Publicerad 16 december 2019 Forskare vid Lunds universitet har upptäckt ett ämne i rödbetsskal som är mycket effektivt mot mygg. Foto: Marcus Stensmyr. Forskare från Sverige och USA har upptäckt ett ämne i rödbetsskal som är mycket effektivt för att bekämpa mygg. Ämnet, geosmin, är extremt dyrt och svårt att få tag på. Upptäckten ändrar på det. Marcus Stensmyr och Nadia Melo vid Lunds universitet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rodbetor-stoppar-mygg - 2025-02-01

Publicerad 18 december 2019 En ny studie från Lunds universitet visar att växtätande insekter påverkar skogarnas ekosystem betydligt mer än vad som tidigare varit känt. Bland annat bidrar småkrypen till att jordens näringsämnen urlakas och avger mer koldioxid. Forskarna slår även fast att temperaturerna kan komma att stiga som ett resultat av att de växtätande insekterna blir fler i vissa regioner

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vaxtatande-insekter-rubbar-skogarnas-ekosystem-och-bidrar-till-klimatforandringar - 2025-02-01

Publicerad 20 december 2019 Ögon: Färg, form och storlek varierar. Nu har forskare undersökt syrets betydelse för ögats evolution under 400 miljoner år. Ögats komplexitet har sysselsatt evolutionsbiologer sedan Charles Darwins bok Om arternas uppkomst gavs ut 1859. I en ny studie pekar en internationell forskargrupp på syrets fundamentala betydelse för ögats utveckling. Enligt forskarna var brista

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/syre-banade-vag-skarpa-djurogon - 2025-02-01

Publicerad 7 januari 2020 Försök med kaktusvråk. Mitt emot finns två lampor (en skyms av vråken). Den ena lampan lyser med stadigt sken. Den andra styr forskarna så att den blinkar olika snabbt. Försöket visar hur många blinkningar per sekund fågeln uppfattar. Foto: Simon Potier. Hög synskärpa, men också förmåga att snabbt kunna uppfatta olika synintryck. De två faktorerna är avgörande när pilgrim

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/falken-ser-bytet-tydligt-i-over-350-kmh - 2025-02-01

Publicerad 7 januari 2020 Mary Higby Schweitzer och Thomas Henning – nya hedersdoktorer i naturvetenskap. Två internationella toppforskare utses till hedersdoktorer vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Mary Higby Schweitzer har med sina fossilfynd, bland annat från en dräktig Tyrannosaurus Rex-hona, nått kultstatus. Astronomen Thomas Henning har genom avancerade observationer g

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dinosaurieexpert-och-planetbildningsguru-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-02-01

Publicerad 27 januari 2020 Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz talade under invigningen av det nya centrat. Foto: Anette Nelderstam Larsson. För att bättre förstå det framtida samspelet mellan insekter, klimat och människa startar Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Max Planck-sällskapet ett nytt forskningscenter – Max Planck Center - next Generation Insect Chemical Eco

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/unikt-center-insektsforskning-invigs - 2025-02-01

Publicerad 28 januari 2020 Ökad markanvändning gör att världens tropiska skogar absorberar mindre koldioxid än vad som tidigare varit känt. En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att människans kraftigt ökade markanvändning i världens tropiska områden rubbar den globala kolcykeln mer än vad som tidigare varit känt. Genom att studera data från ett nytt satellitbildsys

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/okad-markanvandning-i-tropikerna-rubbar-kolcykeln-mer-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-02-01

Publicerad 30 januari 2020 Forskare har för första gången konstaterat ett samband mellan olika fågelarters immunförsvar och de skilda klimatförhållanden där de lever. Forskarna vid Lunds universitet drar slutsatsen att när klimatet förändras kommer vissa djur att utsättas för sjukdomar som de inte kan hantera. I studien visar forskarlaget att evolutionen under miljontals år har skräddarsytt immunf

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/immunforsvaret-otillrackligt-nar-klimatet-forandras - 2025-02-01

Publicerad 11 februari 2020 Zackenberg på nordöstra Grönland, en av forskningsstationerna som ingår i Interact. Foto: Mikhail Mastepanov. Nu står det klart att Lunds universitet tilldelas 100 miljoner kronor från EU för att koordinera det internationella forskningsprojektet Interact under ytterligare fyra år. Pengarna ska bland annat användas till att skicka fler polarforskare till Arktis, tillgän

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-far-100-miljoner-att-styra-stort-polarforskningsprojekt - 2025-02-01

Publicerad 14 februari 2020 Nu står det klart att universitetslektor Erik Wahlén vid Matematikcentrum, Lunds universitet, tilldelas Wallmarkska priset 2020. Priset delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien och är på 110.000 kronor. Erik Wahlén tilldelas priset ”för framstående insatser avseende icke-linjära partiella differentialekvationer, inte minst gällande vattenvågor”. I sin forskning har Wahl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundamatematiker-tilldelas-prestigefyllt-pris-forskning-kring-vattenvagor - 2025-02-01

Publicerad 14 februari 2020 En ny studie visar att kväve och fosfor spelar en viktig roll för ekosystems upptag av koldioxid. De globala ekosystemens förmåga att binda koldioxid regleras i hög utsträckning av näringsämnena kväve och fosfor. Ju mer begränsade växter är av dessa ämnen desto mer koldioxid stannar i atmosfären, istället för att absorberas av skogar och andra ekosystem. En ny studie ka

