Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 16 augusti 2022 Foto: iStock/Paul Campbell Ett samarbete mellan lundaforskarna Johan Jakobsson och Malin Parmar har lett till en ny metod för att studera åldersrelaterade hjärnsjukdomar. Forskarna har tagit avstamp i den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Brain.

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskningsmodell-ska-ge-svar-om-huntingtons-sjukdom - 2025-03-14

Av oscar [dot] heimburg [at] fsi [dot] lu [dot] se (Oscar Heimburg) - publicerad 16 augusti 2022 Medicinsk forskning i laboratorium. Arkivbild. I november 2021 bildades en privat stiftelse som syftar till att främja vetenskaplig forskning avseende pankreascancer, gastroenterologi, och smärtlindring vid Lunds universitet. Stiftelsen förvaltas av Lunds universitet och totalt sett kommer 40 miljoner

https://www.medicin.lu.se/artikel/mangmiljondonation-till-medicinska-fakulteten-vid-lunds-universitet - 2025-03-14

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 18 augusti 2022 Ny bröstcancerforskning från Lunds universitet stärker bilden av att kroppskonstitution (BMI) hos patienten samverkar med den omgivande vävnaden som tumören växer i, och kan ha betydelse för prognosen. iStock/33karen33. Miljön som bröstcancer uppstår i – både patientens kroppsform, tumörens storlek och cancers

https://www.medicin.lu.se/artikel/tumorens-miljo-kan-paverka-prognos-vid-brostcancer - 2025-03-14

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 24 augusti 2022 Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar då de andas in mer luft per kilo kroppsmassa än vuxna och deras immunförsvar, luftvägar- och hjärt- och kärlsystem fortfarande är under utveckling. iStock/Nadezhda1906. Barn är särskilt känsliga för luftföroreningar. En ny studie visar att förskolebarn i trafi

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-rapport-stadsluftens-halsobelastning-pa-barn - 2025-03-14

Publicerad 24 augusti 2022 COVID Symptom Study Sverige avslutar datainsamlingen. Nu ska forskare vid Lunds och Uppsla universitet fokusera på det insamlade forskningsunderlaget. I mitten av juli meddelade forskarteamet bakom COVID Symptom Study Sverige att de avslutar datainsamlingen. De riktade ett stort tack till alla som bidragit med viktiga data, data som bidragit till forskningsrapporter och

https://www.medicin.lu.se/artikel/over-20-miljoner-dagsrapporter-till-covid-symptom-study-sverige - 2025-03-14

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Skånes universitetssjukhus och Medicinska fakulteten, Lunds universitet) - publicerad 26 augusti 2022 Sandra Lindstedt, forskare och thoraxkirurgi, har genomfört studien tillsammans med bland andra Snejana Hyllén, överläkare inom thoraxanestesi, och Leif Pierre, chefsperfusionist på thoraxavdelning operation. Foto: SUS. En stor andel av de lungor s

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-behandling-kan-ge-tillgang-till-fler-donerade-lungor-och-farre-komplikationer-efter - 2025-03-14

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 30 augusti 2022 Anders Håkansson, professor i beroendemedicin. Foto: Åsa Hansdotter. Att upptäcka tidiga tecken på spelproblem för att kunna identifiera dem som löper risk att utveckla ett beroende och utveckling av preventiva insatser för dem i riskgruppen – det är två exempel på den forskning som under snart ett decenni

https://www.medicin.lu.se/artikel/stor-satsning-pa-forskning-om-spelberoende - 2025-03-14

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 31 augusti 2022 En miljözon i Malmö skulle kunna rädda upp till 26 liv varje år, enligt en studie publicerad av forskare vid Arbete- och miljömedicin. Illustration: Catrin Jakobsson, Lunds universitet Luftföroreningar är en av de främsta orsakerna till sjuklighet och för tidig död över hela världen. I en forskningsstu

https://www.medicin.lu.se/artikel/miljozoner-skulle-kunna-radda-liv - 2025-03-14

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 1 september 2022 Bild: iStock/gorodenkoff Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn med infektionsdiagnos i Sverige från 11 till 21 procent. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men är störst hos personer över 80 år. Det visar en studie från Lunds universitet som publicerats i tidskriften The Lancet Regional Pub

https://www.medicin.lu.se/artikel/allt-fler-med-infektionsdiagnos-pa-svenska-sjukhus - 2025-03-14

Av erika [dot] svantesson [at] med [dot] lu [dot] se (Erika Svantesson) - publicerad 8 september 2022 Sara Alkner, docent och specialistläkare, prisas för projektet T-REX. Foto: Tove Smeds. Efter att Svenska läkaresällskapet beviljat Sara Alkners forskningsansökan och tilldelat projektet 800 000 kronor, får samma projekt nu även sällskapets pris för bästa vetenskapliga ansökan. Sara Alkner är doce

https://www.medicin.lu.se/artikel/projekt-om-stralbehandling-av-brostcancer-prisas - 2025-03-14

