Publicerad 29 april 2025 Ahmed Alshemi fyller på en behållare med flytande helium under experimentet. Foto: Oskar Stepancic Supraledare är material som kan leda elektricitet utan motstånd och används bland annat i elektromagneter, antenner och kraftledningar. Nu har forskare studerat en mångfacetterad supraledare som uppvisar ett så kallat virvelgitter när den utsätts för ett magnetfält. Upptäckte

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-supraledare-med-multipel-personlighet - 2025-07-13

Publicerad 7 maj 2025 Ett nytt anslag från Familjen Kamprads stiftelse stöder forskning om konstgjorda rev för att hjälpa torsken i Östersjön. Bild: Viviane6276 Anders Persson, universitetslektor vid biologiska institutionen, får 2,8 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Pengarna ska användas till forskning om artificiella rev som ska hjälpa Östersjöns torskar.Grattis till anslaget And

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-miljonanslag-att-stodja-ostersjons-torskbestand - 2025-07-13

Publicerad 9 maj 2025 Ideonstipendiet 2025 tilldelades Pluvioflow – Andreas Persson, Abdulghani Hasan, Petter Pilesjö och Sam Sarwat. Foto: Lunds kommun Forskarna Petter Pilesjö och Andreas Persson vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap ligger bakom företaget Pluvioflow som utvecklat en tjänst som hjälper samhällsaktörer i samband med översvämningar. Nyligen tilldelades de Ideo

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/entreprenoriella-naturvetare-fick-ideonstipendium - 2025-07-13

Publicerad 9 maj 2025 Vinterprovtagning av grönalgen Chalmydomonas i Krageholmssjön. På bilden syns forskarna Maria Svensson Coelho och Hannah Blossom. Foto: Karin Rengefors Det är inte bara människor och djur som drabbas av virus. Även encelliga organismer kan angripas. I en ny studie slår forskare fast att grönalger kan bära jättevirus-dna latent i sin arvsmassa. Under flera år har biologiforska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/encelliga-gronalger-kan-bara-jattevirus-dna-i-sin-arvsmassa - 2025-07-13

Publicerad 15 maj 2025 Schöningen-spjuten har nu fått en robust och trovärdig åldersbestämning. Foto: Niedersächsisches Landesamt für Denkmalpflege Världens äldsta kompletta jaktvapen i trä är ”bara” 200 000 år, inte 300 000 som forskarna tidigare trott. Det visar en datering som Lunds universitet medverkat i. Upptäckten innebär att spjuten härstammar från neandertalarna som bedrev en lömsk och so

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-datering-visar-att-varldens-aldsta-bevarade-spjut-anvandes-av-neandertalare - 2025-07-13

Publicerad 20 maj 2025 Sill, torsk och bläckfisk. Med hjälp av dna-teknik har forskare kartlagt nästan 40 olika bytesarter hos Östersjötumlaren, en av Sveriges mest hotade marina däggdjur. Foto: Patrik Eld Vad äter tumlare i svenska vatten? I en ny studie tar forskare från Lunds universitet hjälp av dna-teknik för att kartlägga den lilla valens mångfacetterade matvanor. Torskfiskar, sillfiskar och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fran-sill-till-blackfisk-tumlarens-breda-meny-avslojad - 2025-07-13

Publicerad 20 maj 2025 Pollinering på natten är lika viktig som den som sker på dagtid, men har ofta underskattats. Bild: Franco Patrizia från Pixabay. I över 60 år har forskare försökt avgöra om växter pollineras mer på dagen eller natten – utan att nå någon tydlig slutsats. Nu visar en stor forskningsöversikt gjord vid Lunds universitet att nattens pollinatörer gör lika stor insats som dagaktiva

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/pollinering-i-morker-lika-viktig-som-i-dagsljus-ny-studie-utmanar-forskningsbias - 2025-07-13

Av anna_maria [dot] erling [at] cec [dot] lu [dot] se (Anna Maria Erling) - publicerad 28 maj 2025 Den 22 maj inträffade Biologiska mångfaldens dag och naturen – eller kanske snarare hotet mot den – uppmärksammades på många håll. Det är dock inte bara artrikedomen som minskar, utan även våra upplevelser av naturen, enligt forskningen. Men det finns sätt att motverka det. Naturkontakt har blivit al

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/aterknyt-kontakten-med-naturen-forskarens-tre-basta-tips - 2025-07-13

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 10 juni 2025 Statsminister Ulf Kristersson besökte Marint centrum i Simrishamn för att lära sig mer om fiske och forskning. Foto: Johan Joelsson Statsminister Ulf Kristersson besökte nyligen Marint centrum i Simrishamn. Där fick han bland annat en inblick i universitetets forskning kring artificiella torskrev och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/statsministern-larde-sig-om-lunds-universitets-ostersjoforskning - 2025-07-13

