Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "SASH92 – Social AI through the Looking Glass" gav 51758 sökträffar

Karriär inom eller utom akademin?

Det är trängsel i karriärtrappan för unga forskare. En konsekvens är otrygga anställningsvillkor, men samtidigt får många chansen att prova forskarlivet. Bör universiteten istället uppmuntra fler av de nya doktorerna att lämna akademin, eller riskerar man att förlora i excellens om forskarurvalet minskar? LUM har pratat med tre unga lundaforskare som precis avslutat universitetets postdoktorsprogr

https://www.lu.se/artikel/karriar-inom-eller-utom-akademin - 2026-01-02

Brinner för etik på jobbet

Jimmie Kristensson hade förberett en flashig presentation i PowerPoint när han blev kallad till möte på Medicinska fakulteten. Han trodde att ledningen önskade en dragning om sjuksköterskeprogrammet. Istället fick han frågan om han ville tillträda som vicedekan för frågor om medarbetarskap och etik. Något som han brinner för – inte minst för att han själv varit utsatt på jobbet. – Jag blev först o

https://www.lu.se/artikel/brinner-etik-pa-jobbet - 2026-01-02

Samhällsvetarnas hedersdoktorer: SVT:s Mellanösternkorrespondent och fransk antropolog

Journalisten Samir Abu Eid och professor Michel Agier har utsetts till 2024 års hedersdoktorer vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Samir Abu Eid är bland annat journalist och utrikeskorrespondent. Han har varit knuten till Sveriges Television och TV4 sedan början av 2000-talet och har bland annat synts i programmen Korrespondenterna och USA-valet 2016. För närvarande är han

https://www.lu.se/artikel/samhallsvetarnas-hedersdoktorer-svts-mellanosternkorrespondent-och-fransk-antropolog - 2026-01-02

Små jordgubbar efter att bin fått i sig bekämpningsmedel från raps

Vildbin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin när de äter nektar från behandlad raps blir slöare. Dessutom blir jordgubbar som pollinerats av sådana bin mindre. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Bin och andra insekter är viktiga pollinerare av frukt- och bärblommor, inte minst av jordgubbar som blir större om de surrande smådjuren varit framme. Men hur jordgubbarnas tillväxt påve

https://www.lu.se/artikel/sma-jordgubbar-efter-att-bin-fatt-i-sig-bekampningsmedel-fran-raps - 2026-01-02

"Äldre behöver bråka mer"

Ålderism betyder att vi har stereotypa föreställningar som har att göra med ålder. Det är en komplicerad typ av diskriminering. Kanske härstammar ålderismen från vår rädsla att bli gamla, sjuka och dö. Vi är medvetna om att vi åldras, samtidigt är det många som i det längsta undviker att planera för ålderdomen och till exempel låter bli att öppna det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten. Att s

https://www.lu.se/artikel/aldre-behover-braka-mer - 2026-01-02

Var går klädgränsen? Om ålderslöst mode

Finns det kläder som du känner att du inte längre kan ha på dig på grund av din ålder? Sveriges första doktor i modevetenskap Philip Warkander har i samarbete med Åhléns gjort en uppmärksammad kampanj om klädstil, åldrande och identitet. Modevetaren Philip Warkander har samarbetat med Åhléns i en uppmärksammad kampanj. När Åhlens kontaktade honom för sin nya kampanj som de ville skulle handla om a

https://www.lu.se/artikel/var-gar-kladgransen-om-alderslost-mode - 2026-01-02

Dags att sluta prata om klimatet?

En varmare värld påverkar hälsan, jobben, migrationen och välfärden. Vi kan inte längre prata om klimatet som en separat fråga, anser hållbarhetsprofessorn Emily Boyd.  – Klimatförändringar har länge setts som något separat från samhället. Man talar ofta om negativa effekter på vår naturliga miljö snarare än om hur ett förändrat klimat kan komma att påverka vår vardag. Det gör att många människor,

https://www.lu.se/artikel/dags-att-sluta-prata-om-klimatet - 2026-01-02

Kustforskare rycker ut efter stormen

De vill inte kalla sig för storm­jägare, men det är ändå stormen och dess efterdyningar som driver Björn Almström och Caroline Hallin i deras arbete. De forskar om kusten och utvecklar metoder som kan ge information om hur framtida stormar kan komma att påverka havsnära samhällen. Det är en av de sista nätterna i oktober och klockan är halv fyra på morgonen. Stormen Babet härjar och de flesta förs

https://www.lu.se/artikel/kustforskare-rycker-ut-efter-stormen - 2026-01-02

Donation stöttar barncancerforskning vid Lunds universitet

En donator vid namn Radmila Rakovic har valt att stödja ett forskningsområde inom barnonkologi vid Lunds universitet. Efter en utlysningsprocess står det nu klart att forskaren Aleksandra Adamska som driver projektet "Unraveling the mechanisms of treatment resistance of high-risk neuroblastom" blir mottagare av donationen. Aleksandra Adamska är postdoktor i Daniel Bexells forskargrupp vid Lunds un

https://www.lu.se/artikel/donation-stottar-barncancerforskning-vid-lunds-universitet - 2026-01-02

Ändrade renlighetsideal i klimatkrisens spår?

