Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 551538 sökträffar

Forskare: pandemin har lett till en av vår tids största vårdskandaler

Att våra äldreboenden drabbats hårt av coronapandemin beror på den allmänna smittspridningen i samhället. Men samhällets syn på äldre, nedprioriteringar och att anhöriga stängts ute har förvärrat lidandet och döden. Det säger äldreforskaren Håkan Jönson som tror att vi kommer se tillbaka på detta som en av vår tids största vårdskandaler. Kritiken mot Sveriges regioner var förödande under hösten 20

https://www.sam.lu.se/artikel/forskare-pandemin-har-lett-till-en-av-var-tids-storsta-vardskandaler - 2025-12-15

Ökad politisk polarisering inte nödvändigtvis av ondo

Är ökad polarisering enbart av ondo? Inte nödvändigtvis menar forskare som just nu studerar politisk polarisering på internet. De pekar också på avgörande skillnader mellan USA och Europa. Stormningen av Kapitolium, minskad tillit till politiker och myndigheter, ökad faktaresistens och filterbubblor – mycket tycks idag bero på en ökad politisk polarisering. Men finns det egentligen belägg för att

https://www.sam.lu.se/artikel/okad-politisk-polarisering-inte-nodvandigtvis-av-ondo - 2025-12-15

Bidens klimatplan: en ny klimatberättelse bortom återställarpolitik

Nyinsvurne president Joe Biden rivstartade sin mandatperiod med att lansera en klimatplan. Den innebär bland annat att USA åter träder in i Parisavtalet och att den omdebatterade olje-pipelinen Keystone XL inte byggs. Hur bedömer klimatforskaren och statsvetaren Roger Hildingsson planen? – Den ser lovande ut, på flera fronter. På hemmaplan återupprättas den amerikanska klimatpolitiken efter Trumps

https://www.sam.lu.se/artikel/bidens-klimatplan-en-ny-klimatberattelse-bortom-aterstallarpolitik - 2025-12-15

Kaos, konsensus eller kontroll? Ny studie jämför 16 länders pandemihantering

På samma sätt som viruset hittade och förvärrade oupptäckta svagheter i mänskliga kroppar så har pandemin hittat och avslöjat svagheter i länders politik och samhällsstrukturer. Det är en av slutsatserna när 59 forskare från 38 universitet gått samman för att jämföra hur coronakrisen hanteras i 16 länder. I studien delas länderna in i tre kategorier – kaosländer, kontrolländer och konsensus-länder

https://www.sam.lu.se/artikel/kaos-konsensus-eller-kontroll-ny-studie-jamfor-16-landers-pandemihantering - 2025-12-15

Nystartat förlag på Socialhögskolan debuterar med bok om ålderism

Perspektiv på ålderism är en nyutkommen antologi där forskare belyser fenomenet ålderism. I bokens 15 kapitel sätts ålderismen i olika perspektiv – teoretiskt såväl som empiriskt – och undersöks i relation till flera olika sammanhang. Boken är den första som ges ut på det nystartade förlaget Social Work Press. – Boken är en kvalitetsgranskad forskarantologi, där 19 forskare bidrar med olika kapite

https://www.sam.lu.se/artikel/nystartat-forlag-pa-socialhogskolan-debuterar-med-bok-om-alderism - 2025-12-15

Stor studie: Psykoterapi mot panikångest ger god långtidseffekt

Psykoterapi mot panikångest ger goda resultat och effekten av behandlingen håller i sig. Det visar den största långtidsstudie som någonsin gjorts i Sverige. Två år efter behandling var 70 procent av patienterna tydligt förbättrade och 45 procent hade inga eller minimala symptom. Panikångest är en av de vanligaste anledningarna till psykisk ohälsa i Sverige. 2-3 procent av befolkningen har paniksyn

https://www.sam.lu.se/artikel/stor-studie-psykoterapi-mot-panikangest-ger-god-langtidseffekt - 2025-12-15

Fem djur som beter sig annorlunda i månens sken

Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns från rymden. Forskare tror att månens ljus signalerar till korallerna att det är dags. En ny studie i Proceedings of the Royal Society B visar att månljuset även påverkar däggdjurens aktivitet i mörka tropiska skogar. Bilder från kamerafällor avslöjar att s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2025-12-15

Kartlagda korngener förbättrar oddsen i kapprustning

Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn är en viktig del i den globala matförsörjningen. Korn är den femte mest odlade grödan i världen och har ännu större betydelse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-12-15

Biolog får tungt EU-anslag

Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Consolidator Grant. Anslaget på två miljoner euro ska användas till att studera hur fåglar reagerar på stigande temperaturer. Grattis Andreas, hur känns det?– Tack så mycket. Det känns fantastiskt, och jag är både stolt och hedrad att ha fått det här förtroendet av ERC. Det är en kittlande tanke att få möjlighet att göra något

