Filtyp
Arbetet nedan omfattar en översikt över aktuella problemlösningar i samband med konstruktion av bärande element i byggnader i områden som traditionellt utsätts för jordbävningar.
Konstruktionsuppgiften gäller dimensionering av vissa delar av stommen till ett hotell i Landskrona.
Prov har utförts på rektangulära betongbalkar dels av böjarmering med glas- och kolfiberstänger, dels av skjuvarmering med glasfiberväv Eftersom inledande försök påvisade förankringsproblem med kolfiberstänger uteslöts de ur den vidare provningen.
Som väntat visar det sig att regelkonstruktionen är· för vek för att kunna uppfy-lla1 beräkningsmodellens förutsättning om helt stela element. En uppstyvning av konstruktionen vid FEM beräkningarna ger en nästan exakt överensstämmelse med beräkningsmodellens resultat.
Motiveringen för examensarbetet har kommit fram som önskemål från Statens vägverk på Island. Sedan länge har i de nordiska länderna dimensionering av landfästen för broar blivit en tradition. Både i Sverige och på Island är utformningen, dimensioner och armeringsmängder mer eller mindre standardiserade.
Vid projektering av byggnader måste alltid lastnedräkningar göras. Arbetet har tidigare varit tidskrävande, monotont och besvärligt då detta utförts för hand. Orsaken är bl.a omfattande räkningar med räknedosa och nya, komplicerade normer. Metoden kan avsevärt förbättras genom ett framtaget datorprogram. Till programmet hör en lättläst manual, innehållande rationella blanketter på vilka indata in
Som väntat visar det sig att regelkonstruktionen är· för vek för att kunna uppfy-lla1 beräkningsmodellens förutsättning om helt stela element. En uppstyvning av konstruktionen vid FEM beräkningarna ger en nästan exakt överensstämmelse med beräkningsmodellens resultat.
Målsättningen med detta examensarbete har varit att studera skivverkan och ta fram brottlasten för en innertaks konstruktion. Takkonstruktionen som studerats bestod av gipsskivor på glespanelstomme som i sin tur spikats på en regelstomme. Arbetet har utförts dels som praktiska försök i Väg och Vattensektionens labbhall på LTH och dels som teoretiska beräkningar med hjälp av ett finitelementprogram
Då snö på glastak över uppvärmt utrymme smälter har vi bedömt att dimensionerande snölast kommer att inträffa inom en vecka från det att ett intensivt snöfall inleds. Vi har därför valt att studera snöfall under sjudagarsperioder. För att erhålla en så korrekt fördelning som möjligt av nederbörden över sjudagarsperioden har en så kallad "fysisk" vecka framtagits. Denna fysiska vecka bygg
