Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 17 februari 2025 Via textbaserade digitala vårdsystem (tex 1177 eller Mitt PTJ) beskriver patienter sina besvär och svarar på frågor i formulär som sjuksköterskor läser, bedömer och hanterar vidare. Foto: 1177.se, Jenny Hallström Vårdbedömning via chattfunktion är ett sätt för vårdcentraler att effektivisera vården, m

https://www.medicin.lu.se/artikel/sjukskoterskor-behover-nya-formagor-digital-triagering - 2025-04-06

Av erika [dot] svantesson [at] med [dot] lu [dot] se (Erika Svantesson) - publicerad 5 juni 2024 Studiedeltagare använde app i mobilen för att få bättre kontroll på blodtrycket. Grafen: andel patienter (%) med blodtryck <140/90 i interventions- och kontrollgrupp vid studiestart, efter 8 veckor och vid uppföljning efter 1 år. Bild: U. Andersson. Ett interaktivt digitalt system för att kontrollera b

https://www.medicin.lu.se/artikel/digitalt-verktyg-hjalpte-patienter-till-battre-blodtryck - 2025-04-06

Av maria [dot] esaiasson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Maria Esaiasson) - publicerad 17 augusti 2023 Med en improviserad hemmastudio, gratis mjukvara och en intensivkurs på nätet i filmredigering kunde lärare ta sitt samhällsansvar och producera digitalt undervisningsmaterial från karantän. I ett fall på avdelningen för konstruktionsteknik visade kursutvärderingen på en klar förbättring fr

https://www.education.lu.se/artikel/larare-berattar-om-aterbruk-av-erfarenheter-och-material-fran-pandemin - 2025-04-05

Av petra [dot] olsson [at] med [dot] lu [dot] se (Petra Olsson) - publicerad 23 augusti 2022 Barnen som deltar i TEDDY-studien i Sverige har förhöjd risk att utveckla typ 1-diabetes och screenas för sjukdomen. Forskningssjuksköterskan Jessica Melin tar ett blodprov på en av deltagarna. Foto: Kennet Ruona Vad är det som gör att vissa får typ 1-diabetes medan andra inte får sjukdomen? Forskare runto

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barnens-blodprover-okar-kunskapen-om-utvecklingen-av-typ-1-diabetes - 2025-04-05

Publicerad 24 februari 2022 Anders Kjellberg. Foto: Kennet Ruona. Anders Kjellberg, professor i sociologi, har kommit med den nya rapporten "Den svenska modellen i en föränderlig värld" som berättar att allt fler går med i facket och framförallt lockar LO-facken fler utrikesfödda. Rapporten har fått stor uppmärksamhet i media. Arena Idé-rapport "Den svenska modellen i en föränderlig värld" (21 feb

https://www.soc.lu.se/artikel/enligt-ny-uppmarksammad-rapport-gar-fler-med-i-facket - 2025-04-05

Av ulrika [dot] oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Ulrika Oredsson) - publicerad 26 mars 2021 Fotograf: Joseph Chan Medan den sociala tilliten i Sverige och i andra västeuropeiska länder ligger på en relativt stabil och hög nivå, så dalar den i USA. Hur kan man förklara detta? Ny forskning visar att den amerikanska trenden till stor del kan förklaras av minskat förtroende för de politi

https://www.soc.lu.se/artikel/unik-studie-visar-varfor-amerikaner-tappar-fortroende-varandra - 2025-04-05

Av ulrika [dot] oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Ulrika Oredsson) - publicerad 26 mars 2021 Fotograf: Joseph Chan Medan den sociala tilliten i Sverige och i andra västeuropeiska länder ligger på en relativt stabil och hög nivå, så dalar den i USA. Hur kan man förklara detta? Ny forskning visar att den amerikanska trenden till stor del kan förklaras av minskat förtroende för de politi

https://www.sam.lu.se/artikel/unik-studie-visar-varfor-amerikaner-tappar-fortroende-varandra - 2025-04-05

Av ulrika [dot] oredsson [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Ulrika Oredsson) - publicerad 7 oktober 2021 Kända utrikes­ministrar genom ­tiderna: Charles-Maurice de ­Talleyrand, ­George ­Marshall, Henry ­Kissinger och Andrey ­Gromyko. För att klara sig kvar länge på sin post bör en utrikes­minister ha diplomatisk bakgrund. De som oftare får gå i förtid kommer ur de politiska leden. Det vet profe

https://www.sam.lu.se/artikel/diplomater-taligaste-utrikesministrarna - 2025-04-05

Av cecilia [dot] von_arnold [at] lucsus [dot] lu [dot] se (cecilia von arnold) - publicerad 17 februari 2021 Vad skulle en framtid utan antibiotika innebära för mänskligheten? Det en central frågeställning för två nya antologier från det tvärvetenskapliga Temat Postantibiotiska framtider vid Pufendorfinstitutet.  Antologierna grundar sig i de frågeställningar och perspektiv på antibiotikaresistens

https://www.pi.lu.se/artikel/en-framtid-utan-antibiotika-utforskas-i-nya-antologier - 2025-04-05

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 8 oktober 2021 Stamcellsforskare i Lund har i en ny studie undersökt vad det är i vårt DNA som gör att människans och schimpansens hjärnor skiljer sig åt och hittat svar. Foto: Mostphotos. Vårt DNA är mycket likt schimpansens, som evolutionärt är vår närmaste levande släkting. Nu har stamcellsforskare i Lund hitta

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/outforskat-dna-forklarar-skillnaden-mellan-manniska-och-schimpans - 2025-04-05

Av martina [dot] svensson [at] med [dot] lu [dot] se (Martina Svensson) - publicerad 14 mars 2022 Lina Rosengren forskar om vad som krävs för att upprätthålla livstillfredsställelse trots Parkinsons sjukdom. Den 17 december förra året la hon fram sin avhandling i rehabiliteringsmedicin från en av MultiParks forskargrupper. Här förklarar hon de viktigaste rönen och framtida utmaningar inom området.

