Sökresultat

Hematopoetiska stamceller, de celler som ger upphov till alla typer blodceller, kräver en väldigt specifik mängd av protein för att fungera korrekt. Vid vissa former av aggressiv blodcancer är denna reglering av proteinproduktionen störd. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet gjort en upptäck som kan leda till att vi bättre förstår vad som gått fel. – Vår forskning kan vara betydelsefull nä

https://www.lu.se/artikel/nodvandig-mekanism-blodcellernas-funktion-upptackt - 2026-01-21

Mängden avfall från industrier och andra verksamheter är fem gånger större än från landets hushåll. I en ny studie granskas hur avfallsproducenter arbetar för att minska mängden onödigt avfall. Resultaten visar att såväl teknik som ekonomi och organisation försvårar möjligheten att minska avfallet. – Det som är nytt i denna studie är vår analys och vårt resultat att produktion av avfall ses som de

https://www.lu.se/artikel/svagt-intresse-att-forebygga-avfall - 2026-01-20

Sedan starten för tjugo år har Industridesignskolan vid Lunds universitet löpande delfinansierats av Ikea Foundation. Nu har stiftelsen beslutat att skänka ett engångsbelopp på 33 miljoner euro, runt 350 miljoner kronor, för utveckling av ämnet industridesign och till minne av Ingvar Kamprad. Donationen är en av de i särklass största sedan Lunds universitet grundades 1666 och kommer att trygga ind

https://www.lu.se/artikel/rekordstor-donation-350-miljoner-till-industridesign - 2026-01-20

Vad är det som gör att vi accepterar vissa (data)system, men ogillar andra? Christina Keller är ny Lundaprofessor i informatik vid Ekonomihögskolan i Lund och har forskat länge om vilka faktorer som gör att vi godtar ett informationssystem. Vad är det som gör att vissa program på datorn på jobbet gör oss så frustrerade och arga? Medan apparna i telefonen gör oss, om inte lyckliga, så glatt förströ

https://www.lu.se/artikel/nytta-och-latthet-tva-faktorer-bakom-bra-system - 2026-01-20

Huntingtonforskaren Åsa Petersén är en av fyra forskare som utses till Wallenberg Clinical Scholar 2020. Hon får 15 miljoner kronor från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att finna metoder som kan bromsa sjukdomsförloppet vid den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons. En ärftlig hjärnsjukdom som leder till för tidig död och för vilken det idag inte finns någon bromsande behandling. Huntin

https://www.lu.se/artikel/asa-petersen-utsedd-till-wallenberg-clinical-scholar - 2026-01-20

Lunds universitet satsar 64 miljoner kronor på en forskarskola med fokus på samhällsutmaningar och Agenda 2030. Kristina Jönsson, docent i statsvetenskap, blir koordinator. – Det här är en unik möjlighet att göra något riktigt nytt och spännande, säger hon. Forskarskolan är finansierad från 2109 till 2023. Myndighetskapital från fakulteterna ska finansiera tolv doktorander.Fullt utbyggd kommer den

https://www.lu.se/artikel/lu-satsar-64-miljoner-pa-forskarskola-om-de-globala-malen - 2026-01-21

En gruvarbetarson från Grängesberg. En samhällsvisionär som konstruerade vårt moderna studiemedelssystem. En religionskritiker och preventivmedelsförespråkare som hamnade i fängelse för att ha hädat. Nationalekonomerna i Lund har alltid varit en färgstark skara. Nu presenteras ett axplock av dem under ett halvdagssymposium. Vad har 1600-talets Samuel von Pufendorf gemensamt med den alldeles nylige

https://www.lu.se/artikel/inga-diktaturens-representanter - 2026-01-21

Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen, professor i klimat

https://www.lu.se/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2026-01-20

Vårtal, Kungshuset, fler internationella studenter, UAB-besök, filmpremiär, fler sökande, U21, LERU och besök från Roma Tre är några av punkterna i detta rektorsbrev. Siste april och 1 maj var som vanligt fyllda av traditioner. Firandet siste april med studenterna innehöll tre lysande inslag: vårtalet av LUS vice ordförande, middag samt uppträdande av Lundaspexarna. Dagen efter var det traditionse

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-5-maj - 2026-01-20

Webbinarier och Skype-samtal lyfts till en ny nivå. Nu har det testats om det fungerar att göra en konferens digitalt (åtminstone delvis, minglet är än så länge svårt att få till). Miljödepartementet och forskningsfinansiärer är nyfikna på utfallet med förhoppningen att kunna bana vägen för fler resfria, digitala träffar i framtiden. I förra veckan bänkade sig 70 personer i Hong Kong, däribland en

https://www.lu.se/artikel/digital-konferens-ska-minska-klimatavtrycket - 2026-01-20

