Filetype
This investigation describes a novel concept in the formulation of carrier systems for the spray-drying of biological materials. As carrier material a system composed of poly(vinyl pyrrolidone) (PVP) and dextran was used. This system yields an aqueous two-phase system in which each phase is enriched in one of the polymers. By varying the composition of the system, the effective structure of a 'sti
In the present study trypsin mixed with various carbohydrates, i.e. lactose, sucrose, mannitol, α-cyclodextrin and dextrin, was spray-dried in order to investigate the effects of spray-drying on this enzyme, with particular emphasis on the effects of interactions between trypsin and the surface formed during spray-drying. The protein was strongly over-represented at the surface of the powder parti
In the present investigation freeze-drying of proteins (BSA or trypsin) together with various carbohydrates, i.e. lactose, sucrose, mannitol, α-cyclodextrin and dextrin, has been studied with particular emphasis on the surface composition of the freeze-dried powders. The proteins were found to be over-represented on the powder surface as compared to the bulk concentration of protein. The mechanism
A simple and flexible chemoenzymatic route for the preparation of a wide range of dimeric (gemini) and trimeric mono- and disaccharide-based surfactants was developed. The synthesis relies on the use of enzymes for regioselective introduction of fatty acids into carbohydrate moieties. Several structures were prepared containing xylose, glucose, galactose, and lactose, connected via different hydro
Enzymatic transglycosylation in supersaturated solutions of substrates was investigated using crude glycosidase preparations from barley, snail, and coffee beans. It was shown that the use of supersaturated glycoside solutions as media for transglycosylation reactions offers considerable advantages over conventional aqueous systems. These advantages include higher yields, more efficient use of the
The results of an initial study of enzymatic catalysis in metastable supersaturated solutions of carbohydrates are presented. It has been shown that such solutions, formed in the presence of small amounts of water and alcohol as plasticizers, are sufficiently stable under ambient conditions to enable enzymatic transformations of substrates. A partial phase diagram for a system consisting of glucos
Three ethoxylated glycosides, tetraethylene glycol β-D-glucoside, tetraethylene glycol β-D-xyloside, and methoxy triethyleneglycol β-D- glucoside, were prepared via almond β-glucoside-catalyzed (trans)glycosylation carried out in supersaturated solutions of glucose or p- nitrophenyl β-D-xyloside and the respective polyethylene glycols. The products were isolated and further modified by enzymatic e
Climate change manifests historically and spatially in uneven geographies of responsibility, vulnerability and adaptation. Urban and tourism expansion on the city’s margins in Cartagena, Colombia, has led to the criminalization and dispossession of land, water, and mangroves in Black communities who resist racism, ecological degradation, and climate vulnerability. We analyse how Black women in mar
Det finns en osäkerhet rörande rollfördelningen i samband med lärarstudenters VFU. Såväl lärarstudenter som handledare och VFU-lärare efterfrågar mer och tydligare information om vad man förväntas prestera utifrån den roll man har, enligt en ny avhandling i utbildningsvetenskap.
Unga är inte mindre politiskt engagerade i dag än tidigare. Men deras politiska handlande söker sig nya former. När Elisabeth Kring analyserar skolstrejk för klimatet med hjälp av filosofen Hanna Arendts idéer växer en komplex bild av relationen mellan vuxna och barn fram. Krings forskning gör det möjligt att tänka kring skolstrejkande elever på ett helt nytt sätt. De överger inte skola och barndo
Forskning om skolbyggnader och utbildningsmiljöer är ett växande och mångvetenskapligt område. Ord som ny, innovativ och modern är vanliga i skolbyggnadsprojekt och skapar en bild av att vi befinner oss i en brytningstid. Den upplevelsen intresserar forskningen.
I den allmänna debatten talas det ofta om skolans kris. En ny antologi undersöker varför och ger samtidigt läsaren redskap för att sätta krisutropen i ett politiskt och historiskt sammanhang.
Läraren och det litteraturdidaktiska ledarskapet spelar en större roll för elevernas intresse än vad tidigare forskning har uppmärksammat. Det visar Jonas Johansson i sin studie av gymnasiets litteraturhistorieundervisning.
En grupp engelska forskare har undersökt vad som händer när resultat från kognitionsvetenskaplig grundforskning översätts till undervisning. De konstaterar att den bild som framträder är komplex och delvis motsägelsefull, men att de ändå ser ett värde i att lärare känner till de principer för undervisning som kognitionsvetenskaplig grundforskning erbjuder.
Skolan erbjuder rum och scener för elevernas sociala relationer. En avhandling i sociologi utforskar hur högstadieelever skapar och definierar vänskap, och visar att eleverna både kan använda och utmana skolans kunskapsprojekt i sitt vänskapande.
Mänsklighetens växande kunskapsvolym gör det allt svårare för lärare att värdera den kunskap som finns, och att välja ut vad som ska göras till en del av undervisningen. Det leder paradoxalt nog inte bara till ökad fragmentisering utan också till ökad likriktning, menar den belgiske sociologen Eric Mangez.
Utbildning för hållbar utveckling har kritiserats för att bli för instrumentell. Som alternativ har undervisning med utgångspunkt i begreppet antropocen prövats. Undervisningen vrids då mot frågor och upplevelser som har med ömsesidighet att göra. Flera studier visar på en möjlig nära relation mellan vetenskapliga perspektiv och didaktiskt nytänkande.
Trots stora satsningar på förebyggande arbete och trots att barn och unga vanligtvis själva tar avstånd från mobbning, så ökar andelen skolelever som uppger att de mobbats. Denna paradox är utgångspunkten för Joakim Strindbergs avhandling. Hans resultat visar hur viktigt det är att vidga perspektivet och se mobbning i sitt sociala och institutionella sammanhang.
Skolans personal och elever förhandlar ständigt om de policyer som är tänkta att styra verksamheten. Två aktuella svenska studier undersöker sådana förhandlingar. I ena fallet handlar det om fritidshemmets skolifiering och i andra fallet om lärares arbete med anpassningar.
När lärare, rektorer och andra aktörer samverkar runt elever med problematisk skolfrånvaro påverkas de av sina professioners normer, traditioner och uppdrag. Det kan leda till att skolans kunskapsuppdrag underordnas omsorgen om elevers välmående. På kort sikt kan det verka rimligt, men på lång sikt kan det vara problematiskt, enligt forskarna Ola Strandler och Martin Harling.
