Publicerad 2 oktober 2019 Kemiprofessor Kenneth Wärnmark och fysikprofessor Torsten Åkesson får anslag av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att driva tunga projekt inom solcellsutveckling och mörk materia. Kenneth Wärnmark, professor vid kemiska institutionen, får 35 miljoner kronor för att undersöka hur järnmolekyler kan användas i utvecklingen av solceller och solbränsle. Forskningen syft

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-far-mangmiljonanslag-fran-wallenberg-stiftelse - 2025-02-01

Publicerad 11 oktober 2019 GPS monteras på en silltrut. Foto: Aron Hejdström Har trutar och måsar en inbyggd autopilot som kontrollerar deras flygning och avgör höjd och landning? Ja, svarar forskare i en ny studie som involverat universitet i fyra europeiska länder. Nervceller i fåglarnas synorgan och hjärna identifierar och tolkar det optiska flödet. På så vis upplever de hur olika objekt under

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/autopilot-hjalper-faglar-att-landa - 2025-02-01

Publicerad 16 oktober 2019 Gabriel Norevik i fält. I händerna en nattskärra. Foto: Aron Hejdström Månsken eller inte har stor betydelse för när flyttfåglar ger sig iväg söderut på hösten. Det visar en ny studie vid Lunds universitet. Tillsammans med kollegor vid biologiska institutionen i Lund har Gabriel Norevik studerat nattskärror (Caprimulgus europaeus) och hur måncykeln och skenet från månen

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/manen-avgor-nar-flyttfaglar-lyfter - 2025-02-01

Publicerad 18 oktober 2019 Åkrar med hög biologisk mångfald avseende pollinatörer och nyttoorganismer ger bättre avkastning, visar en stor internationell studie. En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat. Studien har und

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biologisk-mangfald-ger-storre-skordar - 2025-02-01

Publicerad 29 oktober 2019 De arktiska områdena har under årtusenden lagrat stora mänger kol i marken. En ny internationell studie publicerad i Nature Climate Change visar dock att dessa permafrostområden går mot ett skifte. Nu avger områdena i Arktis mer kol till atmosfären än vad växtligheten tar upp. Tillförseln av koldioxid till atmosfären riskerar dessutom att öka markant med upp till 41 proc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nya-berakningar-visar-pa-skifte-i-den-arktiska-kolbalansen - 2025-02-01

Publicerad 29 oktober 2019 Forskaren Olivier Van Aken har lett den internationella studien. Foto: Johan Joelsson En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet och The University of Western Australia visar att vatten inte bara bidrar till växters tillväxt. Vattendroppars tryck mot bladytan utlöser även stresshormoner som jasmonsyra. Dessa cellulära förändringar visar sig mycket sn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vattendroppars-tryck-utloser-snabbt-panikartade-stressresponser-i-vaxter - 2025-02-01

Publicerad 1 november 2019 Svart hål. Illustration: LL Calçada/M Kornmesser/ESO En internationell forskargrupp har upptäckt ett säreget objekt som kretsar kring en röd jättestjärna. Himlakroppen är osynlig men har ändå en stark påverkan på stjärnans bana. Med hjälp av datorsimuleringar utförda vid Lunds universitet kan forskarna nu slå fast att den mystiska följeslagaren måste vara ett svart hål.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-har-sparat-svart-hal-vid-rod-jattestjarna - 2025-02-01

Publicerad 4 november 2019 Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar forskare från Lunds universitet i en ny studie. Just nu pågår det en intensiv debatt om hur vi bäst ska använda skogen som resurs, inte minst utifrån behovet av biomassa när användandet av fossila bräns

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-annat-skogsbruk-skulle-ge-storre-varden-till-samhallet - 2025-02-01

Publicerad 11 november 2019 Kemiforskaren Jens Uhlig har lett den nya studien. Foto: Johan Joelsson. En internationell studie ledd från Lunds universitet visar att 30 procent av energin i en viss typ av järnbaserade solceller försvinner i ett tidigare okänt stickspår. Genom att täppa till detta hoppas forskarna kunna bidra till utvecklingen av effektivare solceller och solaktiverade katalysatorer

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-pa-ratt-spar-att-gora-jarnbaserade-solceller-effektivare - 2025-02-01

Publicerad 13 november 2019 Dubbla handskar samt gasmask, skyddsglasögon, plastförkläde och gummistövlar krävs när Fredrik Terfelt ska arbeta i labbet. Foto:Kennet Ruona Varje år fräter Birger Schmitz, Fredrik Terfelt och Ellinor Martin sönder fem till tio ton kalksten med livsfarliga kemikalier. Målet är att hitta mikroskopiska korn av mångmiljonåriga, fossilerade meteoriter som kan ge viktiga le

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fratande-jakt-pa-rymdkorn - 2025-02-01