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-loser-gammal-klimatgata-om-ekosystemens-koldioxidupptag - 2025-02-01

Publicerad 14 februari 2020 Anders Johansen gläds åt den nya upptäckten som bekräftar hans 15 år gamla planetbildningsteorier. Foto: Johan Joelsson. Nya bilder på en snögubbeformad is-asteroid bortom Plutos bana omkullkastar vedertagna teorier om hur planeter föds. Bilderna, tagna av rymdsonden New Horizons, ger istället stöd åt en radikal teori som Lundaastronomen Anders Johansen lanserade redan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forbluffande-upptackt-bekraftar-lundaforskarens-15-ar-gamla-planetbildningsteori - 2025-02-01

Publicerad 2 mars 2020 Gråkronade bågnäbbar föder upp sina ungar i kärnfamiljsliknande grupper. Foto: Graham Lee. Fåglars uppväxt är mer präglande än vad man tidigare trott. Nu kan forskare vid Lunds universitet slå fast att fåglar som föder upp sina ungar i kärnfamiljsliknande grupper utvecklar en större mångfald av egenskaper jämfört med de arter som föder upp sina ungar i grupper av individer s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/karnfamiljsuppfostran-i-grupp-en-evolutionar-lycktraff-faglar - 2025-02-01

Publicerad 2 mars 2020 Företaget som skördar torv i mossen utanför Killhult har lämnat en stor hög tusenåriga träd till dendrokronologen Johannes Edvardssons stora förtjusning. Genom att analysera årsringar från flertusenåriga träd som konserverats i mossar skapar geologen Johannes Edvardsson en unik tidslinje över Sveriges historiska klimat. I de begravda tidskapslarna finns även nycklar som kan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/motorsagsgeolog-studerar-historiska-klimatforandringar - 2025-02-01

Publicerad 6 mars 2020 I väntan på att testas. Lurarna skyddar hundens öron. Foto: Eniko Kubinyi. Ett internationellt forskarlag bestående av forskare från Lund och Budapest har upptäckt ett helt nytt sinne hos hundar, värmesinnet. Med sin kalla nosspegel kan en hund på avstånd känna värmen från ett annat djur eller en människokropp. – Det har tagit lång tid för oss människor att upptäcka det här,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-avslojar-nytt-sinne-hos-hundar - 2025-02-01

Publicerad 6 mars 2020 Större strandpipare (hane) med en ljuslogg på ryggen som identifierar var fågeln varit samt när den börjat och slutat flygningen. Fågeln på fotot fångades första gången när projektet startade 2013 och har sedan synts varje år. Foto: Ottenby fågelstation. Hos arten större strandpipare flyger hanarna 800 kilometer längre än honorna när de flyttar till övervintringsplatserna i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ovanligt-monster-bland-flyttfaglar-saknar-forklaring - 2025-02-01

Publicerad 10 mars 2020 Forskarna menar att miljöstödet bör riktas om mot de mest skyddsvärda naturbetesmarkerna. Foto: Lovisa Nilsson. Sverige behöver inte fler nötdjur för att rädda naturbetesmark med hög biologisk mångfald. Det slår forskare i Lund fast i en ny rapport. Det som behövs är istället ekonomiska incitament som gör det lönsamt med naturbete, menar de. Naturbetesmark är en central del

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lonsamhet-inte-fler-notdjur-behovs-att-radda-naturbetesmarken - 2025-02-01

Publicerad 20 mars 2020 Hur svarar naturen mot ett allt varmare klimat? Enligt en ny studie från Lunds universitet påverkas vegetationen tydligt. Bild: Hanna Gamdrup. De senaste decennierna har klimatet i Sverige blivit omkring två grader varmare i genomsnitt och i år har vi kunnat se en rekordmild vinter och tidig vår. Hur svarar då naturen – djur, insekter, växter – på ett allt mildare klimat? F

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ovanligt-tidig-var-sa-svarar-naturen-i-sverige-mot-det-allt-varmare-klimatet - 2025-02-01

Publicerad 24 mars 2020 Dag Nilsson. Foto: privat. Tack vare ett anslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har matematikern Dag Nilsson erhållit en postdoktoral tjänst i tyska Saarbrücken. Under två år ska den Lundafostrade forskaren gå till botten med tre intrikata ekvationer kopplade till vattenvågor. Havets vågor ser så naturliga ut när de rullar in mot stranden. Men ingenting kunde vara

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundamatematiker-far-prestigefyllt-anslag-forskning-kring-vattenvagor - 2025-02-01

Publicerad 30 mars 2020 Fysikforskaren Jan Vogelsang i labbet där de gyllene nanopartiklarna bestrålades med laser. Foto: Johan Joelsson. Genom ett avancerat experiment kan forskare slå fast att nanopartiklar gjorda av metall och halvledare har egenskaper som aldrig tidigare skådats. Partiklarna är bland annat extremt bra på att förstärka infallande laserljus. Den nya upptäckten kan bli mycket vik

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svampliknande-nanopartiklar-av-guld-kan-bli-anvandbara-i-framtidens-datorer - 2025-02-01