Sökresultat

I de bruna fettcellernas hittills ganska okända biologiska aktivitet döljer sig kanske en del av lösningen på hur världsepidemin av övervikt och typ 2 diabetes ska hejdas. Brunt fett, i motsats till det vanliga vita fettet, gör oss inte feta. Tvärtom, överskottsenergin omvandlas till värme. Det bruna fettet beskrevs första gången i mitten av 1500-talet då det återfanns hos små däggdjur. Sedan dröj

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/i-morker-och-kyla-branner-kroppens-varmekraftverk-bort-fett - 2025-12-15

Korta vuxna med typ 1 diabetes har avsevärt större risk än långa att drabbas av komplikationer från njurar och ögon. Detta visar en finsk undersökning med fler än 5 000 deltagare. Tidigare har olika undersökningar visat ett samband mellan kort kroppslängd och en ökad risk för flera olika sjukdomar, exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, högt blodtryck och försämrad sockeromsättning.Om det finns ett samb

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kortvaxta-har-hogre-risk-diabeteskomplikationer - 2025-12-15

Regelbundna undersökningar av kroppens förmåga att ta hand om en given mängd socker hos barn och ungdomar i riskzonen avslöjar att insjuknandet i typ 1 diabetes har ett utdraget förlopp med omväxlande perioder av normal och onormal sockeromsättning. De barn och ungdomar som är undersökta deltar i den amerikanska undersökningen Diabetes Prevention Trail-Type 1 och har alla en antikropp ICA (Islet C

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/langt-innan-typ-1-diabetes-sviktar-sockret - 2025-12-15

Nyfödda som växer snabbt under de första tre månaderna har som unga vuxna fler riskfaktorer för att senare i livet insjukna i typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Det gamla synsättet att det är bra ju snabbare spädbarn växer kommer allt mer på skam. Snabb längdtillväxt liksom snabb viktökning i spädbarnstiden har i flera olika vetenskapligt studier visat sig vara långt ifrån bra.Både födelsevi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/framtida-halsorisker-snabbvaxande-bebisar - 2025-12-15

En del var man överens om. Men inte särskilt mycket. Några repliker ur debatten: ”Gentest motiverar till ökad hälsomedvetenhet. De är ett steg mot bättre och individualiserad vård.” ”Vi är inte där än. Ni säljer kunskap ni inte har.” Den offentliga debatten i Malmö med rubriken - ”DNA-tester – den enskildes rättighet eller bara forskarnas ensak?” – kom mycket att handla om tiden var mogen, eller o

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/delade-meningar-om-kommersiella-gentest - 2025-12-15

Risken att bli fet är två och en halv gång högre för den som har dubbel uppsättning av den mest kända riskgenen för övervikt och fetma. Men bara om fettkonsumtionen är hög. Mindre fett i maten neutraliserar fettgenens skadeverkningar. - Det betyder att det avgörande är vad man äter. I vart fall när det gäller FTO-genen, den klart viktigaste fetmagenen som hittills upptäckts, säger Emily Sonestedt,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/matvanor-viktigare-viktigaste-riskgenen-fetma - 2025-12-15

Tre koppar kaffe eller te om dagen nästan halverar risken för typ 2 diabetes. Varför, vad i dryckerna som har denna effekt är det ingen som vet. Flera undersökningar har visat på sambandet minskad diabetesrisk och kaffe- eller tekonsumtion. Nu gör en stor undersökning där drygt 38 000 vuxna har följts också det. Och riskminskningen är inte liten.Tio års uppföljningDeltagarna i den holländska delen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kaffe-och-te-bra-mot-diabetes - 2025-12-15

Amerikanska forskare har funnit ännu ett möjligt nytt användningsområde för metformin. Diabetesmedlet, som trots sin ålder håller ställningarna som ett av världens mest framgångsrika läkemedel, bekämpar också cancer. I kombination med ett cancermedel visar sig metformin vara en utmärkt behandling för att bekämpa en cancertumörs stamceller. Åtminstone när det gäller möss.- Det är ett starkt önskemå

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/beprovat-diabetesmedel-dodar-cancerceller - 2025-12-15

Stillasittande ökar insulinnivåerna i blodet vilket är ett tecken på sämre insulinkänslighet och i förlängningen diabetes. Motion har motsatt verkan men motionären som slappar desto mer mellan träningspassen är också i farozonen. Genom att minut för minut mäta pulsen under fyra dygn på friska medelålders män och kvinnor fick forskarna fram ett individuellt värde för var och en av deltagarna på hur

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/motionssparet-kompenserar-inte-sofflocket - 2025-12-15

Att barn till typ 2 diabetiker har en ökad risk att själva insjukna är väl känt. Nu visar ett internationellt forskarlag att de långt innan de insjuknar har såväl försämrad förmåga att utsöndra insulin som nedsatt känslighet för insulinet. Typ 2 diabetes orsakas av insulinbirst som kan bero på två olika faktorer. Dels en otillräcklig förmåga hos de insulinproducerande betacellerna att utsöndra til