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 13 juni 2025 Professor emeritus Birger Schmitz bokdebuterar med "Dinosauriernas död, meteoriterna och livets väg". Under hela sin forskarkarriär har Birger Schmitz, professor emeritus vid fysiska institutionen, burit på idén att skriva en populärvetenskaplig bok om sitt forskningsfält astrogeobiologin. Nu släpper

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-debuterar-med-bok-om-dinosauriernas-dod - 2025-07-13

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 17 juni 2025 Eric Warrant har tilldelats Europeiska forskningsrådets Advanced Grant om 2,5 miljoner euro under fem år. Foto: Ken Green. Eric Warrant, professor vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Advanced Grant från Europeiska forskningsrådet. Bidraget på 2,5 miljoner euro under fem år gör det möjligt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-jattebidrag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-07-13

Av susanna [dot] olsson [at] nateko [dot] lu [dot] se (Susanna Olsson) - publicerad 16 juni 2025 Anna Maria Jönsson, professor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemanalys är en av tre nya ledamöter i Klimatpolitiska rådet utsedda av Regeringen. Regeringen har utsett tre nya ledamöter i Klimatpolitiska rådet. En av dem är Anna Maria Jönsson, professor vid institutionen för naturgeografi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/anna-maria-jonsson-utsedd-till-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2025-07-13

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 17 juni 2025 Två spiralgalaxer som smälter samman i en kosmisk omfamning. Bild: ESO Galaxen Gaia Enceladus passerade Vintergatan vid åtminstone två tillfällen innan den smälte samman med vår hemgalax för cirka tio miljarder år sedan. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Stora galaxer bildas genom att min

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/korvformad-dvarggalax-passerade-vintergatan-flera-ganger-innan-den-slukades - 2025-07-13

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 19 juni 2025 Bogong-fjärilen är det första ryggradslösa djuret som kan navigera efter stjärnhimlen. Foto: Ajay Narendra Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar at

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2025-07-13

Av kristina [dot] lindgarde [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (Kristina Lindgärde) - publicerad 24 juni 2025 Vacker här, men inte där. Vår inhemska rovfjäril är exempel på ett djur som ses på med ogillande i andra delar av världen. Foto: MostPhotos Mördarsnigel, mink, svartmunnad smörbult och nu senast lövplattmask och buxbomsmott – det är några av nytillskotten i svensk natur som ställer till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/inhemska-djur-som-blivit-invasiva-utomlands - 2025-07-13

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 25 juni 2025 Soppsköldpadda på ön Ascension. Foto: Susanne Åkesson Många arter havssköldpaddor, sälar, valar, hajar och sjöfåglar riskerar att fara illa på grund av mänsklig aktivitet. Det visar en internationell jättestudie som Lunds universitet medverkat i. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/viktiga-havsomraden-marina-djur-saknar-ofta-skydd - 2025-07-13

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 30 juni 2025 Den syreskapande kiselalgen i förstoring. Foto: Lunds universitet Ett forskarlag har lyckats kombinera genomiska och fossila data för att rekonstruera släktträdet för kiselalger. Dessa mikroalger producerar 20 procent av jordens syre och står för nästan hälften av fotosyntesen i världshaven. Kiselalge

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-kartlagt-de-livsviktiga-kiselalgernas-slakttrad - 2025-07-13

Av sara [dot] hakansson [at] cec [dot] lu [dot] se (Sara Håkansson) - publicerad 2 juli 2025 Naturvetenskapliga fakulteten lanserade 2025 en ny forskarutbildning i beräkningsvetenskap för att möta det ökande behovet av avancerade beräkningsmetoder inom forskning. Satsningen syftar till att främja tvärvetenskapligt samarbete och utbilda doktorander i att hantera och analysera stora datamängder inom

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/satsning-pa-berakningsvetenskap-ny-forskarutbildning-moter-vaxande-behov-av-avancerade-analyser - 2025-07-13

Publicerad 17 juni 2016 Partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike. Foto: Cern I den jättelika partikelacceleratorn Large Hadron Collider, LHC, vid CERN-laboratoriet i Schweiz och Frankrike når protonerna nästan ljusets hastighet innan de krockar med varandra. Resultaten ger oss ny kunskap om universums skapelse, dess minsta beståndsdelar, mörk m

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/allt-ljus-pa-den-morka-sektorn - 2025-07-13

Publicerad 30 november 2017 Ingemar André. Ett omfattande forskningsprojekt kring design av små proteinbehållare får nu prestigefyllda pengar från Europeiska forskningsrådet. Det handlar om cirka 20 miljoner kronor som går till forskaren Ingemar André på kemiska institutionen. Kemisten Ingemar André får nu det åtråvärda anslaget ERC Consolidator Grant. Ett huvudspår i hans forskningsprojekt handla

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mangmiljonsatsning-pa-tata-proteinkapslar - 2025-07-13