Publicerad 13 november 2019 Jonas Åkermans bibliotek ligger inrymt i ett rum på Isfjord Radio på Svalbard. Foto: Privat. Sedan 1972 har naturgeografen Jonas Åkerman forskat och gjort årliga permafrostmätningar vid en isolerad radiostation på västra Svalbard. Hans arbete bildar en unik observationsserie över hur klimat­förändringarna påverkat det arktiska landskapet. För att hedra Lundaforskarens i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/donerade-boksamling-fick-arktiskt-bibliotek - 2025-02-01

Publicerad 22 november 2019 Tallstekellarv (Diprion pini). Foto: Wikimedia commons Växter kan trigga igång sitt försvar mot skadeinsekter tidigare än någon anat. I en ny studie konstaterar forskare för första gången att sexuella doftämnen kan varna växterna redan innan insekterna lagt sina ägg. Växter kan ”lukta” sig till ett förestående angrepp av skadeinsekter genom de doftämnen som honan utsönd

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tradens-smarta-forsvar-luktar-sig-till-kommande-angrepp - 2025-02-01

Publicerad 4 december 2019 En jordhumla pollinerar rödklöver. Foto: Maj Rundlöf. Debatten om växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider bör nyanseras. Det anser forskare vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Deras nya studie indikerar att användningen av vissa neonikotinoider kan vara gynnsam för humlor och pollinering. I en fältstudie finner forskarna Maj Rundlöf, Lunds uni

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-anvandning-av-vissa-neonikotinoider-kan-gynna-humlor - 2025-02-01

Publicerad 4 december 2019 Den vanliga sånglärkan har fågelvärldens största könskromosom. Foto: Richard Ubels. Forskare i Lund och i Storbritannien har upptäckt fågelvärldens största könskromosom. Jättekromosomen bildades när fyra kromosomer slogs samman till en och har hittats i två arter av lärkor. – Detta var en oväntad upptäckt eftersom fåglar i allmänhet anses ha väldigt stabil arvsmassa med

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rekordkromosom-hittad-i-tva-fagelarter - 2025-02-01

Publicerad 4 december 2019 Lovisa Nilsson på fältarbete. Foto: William Sidemo Holm. Många lantbrukare är positivt inställda till åtgärder som kan gynna den biologiska mångfalden och miljön. Men byråkrati och regelkrångel står ofta i vägen menar Lovisa Nilsson i en ny avhandling, som även efterlyser bättre ekonomiska incitament för den enskilde lantbrukaren att välja bra miljöåtgärder. I en ny avha

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lantbrukares-beslut-att-valja-ratt-miljoatgarder-maste-underlattas - 2025-02-01

Publicerad 6 december 2019 Utsikt från Lunds universitets mätstation i Hyltemossa. Foto: Tobias Biermann. Nyligen upptogs forskningsinfrastrukturen ICOS RI som observatör till FN:s klimatkonvention. Det innebär att data om växthusgasflöden, som bland annat samlas in av Lunds universitet, kommer att spela en viktig roll för hur världssamfundet agerar i klimatfrågor. Forskningsinfrastrukturen ICOS R

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitets-matdata-om-vaxthusgaser-far-en-viktig-roll-i-fns-klimatarbete - 2025-02-01

Publicerad 10 december 2019 Forskarna har undersökt vilka jordbruksmetoder som skulle ge störst värden till samhället. Marknadens spelregler ger inte lantbrukare incitament att använda jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö på lång sikt. Det är ett misslyckande som kräver politiska åtgärder, anser nationalekonomen Mark Brady vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. I en ny st

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-marknaden-driver-jordbruket-fel-hall - 2025-02-01

Publicerad 10 december 2019 I Lyckebyåns avrinningsområde finns sjöar vars vatten färgas brunt på grund av granskogen. Fotograf: Eva Steiner. Genom att analysera i stort sett dagliga vattenprover tagna i samma å med början år 1940 fram till nutid kan forskare vid Lunds universitet nu presentera den hittills grundligaste studien om orsakerna till att vattendrag och sjöar blivit brunare och brunare.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-blir-vattnet-brunt-unik-dataserie-ger-svaret - 2025-02-01

Publicerad 2 december 2019 Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet samt klimatrådgivare vid SMHI. Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, svarar på frågor med anledning av klimatmötet COP25 i Madrid den 2–13 december. Vilka möts och varför? – COP25 är det 25:e stora klimatförhandlingsmötet mellan världens länder inom ramen för FN:s konvention

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/infor-klimattoppmotet-fem-fragor-till-klimatforskaren - 2025-02-01

Publicerad 13 december 2019 Lunds universitetets första elektronaccelerator UrMAX är tillbaka i Lund. Foto: Kennet Ruona. Den väger 1 265 kilo, närmar sig 70-strecket och ligger till grund för MAX IV. Efter att ha samlat damm i ett museimagasin visas nu universitetets första elektronaccelerator upp på Lunds Tekniska Högskola. Bakom utställningen ”UrMAX – Ljuset från Lund” står en grupp entusiaster

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urmax-har-kommit-hem - 2025-02-01