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-12-15

Robotstudie ger nya insikter i fåglars flaxande

Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spela en viktig roll i utvecklingen av framtidens drönare. Genom att studera fåglars vingslag kan utvecklare av luftfarkoster få viktig in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-12-15

Lundaforskare om årets Nobelpris i fysik: ”Vi har använt artificiella neuronnätverk för att spåra svåra sjukdomar”

Idag är det Nobeldagen. Redan på 1980-talet engagerade sig fysikern Carsten Peterson vid Lunds universitet i forskningen om artificiella neuronnätverk, det ämne som årets Nobelpris i fysik handlar om. Carsten Petersons insatser har hjälpt både cancerpatienter och hjärtsjuka. Forskningen bakom Nobelpris brukar oftast har flera decennier på nacken. Så är fallet även med årets Nobelpris i fysik. De b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-om-arets-nobelpris-i-fysik-vi-har-anvant-artificiella-neuronnatverk-att-spara-svara - 2025-12-15

Mark som pekats ut som avgörande för svensk bioenergi är redan upptagen, visar ny studie

Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från Lunds universitet. Marken är till stor del redan upptagen av exempelvis hästhållning. – Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på margina

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2025-12-15

Jungfrufödsel – mer än en biblisk legend

Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden finns det gott om arter som hänger sig åt obefläckad avlelse. Det som vi kallar för jungfrufödsel innebär att ett obefruktat ägg kan utvecklas till en ny individ. Den tekniska termen för detta fortplantningstroller

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-12-15

Nederländsk biogeokemist ny hedersdoktor i naturvetenskap

Caroline Slomp är en produktiv och folkbildande biogeokemist. Nu har den nederländska forskaren även utsetts till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Caroline Slomp är professor i geomikrobiologi och biogeokemi vid Radboud Institute of Biological and Environmental Sciences, samt i marin biogeokemi vid Utrecht University. Hon är främst känd för sitt arbete med hur gru

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nederlandsk-biogeokemist-ny-hedersdoktor-i-naturvetenskap - 2025-12-15

Klimatfenomenet El Niño – gammalt som gatan

Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea. El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärfenomenet Southern Oscillation återkommer i de östra delarna av Stilla Hav

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatfenomenet-el-nino-gammalt-som-gatan - 2025-12-15

Mystiska stenar vittnar om Sveriges äldsta krater

Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop strax utanför den lilla byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Analyser av mineralkorn i stenarna visar att de härstammar från ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan. Nu återstår jakten på nedslagskratern som lurar någonstans i närheten av grustaget. Den första stenen hittades 2017 av en finsk masterstudent.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-stenar-vittnar-om-sveriges-aldsta-krater - 2025-12-15

Spindlar använder benen för att känna lukter och hitta sexpartners

Däggdjur använder näsor och nosar. Insekter antenner. Men hur spindlar känner lukter har länge varit höljt i dunkel. Nu har ett forskarlag upptäckt att hanspindlar använder hår på sina ben för att känna lukter och upptäcka sexferomoner från honspindlar. Även om spindlar – som har utvecklats under cirka 400 miljoner år – är kända för sitt vibrationssinne och sin skarpa syn har det funnits väldigt l

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/spindlar-anvander-benen-att-kanna-lukter-och-hitta-sexpartners - 2025-12-15

Astronom tar farväl av rymdteleskop som under lång tid kartlagt Vintergatan

I drygt 30 år har astronomiprofessor Lennart Lindegren varit delaktig i arbetet med rymdteleskopet Gaia. Nyligen samlade instrumentet in sina sista observationer. Men teleskopets bidrag till forskningen kommer att leva kvar under lång tid. Lennart, den 15 januari samlade Gaia in stjärnljus för sista gången, hur känns det?– Jag känner ett lätt vemod. Men kanske mest glädje ändå över allt det fantas

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronom-tar-farval-av-rymdteleskop-som-under-lang-tid-kartlagt-vintergatan - 2025-12-15

Forskare har analyserat mjukdelar från en 183 miljoner år gammal svanödla

För första gången har forskare lyckats göra en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen både hade slät och fjällad hud. Detta förmodligen för att både kunna simma snabbt och ta sig fram på havsbotten. Plesiosaurier, eller svanödlor, levde i alla världens hav under större delen av tidsperioden mesozoikum (203–66 miljoner år sedan). Re

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-analyserat-mjukdelar-fran-en-183-miljoner-ar-gammal-svanodla - 2025-12-15

Titan och mystiska jetströmmar på extrem exoplanet

Tack vare Europeiska sydobservatoriets teleskop i Chile har astronomer gjort detaljerade observationer av den mytomspunna exoplaneten WASP-121 b. Upptäckterna av grundämnet titan och jetströmmar utmanar vår förståelse för vindar och kemi på ultraheta planeter. Sedan 1990-talet har drygt 5 800 exoplaneter, alltså planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår sol, upptäckts. Ett av de mer extrema

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/titan-och-mystiska-jetstrommar-pa-extrem-exoplanet - 2025-12-15