Av petra [dot] olsson [at] med [dot] lu [dot] se (Petra Olsson) - publicerad 8 september 2022 Anja Schmidt-Christensen undersöker vilka förändringar som sker i njuren på mikrostrukturell nivå vid diabetisk njursjukdom. Hon fick nyligen ett stipendium av Hjelt Diabetes Foundation för sitt forskningsprojekt. Foto: Petra Olsson. Tre forskare vid Lunds universitets diabetescentrum får omkring en halv

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-forskningsanslag-okad-kunskap-om-diabetes - 2025-03-14

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 20 september 2022 I Sverige har nyckeln för att framgångsrikt införa precisionsmedicin i hälso- och sjukvården varit den botten-upp strategi där akademi och sjukvård har gått samman för att bygga en nationell infrastruktur. Det skriver 42 författare från Clinical Genomics vid SciLifeLab och Genomic Medicine Sweden, GMS, i

https://www.medicin.lu.se/artikel/framgangsrik-implementering-av-precisionsmedicin-pa-nationell-niva - 2025-03-14

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 21 september 2022 Malin Parmar. Foto: Kennet Ruona. Kungliga vetenskapsakademien, KVA, har valt in två nya ledamöter i akademins klass för medicinska vetenskaper. En av dem är Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Tillsammans med sin forskningsgrupp har hon gjort flera banbrytande studier so

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaprofessor-invald-i-kungliga-vetenskapsakademien - 2025-03-14

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 22 september 2022 Hur kan man styra en inflammatorisk lungsjukdom så att den inte blir kronisk? Och hjälpa lungan att självläka? Det försöker Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi, och hennes team vid Lunds universitet, ta reda på. Gunilla Westergren-Thorsson leder forskargruppen Lungbiolo

https://www.medicin.lu.se/artikel/malet-ar-att-forsta-hur-lungan-kan-reparera-sig-sjalv - 2025-03-14

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 23 september 2022 Nya lungor byggs med 3D-skrivare i labbet. Med ny teknik odlas ny lungvävnad i docent Darcy Wagners laboratorium. – Vi hoppas att man med denna teknik ska kunna ersätta områden med sjuk lungvävnad med bioutskrifter, istället för att ta bort hela lungan. Darcy Wagners forskargrupp, ”Lung Bioengine

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-lungor-byggs-med-3d-skrivare-i-labbet - 2025-03-14

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 24 september 2022 Lungforskarnas kamp för patienterna. Del 3. Bara 20 procent av de lungor som doneras är i sådant skick att de kan användas för transplantation. Och när de väl transplanterats, är det många som stöts bort. Sandra Lindstedt, forskare och adjungerad professor i thoraxkirurgi, försöker förbättra denn

https://www.medicin.lu.se/artikel/drivkraften-ar-att-oka-antalet-lungor-som-kan-transplanteras - 2025-03-14

Av petra [dot] olsson [at] med [dot] lu [dot] se (Petra Olsson) - publicerad 28 september 2022 Marju Orho-Melander är en av de ledande författarna till studien i Nature Communications, som bygger på storskaliga analyser av avförings- och blodprover. Foto: Petra Olsson En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blod

https://www.medicin.lu.se/artikel/starkt-samband-mellan-tarmbakterier-och-metaboliter-i-blodet - 2025-03-14

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 29 september 2022 Rita Charon, läkare, doktor, professor och ledare för Columbia Narrative Medicine vid Columbia University. Narrativ medicin använder konst, musik och litteratur som verktyg för att förstå patienter. En av de främsta pionjärerna inom ämnet heter professor Rita Charon från Columbia University och h

https://www.medicin.lu.se/artikel/sandblom-prisforelasning-narrativ-medicin-bidrar-till-battre-moten-mellan-vardande-och-vardad - 2025-03-14

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 30 september 2022 Bild: iStock/33karen33 Modern RNA-sekvensering kan ge bröstcancervården värdefulla ledtrådar och matcha enskilda patienter till rätt behandling – utifrån tumörens unika egenskaper och genuttryck. I en aktuell studie har data och genuttryck från drygt 7 700 cancertumörer använts för att utveckla vässade analy

https://www.medicin.lu.se/artikel/precisionsmedicin-20-val-av-brostcancerbehandling - 2025-03-14

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 30 september 2022 Forskare vid Lunds universitet har inlett ett nytt forskningsprojekt om de ergonomiska anpassningar samt träning av röstkapacitet som krävs, för att vår röstfunktion ska orka hänga med längre i arbetsliv och i social interaktion. När vi blir äldre förändras rösten. Den blir knarrigare, tunnare och me

https://www.medicin.lu.se/artikel/rostkapacitet-ett-langre-arbetsliv-och-social-interaktion - 2025-03-14