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barnen-arver-daliga-insulinceller - 2025-12-15

Åtta av tio unga har kvar egen insulinproduktion ett år efter diagnosen typ 1 diabetes. En av tio till och med efter mer än fem år med sjukdomen. Detta är viktigt, blodsockret är lättare att kontrollera och risken för komplikationer senare i livet är lägre. Fyndet att så många så länge har kvar överlevande insulinproducerande betaceller går emot den gamla uppfattningen att den autoimmuna process s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-med-overlevande-betaceller-hos-unga - 2025-12-15

Vid nyupptäckt typ 2 diabetes bör behandlingen med blodsockersänkande läkemedel starta tidigare än den ofta gör idag. För dem som haft sjukdomen ett antal år är strikt sockerkontroll inte lika självklar. Det är två av de slutsatser SBU gör i en ny rapport. Den nya rapporten, tillsammans med tre andra från SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) fungerar som vetenskapligt underlag för Soc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bra-med-tidig-tuff-behandling-vid-typ-2-diabetes - 2025-12-15

Jämförelsen av syskon som föddes före respektive efter mammans fetmkirurgi visar stora skillnader i riskprofil för barnens framtida hälsa, till exempel för typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. - När fostret inte har exponerats för den skadliga miljö livmodern hos en fet kvinna är ser vi en dramatisk och långvarig skillnad för fetma och störningar av ämnesomsättningen, säger Picard Marceau från

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mammas-fetmaoperation-raddar-barnens-framtida-halsa - 2025-12-15

I en ny gemensam rapport från de amerikanska och europeiska diabetesorganisationerna American Diabetes Association (ADA) och European Association for the Study of Diabetes (EASD) beskrivs den största satsningen någonsin på precisionsmedicin inom diabetes. Rapporten innehåller en detaljerad översikt av precisionsmedicin och en färdplan för hur precisionsmedicin ska implementeras i diabetesvården. P

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/satsning-pa-precisionsmedicin-och-diabetes - 2025-12-15

Man skulle kunna beskriva henne som kartritare. Eller som upptäcktsresande. En som söker sätta landmärken i en mycket vidsträckt och till stora delar okänd terräng. En som söker identifiera genetiska riskmarkörer bland 30 000 gener och tre miljarder DNA-bokstäver. - Genetiken gör mycket stora framsteg. Tekniken för att göra riktigt breda genetiska kartläggningar blir allt mer avancerad och idag gö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kartritare-i-nastan-okant-land - 2025-12-15

Föräldrar till små barn med typ 1 diabetes har testat att ge en sockerspray till barnen när de får insulinkänningar. Tekniken har sedan jämförts mot att ge glukostabletter, frukt, juice eller andra sötsaker. Blodsockerfall hos små barn med typ 1 diabetes kan vara svåra att hantera för föräldrarna. Dels är det svårt att avgöra hur mycket sött som ska ges, dels kan barnen motsätta sig försöken att h

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sockerpuffar-motar-blodsockerfallen - 2025-12-15

Resultaten från en liten italiensk undersökning visar att när ett barn insjuknar i typ 1 diabetes är det mycket vanligt att barnet självt eller något syskon eller föräldrarna är infekterade med ett magvirus. Trots intensiv forskning är det ännu okänt vad som triggar igång den autoimmuna attack på de insulinproducerande betacellerna som leder till typ 1 diabetes. Den genetiska bakgrunden är välkänd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nytt-stod-sambandet-virusinfektioner-och-typ-1-diabetes - 2025-12-15

Ofta ligger inte en egentlig insulinbrist bakom typ 2 diabetes utan en oförmåga hos betacellerna att utsöndra tillräcklig mängd insulin. Nu har forskare på LUDC identifierat en tidigare okänd aktör vilken spelar en viktig roll i processen bakom insulinfrisättningen. Knockout-möss som saknar proteinet ClC3 har en kraftigt reducerad förmåga att utsöndra insulin trots att betacellerna är intakta. Fyn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-pigg-och-glad-insulincell-ska-vara-sur - 2025-12-15

Typ 2 diabetiker med en speciell genvariant svarar bäst på behandling med medel av typen sulfonureider. De har avsevärt lättare att få bra blodsockerkontroll och med det mindre risk för komplikationer. Forskare från Biomedical Research Institute vid universitetet i Dundee, Storbritannien, undersökte drygt 1000 patienter med typ 2 diabetes som hade behandlats med läkemedlet sulfonureider (Daonil el

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvariant-trivs-bra-ihop-med-speciellt-diabetesmedel - 2025-12-15

I samband med installationen som professor får Erik Renström, forskare på Lunds Universitets Diabetescenter, en annan utmärkelse som inte heller skäms för sig. Enligt studenterna är han den bästa pedagogen på Lunds universitet. - Jag är rörd, stolt, förvånad men framför allt är jag väldigt glad, sa Erik Renström när han smått omtumlad fick beskedet av Damon Tojjar, medicinstudent på fjärde året oc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/erik-ar-bast-om-studenterna-far-bestamma - 2025-12-15