Under slutet av 90-talet började allt fler unga skada sig själva. Nu blir det inte längre fler, men fenomenet tycks tyvärr finnas här för att stanna. Kunskapsbehoven bland vårdpersonal och anhöriga är dock fortfarande stora. Därför har två experter skrivit en handbok som sammanfattar kunskapsläget. Varför väljer någon att göra sig själv illa? Enligt Jonas Bjärehed, psykolog och lektor i psykolog o

https://www.lu.se/artikel/inte-enkelt-att-bemota-personer-med-sjalvskadebeteende - 2026-01-20

Studier från Lunds universitet pekar på att floran i Skåne förändrats drastiskt under 1900-talet och fram till idag. Den största minskningen av artrikedomen kan ses i skogsbygderna i norra och mellersta delarna av Skåne. – Jag blev förvånad av att det är klimatförändringen som har påverkat mest, säger forskaren Torbjörn Tyler vid Lunds universitet. Forskarnas studie baseras på inventeringar av ört

https://www.lu.se/artikel/drastiskt-forandrad-flora-i-skane - 2026-01-20

Med hjälp av satellitbilder och intervjuer kan forskare i Lund lägga fram nya uppgifter om hur den torka som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009 påverkade migrationen. Studien visar att bönderna lämnade sin mark först när kriget bröt ut 2011, något som går stick i stäv med den vedertagna bilden av torkan som startskott för migrationen. När kriget i Syrien bröt ut 2011 hade landet under två till t

https://www.lu.se/artikel/kriget-snarare-torkan-bakom-massflykten-fran-syrien - 2026-01-20

Den torra sommaren 2018 ledde till att de europeiska skogarna tog upp 18 procent mindre koldioxid än normalt och att vissa odlade grödor gav den lägsta avkastningen på decennier. Det visar en europeisk jättestudie med över 200 toppforskare inblandade. Skogsbränder, missväxt och vattenbrist. Många minns sommaren 2018 med fasa. Nu kommer den hittills mest omfattande forskningsinsatsen kring hur extr

https://www.lu.se/artikel/extremtorkan-2018-slog-hardare-befarat-mot-grodor-skogar-och-myrar - 2026-01-20

Museer är samhällets kollektiva minne. Men vad är det vi ska föra över från en generation till nästa? När framgång mäts i budgetresultat politiseras och påverkas våra gemensamma minnen och kunskaper – det vi kallar för kulturarv. Det menar etnologerna Lizette Gradén och Tom O’Dell som under flera år forskat om våra museer. För att få statligt stöd rättar sig många museer efter regeringens reglerin

https://www.lu.se/artikel/politik-styr-var-gemensamma-minnesbank - 2026-01-20

Alla partiklar som når atmosfären leder till olika kemiska reaktioner. Partiklar kommer dels från naturliga källor som vulkanutbrott och skogsbränder, dels från luftföroreningar och utsläpp. Aerosolforskaren Johan Friberg studerar partiklar på höga höjder. Han befarar att det ökade antalet skogsbränder globalt kan ha stor påverkan på ozonlagret. – Jag studerar luften som ligger i stratosfären och

https://www.lu.se/artikel/okat-antal-skogsbrander-kan-skada-det-viktiga-ozonlagret - 2026-01-20

Om du andas ut en klar dag i den rena, kalla luften på Arktis så kommer du inte att se ditt andetag forma det moln vi är vana vid att se när temperaturen sjunker. Moln kan nämligen inte bildas utan aerosolpartiklar. Moa Sporre, forskare i kärnfysik vid Lunds universitet, fokuserar på hur dessa partiklar påverkar moln bildningen och hur molnen i sin tur påverkar klimatet. Moln påverkarAerosoler är

https://www.lu.se/artikel/partiklar-gackar-klimatforskare - 2026-01-20

Begreppet ”ekosystemtjänster” har på senare år blivit allt vanligare både i forskarvärlden, bland kommuner och myndigheter och i företag. Förenklat kan det beskrivas som den nytta vi människor har av naturens ekosystem – till exempel för den mat vi äter, luften vi andas, rening av vattnet vi dricker, bioenergi för att värma våra hus, trä till papper och byggnader och så vidare. Listan är lång och

https://www.lu.se/artikel/manniska-och-natur-i-symbios - 2026-01-20

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.lu.se/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2026-01-20

Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Genom att studera murödlor i Medelhavsområdet har forskare i Lund visat hur en unik celltyp hos ryggradsdjur kan ha spelat en nyckelroll i denna sammanflätade evolution. Anpassning, eller adaptation, är en genetisk förändring som ger högre duglighet i den rådande miljön. Anpassningar kan vara utseen

https://www.lu.se/artikel/illgron-aggressiv-och-sexuellt-lyckosam-hulken-odla-ger-evolutionara-nycklar - 2026-01-20