Publicerad 26 oktober 2020 3D-illustration av olika pollen. Ett litet pollenfrö uppgrävt från en europeisk sjö kan ge svar om både vårt förflutna och vår framtid. Forskare vid Lunds universitet använder sig av 12 000 år gammalt pollen för att förutsäga vårt framtida klimat och studera ekologiska och historiska förändringar. Forskarna Esther Githumbi och Johan Lindström studerar pollen från istiden

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-gammalt-pollenfro-kan-forutsaga-morgondagens-klimat - 2025-03-01

Publicerad 26 oktober 2020 Plastskatt, förbud mot engångsartiklar och alternativa material: att få bukt med plastnedskräpningen ligger högt på den politiska agendan. Men hur hanterar vi nanoplaster som kan tas upp av vattenlevande djur och människor? Forskare vid Lunds universitet undersöker riskerna med dessa ytterst små partiklar. – Nanoplaster reagerar med naturen på ett helt annat sätt än mikr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-undersoker-hur-plast-i-nanostorlek-paverkar-djur-och-natur - 2025-03-01

Publicerad 9 november 2020 Konstnärlig tolkning av hur en döende stjärna, en röd jätte, successivt förlorar sin gasmassa till den andra stjärnan i ett dubbelstjärnesystem. Bildens händelseförlopp bygger på forskningen i den aktuella studien. Illustration: Joris Vos. Dubbelstjärnornas dans runt varandra ger nya ledtrådar till den kemiska utvecklingen i vår galax, Vintergatan. Det framgår av en aktu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jarn-i-dubbelstjarna-speglar-galaxens-kemiska-evolution - 2025-03-01

Publicerad 9 november 2020 Nathalie Feiner visar upp en prickig och färgsprakande murödla. Foto: Johan Joelsson Med hjälp av tandtrådsriggade metspön och den nobelprisade gensaxtekniken Crispr-Cas9 vill ­Nathalie Feiner avslöja några av ­evolutionens innersta gåtor. Grunden till allt: en innerlig kärlek till ödlor. På en tunn gren i terrariet på Nathalie Feiners skrivbord på biologiska institution

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/odlor-en-nyckel-till-evolutionara-gator - 2025-03-01

Publicerad 10 november 2020 Hane av arten blåbandad jungfruslända (Calopteryx splendens), en av de två arter som den aktuella studien fokuserar på. Foto: Erik Svensson. Insekter är dåliga på att hantera klimatförändringens högre temperaturer. Risken är stor att de blir överhettade. Både överlevnaden och förmågan att reproducera sig påverkas kraftigt av ökande temperaturer även i områden högt uppe

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-utrotning-hotar-insekter-nar-klimatet-blir-varmare - 2025-03-01

Publicerad 24 november 2020 Den röda superjätten Betelgeuse. Foto: Andrea Dupree (Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics), Ronald Gilliland (Space Telescope Science Institute), NASA samt European Space Agency. En röd superjätte i Orions stjärnbild har gäckat forskarvärlden det senaste året. Ska den stora stjärnan explodera? Eller är det bara damm som skymmer? Nu menar astronomer från bland an

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kand-stjarna-lyser-samre-av-kallare-gas - 2025-03-01

Publicerad 26 november 2020 Analysföretaget Clarivate Analytics, listar varje år världens mest inflytelserika forskare. Med på listan finns bland andra lundaforskarna Sara Linse och Johannes Rousk. Sara Linse, professor vid biokemi och strukturbiologi – Det här visar att vår forskning är viktig och intressant, och att människor läser om den. Vi publicerade en banbrytande upptäckt 2013 kopplad till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-av-de-tre-mest-citerade-lundaforskarna-ar-naturvetare - 2025-03-01

Publicerad 9 december 2020 Caterina Doglioni. Hon vill kasta nytt ljus över den mörka materian som länge gäckat forskarvärlden. Nu tilldelas partikelfysikforskaren Caterina Doglioni 20 miljoner kronor från Europeiska forskningsrådet, ERC. Caterina Doglioni, biträdande lektor i partikelfysik, får cirka 20 miljoner kronor för att under fem år bygga upp en forskargrupp som ska söka efter nya partikla

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/prestigefyllt-anslag-till-partikelfysiker - 2025-03-01

Publicerad 15 december 2020 "Till skillnad från oss människor, vet biet vid varje ögonblick exakt hur långt hemifrån det är och i vilken riktning dess bo finns", säger David Winge, postdoktor vid det strategiska forskningsområdet NanoLund vid Lunds universitet. Foto: Evelina Lindén. Hur kommer det sig att bin alltid hittar hem igen – den rakaste vägen, till och med? Vad är det i insektshjärnan som

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biets-lokalsinne-kan-ge-nytt-navigationssystem - 2025-03-01

Publicerad 21 december 2020 Oskar Hansson och Sara Linse samarbetar över fakultetsgränserna och deras forskning har nyligen lokaliserat en ­potentiell bromsmedicin mot Alzheimers som kan finnas på marknaden redan nästa år. Foto: Johan Joelsson. Hon är kemist. Han är medicinare. Tillsammans ligger de bakom några av den senaste tidens stora forskningsgenombrott kring Alzheimers sjukdom. Sara Linse o

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/toppduo-vill-losa-alzheimers-gata - 2025-03-01

