Sökresultat

On 19 November, nine teams gathered to showcase their skills in an intense day of preparation and case solving! The case method is one of the cornerstones of Lund University School of Economics and Management (LUSEM) present and future teaching and learning approaches. For our students, faculty and partner organisations, the case method provides an opportunity to meet the interdisciplinary demands

https://www.lusem.lu.se/article/lusem-case-competition-2025 - 2026-01-20

Strengthening students’ academic skills through close collaboration between language specialists, teachers and programme management is a proven and effective approach. Learn more about an outstanding example below. Over the past few years, educational developer Hanna Glad has been involved in two significant collaborations at LUSEM, both of which have attracted considerable attention. One reason i

https://www.lusem.lu.se/article/pedagogy-makes-difference - 2026-01-20

Hållbarhetsveckan är ett årligt evenemang där Lunds universitet och Lunds kommun bjuder in till aktiviteter kring hållbarhet! Det är en vecka fylld med diskussioner och föreläsningar, allvarliga frågeställningar och hoppfulla framtidsvisioner. Här hittar du alla veckans evenemang med medverkande från Centrum- för miljö och klimatvetenskap. Måndag 8 april - fredag 12 aprilPå spaning efter de Global

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vara-arrangemang-pa-hallbarhetsveckan-i-lund-2024 - 2026-01-20

Kalhyggen anses ofta vara negativa för den biologiska mångfalden, varför hyggesfritt skogsbruk diskuteras som ett mer gynnsamt alternativ. Men kan det vara så att kalhyggen – med rätt förvaltning i ett landskapsperspektiv – skulle kunna gynna vissa arter? På senare tid har det blivit allt vanligare att hitta fåglar och dagfjärilar på kalhyggen, arter som normalt trivs på exempelvis slåttermarker o

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forvaltning-av-kalhyggen-att-gynna-vissa-arter - 2026-01-20

På torsdagen presenterade Klimatpolitiska rådet sin rapport där man granskar regeringens förda klimatpolitik och klimathandlingsplan. Rådet konstaterar bland annat att regeringens politik leder till ökade utsläpp och att klimathandlingsplanen inte lever upp till klimatlagens krav. Henrik Smith, professor i zooekologi vid CEC, Lunds universitet, är en av ledamöterna i rådet. Ert uppdrag är att utvä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vi-star-langre-fran-malen-tidigare - 2026-01-20

Ullrika Sahlin, forskare vid CEC och specialiserad inom forskningsområdet Beräkningsvetenskap för hälsa- och miljö (COSHE), har nyligen avslutat ett uppdrag för den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA. De vetenskapliga experterna inom EFSA har fått lära sig hur de ska uttrycka osäkerhet på ett tydligt sätt. EFSA grundades år 2002 i spåren av förtroendekriser inom livsmedelssäkerhet

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forbattrade-riskbedomningar-inom-livsmedelssakerhet-i-eu - 2026-01-20

En beräkningsvetenskaplig hub, COSHE, har bildats vid Lunds universitet. Målet är att bli ett kreativt nav för beräkningar med fokus på tvärvetenskaplig forskning inom hälso-, klimat- och miljöområdena. Inom COSHE arbetar man med maskininlärning, statistiska inlärningsmetoder, fysikalisk systemmodellering och kvantdatorberäkningar. Sedan tidigare har forskargrupperna bakom COSHE deltagit i tvärvet

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/berakningsvetenskaplig-hub-ska-vassa-forskning-inom-miljo-och-halsa - 2026-01-20

Varje år drabbas flera tusen personer i Sverige av så kallad ischemisk stroke. Tillståndet är livshotande, svårbehandlat och kan ge allvarliga funktionsnedsättningar. I ett stort pilotprojekt i Lund testar forskare att med hjälp av AI identifiera vilka som riskerar att drabbas och hur man kan skräddarsy såväl akutvård som rehabilitering efter patienternas individuella behov. – Förhoppningen är att

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/lundaforskare-tar-fram-individuellt-anpassad-strokevard-med-hjalp-av-ai-och-virtuella-tvillingar - 2026-01-20

Gifter och kemikalier utgör ett stort hot mot vår miljö. ”Den tredje krisen” – kemikaliekrisen – glöms ofta bort när man pratar om klimatet och hotade arter. Inför Biologiska mångfaldens dag 22 maj tipsar Lundaforskaren Maria Hansson om hur man på den egna täppan kan skapa en giftfri miljö och gynna trädgårdens alla små och stora invånare. Syntetiskt framställda kemikalier finns idag överallt, i j

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-satt-att-skapa-en-giftfri-tradgard - 2026-01-20