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/avhandlingsintervju-med-lina-rosengren - 2025-04-05

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 24 augusti 2023 Illustration av en Lewykropp: istock.com/Marcin Klapczynski Lewykroppssjukdom är den näst vanligaste formen av neurodegenerativa hjärnsjukdomar efter Alzheimer sjukdom. En forskargrupp från Lund universitet, visar nu att sjukdomen med hjälp av ett ryggvätskeprov, kan upptäckas innan symtom. Deras fynd,

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/lewykroppssjukdom-kan-upptackas-innan-symtom - 2025-04-05

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 15 juni 2020 SciLifeLab har tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse under våren lanserat ett omfattande nationellt program med 67 forskningsprojekt kring covid-19. Syftet är att bekämpa coronapandemin och sammanlagt får projekten dela på 50 miljoner kronor. Vid Lunds universitet har sex forskningsprojekt fått del

https://www.medicin.lu.se/artikel/flera-lundaforskare-bekampar-covid-19-med-stod-fran-scilifelab - 2025-04-05

Av maria [dot] lofstedt [at] med [dot] lu [dot] se (Maria Löfstedt) - publicerad 18 november 2021 Lisa Ekstams forskning syftar till att utveckla kunskap kring vardagens görande och utveckla och utvärdera olika interventioners effekt på aktivitet, delaktighet, hälsa och livskvalitet. CASE-forskaren Lisa Ekstam har tillsammans med FoU Helsingborg fått fyra miljoner kronor till projektet "Tillsamman

https://www.case.lu.se/artikel/projekt-att-skapa-ett-demensvanligt-helsingborg-far-medel-fran-vinnova - 2025-04-05

Av martina [dot] svensson [at] med [dot] lu [dot] se (Martina Svensson) - publicerad 24 maj 2021 Ny studie: ett enkelt blodprov samt tre snabba kognitiva tester visar med över 90% säkerhet vem som utvecklar alzheimerdemens inom fyra år. (Siffertestet på bilden är ett exempel, ej exakt vad man gör kognitiva tester). Illustration: Jonas Wallén på Wisel Under de senaste åren har såväl forskare vid Lu

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-studie-enkelt-diagnostiskt-verktyg-forutsager-risken-alzheimer-pa-individniva - 2025-04-05

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 26 augusti 2021 Nya forskningsrön tyder på ett tidigare okänt och extremt komplext samspel mellan centrala nervsystemet och de hormonella systemen. Bild: Mostphotos Det är inte, som man tidigare trott, bara skador i nervbanorna som ligger bakom de typiska rörelseproblemen efter en hjärnskada eller stroke – hormone

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/nya-forskningsfynd-kan-komma-att-forandra-behandling-av-hjarnskador-och-stroke - 2025-04-05

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 31 augusti 2021 Åsa Petersén och Sanaz Gabery forskar om den ärftliga hjärnsjukdomen Huntingstons sjukdom. Foto: Agata Garpenlind. Psykiska och kognitiva symtom kommer tidigt vid Huntingtons sjukdom och är ofta de svåraste symtomen i sjukdomen, vittnar berörda. Ändå har forskningen, i sin jakt på behandling, främs

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/kanslohjarnan-en-nyckel-i-kampen-mot-huntingtons-sjukdom - 2025-04-05

Av lill [dot] eriksson [at] med [dot] lu [dot] se (Lill Eriksson) - publicerad 26 augusti 2024 Japan är ett av de länder där den åldrande befolkningen ökar mest, så forskningsverktyget lär få stor användning tror Rumiko Tsuchiya-Ito, forskare vid Dia Foundation for Research on Aging Societies. CASE-forskarna Björn Slaug och Susanne Iwarsson har visat att deras instrument för att bedöma tillgänglig

https://www.case.lu.se/artikel/japan-tar-hjalp-av-case-utvecklat-forskningsverktyg - 2025-04-05

Av petra [dot] olsson [at] med [dot] lu [dot] se (Petra Olsson) - publicerad 28 september 2022 Marju Orho-Melander är en av de ledande författarna till studien i Nature Communications, som bygger på storskaliga analyser av avförings- och blodprover. Foto: Petra Olsson En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blod

https://www.medicin.lu.se/artikel/starkt-samband-mellan-tarmbakterier-och-metaboliter-i-blodet - 2025-04-06

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 30 september 2022 Forskare vid Lunds universitet har inlett ett nytt forskningsprojekt om de ergonomiska anpassningar samt träning av röstkapacitet som krävs, för att vår röstfunktion ska orka hänga med längre i arbetsliv och i social interaktion. När vi blir äldre förändras rösten. Den blir knarrigare, tunnare och me

https://www.medicin.lu.se/artikel/rostkapacitet-ett-langre-arbetsliv-och-social-interaktion - 2025-04-06