiva rovdjur påverkar fåglarnas beteende – och i förlängningen deras överlevnad. När unga rödhakar ger sig av på sin första flytt söderut under hösten gör de regelbundna stopp längs vägen för att vila och fylla på sina energireserver. Men varje rast innebär

https://www.biologi.lu.se/artikel/hotfulla-hoanden-nattetid-da-ater-rodhaken-mindre - 2025-11-19

Fåglar, fladdermöss och insekter delar upp luften i olika trafikleder. Ny forskning från Lunds universitet visar att atmosfären fungerar som ett eget ekosystem med komplexa ekologiska processer som påverkar hur djur rör sig mellan olika höjdnivåer. Vi ser ofta på luften som tom – men i själva verket är den full av liv. I en ny vetenskaplig artikel introducerar forskare i Lund, Nederländerna och US

https://www.biologi.lu.se/artikel/livet-i-luften-sa-navigerar-djuren-mellan-himlens-vaningsplan - 2025-11-19

Pollinatörer som bin, humlor och fjärilar har för lite livsmiljöer och dessa är dessutom ofta av otillräcklig kvalitet. En ny studie av forskare från mer än 20 lärosäten – däribland Biologiska institutionen och CEC vid Lunds universitet – visar att dessa insekter kan dra nytta av att öka arealen av deras livsmiljöer betydligt mer än vad som idag föreskrivs i EU:s strategi för biologisk mångfald. I

https://www.biologi.lu.se/artikel/fler-blomrika-livsmiljoer-behovs-pollinatorer-i-jordbrukslandskapet - 2025-11-19

I en unik långtidsstudie, där forskare studerat samma population blåmesar under 30 års tid, visar resultaten att stigande vårtemperaturer har fördubblat förekomsten av fågelmalaria i södra Sverige. Varje år har forskare från Lunds universitet samlat in prover från hundratals blåmesar ur en och samma population i ett lokalt häckningsområde utanför Lund. Detta har gett en detaljerad bild av utveckli

https://www.biologi.lu.se/artikel/varmare-varar-fordubblar-spridning-av-fagelmalaria - 2025-11-19

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2025-11-19

Fler än 92 miljoner vuxna i Kina har diabetes och ytterligare 150 miljoner är på väg att insjukna. De alarmerande siffrorna gör att prognoserna för antalet diabetiker i världen måste räknas om. Ännu en gång. Med jämna mellanrum publicerar Internationella Diabetesfederationen (IDF) prognoser över hur snabbt den globala diabetesepidemin kommer att växa. Kurvorna har stadigt pekat uppåt men, med faci

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/peking-varldens-huvudstad-diabetes - 2025-11-19

Anders Rosengren, läkare på Skånes Universitetssjukhus och forskare på Lunds Universitets Diabetescenter i Malmö, har fått sex och en halv miljon kronor från Novo Nordisk Fondens Excellensprojekt. - Det betyder oerhört mycket. Jag kan starta en egen forskargrupp och driva forskningsarbetet i högre fart, säger Anders Rosengren.Det projekt han presenterade och, som i hård konkurrens med andra, vann

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stora-pengar-kartlaggning-av-sambandet-stress-och-diabetes - 2025-11-19

Blodsockerkontrollen både förbättrades och stabiliserades när diabetessjuka möss behandlades med hormonet leptin istället för med insulin. Forskarna bakom upptäckten hoppas att detsamma gäller för människor. - Insulinbehandling är för många såväl otillräcklig för en bra blodsockerkontroll som betungande med kraftiga sockersvängningar och symtom. Gäller våra resultat också för människor skulle lept

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/leptin-kanske-battre-insulin - 2025-11-19

Straffskatt på socker och samtidigt skattelättnader på frukt och grönsaker. Det skulle bli ett effektivt vapen mot fetma, diabetes, hjärt- kärlsjukdomar och cancer, menar fem tunga kostdebattörer i artikel i Dagens Nyheter. De fem – Calude Marcus, Stephan Rössner, Lennart Levi, André Persson och Thomas Hedlund – är kända forskare och/eller kostdebattörer som i ett försök att få samhälle och politi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sot-skattevaxling-mot-overvikt-och-fetma - 2025-11-19

Alla som har fått diagnosen diabetes före sex månaders ålder bör testa sig. En del av dem behöver inte insulin. De klarar sig lika bra eller till och med bättre med tabletter, kanske helt utan medicinering. Nyföddhetsdiabetes är ovanligt, hur ovanligt är det ingen som riktigt vet.I den svenska undersökningen Bättre Diagnostik av Diabetes (BDD), där i stort sett alla under 18 år som får diabetes re

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/flera-skulle-kunna-slippa-insulinsprutorna - 2025-11-19

I somras kom den nya läroboken i Diabetes, utgiven av Studentlitteratur, som är skriven av 47 experter inom respektive område. Det är första övergripande boken på många år. Svensk Förening för Diabetologi tog initiativ till boken och Mona Landin-Olsson fick uppdraget som redaktör.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/boknyhet-svensk-konsensus-diabetesvarden - 2025-11-19

Pressmeddelande från Örebro universitet 201027: En tablett, som sänker blodsocker och ges till patienter med typ 2-diabetes, kan även skydda njuren vid typ 1-diabetes. Det visar en ny studie publicerad i Lancet. – Detta kan bli stort och göra att många ändrar behandlingen. Njursvikt är ett stort problem och orsakar både lidande och stora kostnader, säger Johan Jendle, professor vid Örebro universi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-visar-att-tablett-kan-skydda-njuren-vid-typ-1-diabetes - 2025-11-19

Pressmeddelande från SUS; Allt fler patienter med typ 1-diabetes söker vård på Skånes universitetssjukhus sedan de drabbats av eksem och klåda efter att ha använt glukossensorer och insulinpumpar som sitter fästa på huden. Tack vare avancerade kontaktallergiutredningar kan allergiframkallande ämnen spåras.  – Patienter som blir allergiska får kliande hudutslag under sin glukossensor eller insulinp

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/allergier-hos-personer-med-typ-1-diabetes-sparas-med-varldsledande-utredningar - 2025-11-19