Publicerad 21 december 2020 Ny forskning visar att skogar och skogsbruket spelar nyckelroller i minskningen av klimatpåverkan. Foto: Luca Bravo, Unsplash. Skogsutredningen som nyligen lämnades in till den svenska regeringen ger förslag på hur synergier mellan internationella och nationella åtaganden om biologisk mångfald och en växande cirkulär bioekonomi kan skapas. Ny forskning drar slutsatsen a

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsbruket-spelar-nyckelroll-i-sveriges-minskning-av-klimatpaverkan - 2025-03-01

Publicerad 21 december 2020 Kan framtidens vindkraftverk bli effektivare genom analyser av iskärnor från Grönland och tusenårig årsringsdata från europeiska träd? Det menar geologiforskaren Jesper Sjolte vid Lunds universitet som nyligen tilldelades 5,3 miljoner kronor från Energimyndigheten. Hur framtidens vindkraftparker ska konstrueras för att leverera maximalt med energi i takt med att klimate

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/1-000-ar-gammalt-vader-ska-anvandas-att-framja-framtidens-vindkraft - 2025-03-01

Publicerad 22 december 2020 Anders Scherstén, Håkan Håkansson och Robin Gullstrand beundrar en tidigare bortglömd och mögelskadad Islandskarta från 1844, som nu har blivit restaurerad. Foto: Kennet Ruona 2016 påträffades en bortglömd arkivskatt i geologiska institutionens källare. Bland materialet fanns bland annat en unik Islandskarta från 1844 och en geologiskt heltäckande karta över Nya Zeeland

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/glomd-kartskatt-har-aterfatt-sin-forna-glans - 2025-03-01

Publicerad 7 januari 2021 En spiralgalax fångad på bild i det ultravioletta ljus som den aktuella studien handlar om. Galaxen, vid namn NGC 6744, ligger cirka 30 miljoner ljusår från Jorden. Foto: NASA/JPL-Caltech. Nu har forskare från Lunds universitet dragit en spännande slutsats angående massiva stjärnor som kan observeras i ytterområdena hos många spiralgalaxer. Dessa objekt verkar vara så kal

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-hittar-forklaring-pa-gatfulla-stjarnor - 2025-03-01

Publicerad 13 januari 2021 Clifford Woodward och Melissa Franklin. En folkbildande partikelfysiker med en rad världsupptäckter i forskarportföljen och en experimentell professor som utvecklat teoretiska modeller i gränslandet mellan kemi och fysik. Melissa Franklin och Clifford Woodward har utsetts till hedersdoktorer vid Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Melissa Franklin, parti

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ledande-partikelfysiker-och-banbrytande-kemist-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-03-01

Publicerad 20 januari 2021 Silverstreckad pärlemorfjäril. Foto: Per Henningsson. Fjärilarnas vingar är unikt stora och breda i förhållande till resten av kroppen jämfört med vingarna hos andra flygande insekter och hos fåglar. Nu har forskare vid Lunds universitet studerat aerodynamiken när fjärilarna flyger. Resultaten förklarar nyttan med den extrema vingformen och de flexibla vingarna och kan k

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fjarilens-vingslag-overraskar-forskare - 2025-03-01

Publicerad 25 januari 2021 Sökandet efter den så kallade stabilitetsön fortsätter. Redan i slutet av 1960-talet lanserades teorier om en möjlig förekomst av supertunga grundämnen. Deras mest långlivade atomkärnor skulle kunna ge upphov till en så kallad ”stabilitetsö” långt bortom grundämnet uran. Men nu visar en studie, som letts av kärnfysiker vid Lunds universitet, att ett 50 år gammalt kärnfys

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/karnfysikalisk-seglats-mot-mytomspunnen-o - 2025-03-01

Publicerad 26 januari 2021 Forskarna har upptäckt individuella karaktärsdrag hos svampar när de letar föda. Fotot visar ett utsnitt av en "hinderbana" tillverkad i silikonpolymer. Foto: Kristin Aleklett Kadish. Forskare vid Lunds universitet har upptäckt hur svampar besitter individuella karaktärsdrag, och hur deras hyfer (enskilda svamptrådar i jorden) beter sig på olika sätt när de utforskar och

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/militarer-ormar-och-maratonlopare-i-svamparnas-varld - 2025-03-01

Av Cecilia [dot] von_arnold [at] lucsus [dot] lu [dot] se (Cecilia von Arnold) - publicerad 8 oktober 2020 Vad händer den dagen antibiotikan slutar att fungera? Hur ser livet i en post-antibiotisk tid egentligen ut? Den 14 oktober diskuterar forskare från en rad olika discipliner vid Lunds universitet hur en framtid utan antibiotika skulle kunna se ut och delar med sig av den senaste forskningen i

https://www.pi.lu.se/artikel/nar-antibiotikan-slutat-att-fungera - 2025-03-01

Av cecilia [dot] von_arnold [at] lucsus [dot] lu [dot] se (Cecilia von Arnold) - publicerad 8 oktober 2020 Illustration av Catrin Jakobsson, Lund universitet Den 13 oktober möts nationella och internationella forskare för att dela med sig av den senaste forskningen och diskutera den nya gentekniken, CRISPR/Cas9, påverkan på samhället. Forskare såväl som intresserad allmänhet är välkomna att följa

https://www.pi.lu.se/artikel/nobelprisad-genteknik-i-fokus-symposium-vid-lunds-universitet - 2025-03-01