Vi ställer fem frågor till Marianne Ekdahl, tidigare student på CEC:s masterprogram i klimatstrategi. Marianne tilldelades årets Sysav-stipendium för sin masteruppsats där hon undersökt hur svensk industripolitik kan utformas för att stödja en cirkulär omställning. Varför valde du det här forskningsområdet?– Klimatfrågan får stor uppmärksamhet i dag, även om inte tillräckligt mycket görs. Men biod

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fem-fragor-om-cirkular-omstallning-till-prisade-marianne-ekdahl - 2026-01-20

CEC har intensifierat arbetet med analys av policyprocesser på EU-nivå och arbetar nu med att skapa en ”policy hub”. Berätta, vad är syftet? – Dels vill vi skapa en mötesplats för våra forskare där vi kan dela kunskap och hålla oss uppdaterade om vad som händer inom den gröna omställningen på EU-nivå. Vi vill främja lärande inom organisationen och inte minst underlätta för våra yngre forskare att

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/halla-dar-marianne-hall-forskningskoordinator-pa-cec - 2026-01-20

Efter ett års intensivt arbete av många involverade så är Swedish Climate Symposium, med sina närmare 400 deltagare, i mål. Nu väntar en utvärdering av konferensen, men känslan är att de flesta upplevt det som ett lyckat evenemang. För att ta pulsen under själva symposiet gjorde vi ett par korta intervjuer med några av de som var på plats. Nöjda arrangörer Josefin Madjidian är forskningskoordinato

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/roster-fran-swedish-climate-symposium - 2026-01-20

Det är viktigt att en strategi för formellt skydd av skog förhåller sig till även andra samhällsmål och åtaganden, såsom kolsänkan (klimatfrågan), rennäringens möjligheter, rekreation, med mera. Det skriver CEC:s forskare i Lunds universitets remissvar angående ”Förslag på en reviderad nationell strategi för formellt skydd av skog” som tagits fram av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. "Synergier

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/remissvar-pa-forslag-om-nationell-strategi-skydd-av-skog - 2026-01-20

Med hjälp av artificiell intelligens ska vården för multisjuka äldre förbättras. Det hoppas man i ett nytt forskningsprojekt som även sätter fingret på brister i kommunikationen mellan olika vårdgivare inom kommun och region. Syftet med det aktuella forskningsprojektet är att förbättra kvaliteten på sjukvård för äldre patienter som lider av flera olika sjukdomar, så kallade multisjuka patienter. M

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ai-ska-skydda-multisjuka-aldre - 2026-01-20

Skolgårdar är en underutnyttjad resurs som borde användas aktivt som ett svar på den pågående krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, och för att stärka barns hälsa och lärande. Det menar tjugo forskare och pedagoger som i en ny kunskapssammanställning listar enkla åtgärder för att göra skolgårdar grönare – och samtidigt uppnå flera vinster för både klimatanpassning och artrikedom. Det

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/battre-halsa-bara-en-av-fordelarna-med-gronare-skolgard - 2026-01-20

Har du märkt att forskares svar på frågor om en särskild extremväderhändelse beror på klimatförändringen eller inte brukar lyda något i stil med “Det passar in i mönstret, men vi kan inte säga med säkerhet att just denna händelse blivit värre på grund av klimatförändringarna”? Väderattribution är ett nytt fenomen som håller på att ändra på detta. Klimatforskare Wilhelm May på Lunds universitet hjä

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vaderattribution-klimatforskare-wilhelm-may-ger-oss-koll-pa-begreppet - 2026-01-20

Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”Skogens klimatnytta 2.0 – Klimatoms

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2026-01-20

En av de största utmaningarna globalt är att förse världens befolkning med mat på ett hållbart sätt. Ekologisk odling är en möjlighet, men baksidan är att den ger sämre skördar än konventionell odling. Studier ledda från Lunds universitet visar nu att skördeskillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är mindre än man tidigare trott, men ändå klart mindre än för konventionell odling. Genom

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/potential-storre-skordar-fran-ekoodlingar - 2026-01-20

Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med ekologisk odling jämfört med på konventionella gårdar. Det är välkänt att ekologiskt jordbruk gynnar biologisk mångfald

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2026-01-20

En ny studie från Lunds universitet visar att skogar som har förstörts av bränder fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna har slocknat. Enligt de nya beräkningarna kan det ta över 40 år innan all den koldioxid som frigjordes på grund av skogsbranden i Sverige 2018 har bundits av ny skog igen. Forskningsresultaten gäller den boreala skogen som sträcker sig över det norra halvklotet fr

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogar-som-forstorts-av-brander-slapper-ut-koldioxid-langt-efter-att-lagorna-slackts - 2026-01-20