Vi använder mycket vatten, energi och tvättmedel för att passa in i ett förväntat renlighetsideal snarare än för att klara hygienen. För att snabba på beteendeförändringar förespråkar en ny avhandling att energiförbrukningen på exempelvis tvätt- och diskmaskiner synliggörs. Många vill minska sin klimatbelastning men känner frustration över att de inte vet vad som är smartast att satsa på. Enligt e

https://www.lu.se/artikel/andrade-renlighetsideal-i-klimatkrisens-spar - 2026-01-02

Islam som resurs för kamp i amerikansk hip-hop 

Ända sedan hip-hopens födelse i South Bronx i New York har islam varit ett centralt inslag i musiken. Islamologen Anders Ackfeldt vid Lunds universitet analyserar flera exempel på detta i sin avhandling Islamic Semiotic Resources in US Hip-Hop Culture. Hip-hopen har gett, och ger fortfarande, röst åt svaga och utsatta grupper i det amerikanska samhället. Och många av dagens religiösa uttryck är po

https://www.lu.se/artikel/islam-som-resurs-kamp-i-amerikansk-hip-hop - 2026-01-02

Ny forskning på extremväder

Nu görs det satsningar på en rad nya forskningsprojekt om extremväder, i ljuset av den gångna sommarens extrema torka. Tre av dessa projekt handlar om extremvädrets inverkan på algblomningar, på humlesamhällen samt användningen av klimatmodeller för att undersöka effekter på politik, juridik och samhällsengagemang. Det statliga forskningsrådet Formas beviljade nyligen 50 miljoner kronor till samma

https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-pa-extremvader - 2026-01-02

Matvanor och sociala interaktioner lade grund för våra stora hjärnor

I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lund visa att våra jättehjärnor är ett resultat av både kost och socialitet. En egenskap som skiljer människan från alla andra ryggradsdjur är vår stora hjärna. Det är inte bara människan som kan stoltsera med volumin

https://www.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2026-01-02

Julklappar från Vetenskapsrådet

Bekämpningsmedel och bin, om naturkatastrofer ökar våldet mot kvinnor i olika samhällen, och hur vi ska kunna bromsa folksjukdomen artros. Det är tre områden som ska studeras av några lundaforskare som fått förtida julklappar av Vetenskapsrådet i form av forskningsanslag. Merparten av Vetenskapsrådets anslag är anknutna till ämnen (medicin och hälsa, utbildningsvetenskap etc). Men rådet ger också

https://www.lu.se/artikel/julklappar-fran-vetenskapsradet - 2026-01-01

Effektivare screeningprogram för livmoderhalscancer

I Sverige drabbas årligen cirka femhundra kvinnor av livmoderhalscancer, en sjukdom som om den upptäcks tidigt i de allra flesta fall kan botas, men i senare skeden innebär en mycket sämre prognos. Tack vare ett organiserat screeningprogram ligger Sverige i topp när det kommer till överlevnad och i Lund arbetar forskare för att ännu fler kvinnor ska slippa drabbas. Den allra vanligaste orsaken til

https://www.lu.se/artikel/effektivare-screeningprogram-livmoderhalscancer - 2026-01-02

Flyttfåglar tar längre flygturer för att ge sina ungar en bättre start i livet

Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en bättre start i livet. Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver klä

https://www.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2026-01-02

Svensk forskning om olika former av typ 2-diabetes gäller även i Indien

Forskare vid Lunds universitet har tidigare visat att typ 1-diabetes och typ 2-diabetes kan delas in i fem olika undergrupper och att det finns genetiska skillnader mellan de fyra grupperna av typ 2-diabetes. Ett forskningssamarbete mellan Sverige och Indien visar nu att indelningen även gäller för befolkningsgrupper i Indien. Kunskapen kan bli viktig för att förbättra diabetesvården i Indien, där

https://www.lu.se/artikel/svensk-forskning-om-olika-former-av-typ-2-diabetes-galler-aven-i-indien - 2026-01-02

Åtgärder för hållbart fiske kan öka lönsamheten

Både lönsamheten och den ekologiska situationen för Öresunds torskbestånd kan förbättras om man halverar fisketrycket och ökar maskstorleken på de garn som används i fisket. Det visar en ny forskningsrapport från Lunds universitet. En forskargrupp från Lunds universitet och Agrifood Economics Centre studerar i projektet SoundFish positiva exempel på hållbart fiske i Öresund.  I en ny rapport har f

https://www.lu.se/artikel/atgarder-hallbart-fiske-kan-oka-lonsamheten - 2026-01-02

Demografiforskare: Döden var mer jämlik förr

Från de stora perspektiven, till det lilla och tillbaka igen. Med bas i Lund harmoniserar och kodar forskare i demografi data om befolkningen och knyter ihop stora skeenden med den enskilde lantbrukarens, industri­arbetarens eller högre tjänstemannens livshistoria. På Martin Dribes kontor är det böcker överallt. Titlar om medel­tidens historia, innovationer och kvinnor och kapitalet. Men ­väggarna

https://www.lu.se/artikel/demografiforskare-doden-var-mer-jamlik-forr - 2026-01-02

Mångmiljonsatsning på biologisk kompass och pollinerande insekter

Lunds universitet får drygt 41 miljoner prestigefyllda kronor från Europeiska forskningsrådet. Pengarna går till två nya forskningsprojekt inom biologi respektive miljöforskning. Den ena satsningen handlar om att tränga in i en av djurvärldens allra känsligaste biologiska kompasser. Det andra projektet ska undersöka problemen med allt färre pollinerande insekter. Lundaprofessorn Marie Dacke kommer

https://www.lu.se/artikel/mangmiljonsatsning-pa-biologisk-kompass-och-pollinerande-insekter - 2026-01-02