Publicerad 23 januari 2019 Andelen feta eller överviktiga i Sverige har ökat med fyra procentenheter på tio år och omfattar i dag över hälften av Sveriges befolkning, enligt ny statistik från Folkhälsomyndigheten. Trots det kan endast var tredje svensk tänka sig att äta nyttigare under 2019. Det visar en Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden, som efterlyser en nationell plan för att göra det enkl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svenskarna-allt-fetare-men-endast-var-tredje-kan-tanka-sig-att-ata-nyttigare - 2025-04-01

Publicerad 6 februari 2019 En studie från Uppsala universitet har visat att huruvida du lagrar ditt fett runt midjan eller på låren påverkas av genetiska faktorer. Denna effekt är också mycket mer tydlig hos kvinnor jämfört med män. I studien, som publiceras i Nature Communications, tittade forskarna på fördelningen av fett hos nästan 360 000 frivilliga deltagare. Foto: Matton - Vi vet att kvinnor

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/generna-paverkar-var-fettet-lagras-pa-kroppen - 2025-04-01

Publicerad 28 januari 2019 Allt färre unga typ 1 diabetiker i Sverige riskerar att drabbas av svår njurskada. Det visar en genomgång av data från olika patientregister där forskarna kartlagt alla som hade haft typ 1 diabetes i mer än 14 år och som var i åldrarna 0 och 34 år när de insjuknade i diabetes.
 Dessutom, de allt färre drabbade av njurskador, insjuknar allt längre tid efter diagnos.

 Dia

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetiska-njurskador-minskar - 2025-04-01

Publicerad 25 januari 2019 J.W.Runebergs pris år 2019 tilldelas professor Leif Groop för hans banbrytande forskning i diabetes. Priset delas ut av Finska Läkaresällskapet för framgångsrik vetenskaplig verksamhet inom medicin. Leif Groop fick sin läkarutbildning i Bern, och återvände därefter till Österbotten i Finland, där han tjänstgjorde som hälsocentralsläkare i Närpes. lntresset för diabetes v

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/jwrunebergs-pris-till-leif-groop - 2025-04-01

Publicerad 16 juni 2017 Resultaten i en ny avhandling visar på möjligheterna till individanpassad behandling av typ 2 diabetes, och demonstrerar nyttan med att använda gennätverksanalys för att identifiera viktiga gener och potentiella nya läkemedel för typ 2 diabetes. Här skriver Annika Axelsson själv om sitt arbete. Förmågan att frisätta insulin är nedsatt hos personer med typ 2 diabetes. Insuli

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gennatverksanalyser-individanpassade-behandlingar - 2025-04-01

Publicerad 4 februari 2019 Transplanterade insulinproducerande celler hos djur med diabetes kan överleva länge om djuren får tillfällig immunhämmande behandling i samband med transplantationen. Det visar en ny studie i tidskriften Diabetologia av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Diabetes Research Institute, University of Miami Miller School of Medicine i USA. Resultaten skulle kunn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kortvarig-hamning-av-immunsystemet-kan-skydda-transplantat-vid-diabetes - 2025-04-01

Publicerad 13 februari 2019 Välkommen till vårens diabeteskväll med populärvetenskapliga föreläsningar om aktuell forskning. Seminariet äger rum den 24 april 2019 kl 17.30-20.00 i Jubileumsaulan, Skånes universitetssjukhus i Malmö.  PROGRAM: 17.30 Introduktion, moderator till kvällens föreläsningarMalin Fex, forskare, Molekylär metabolism, Lunds universitet.17.40 Nytt ”blodplåster” läker svåra fot

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforelasningar-allmanheten - 2025-04-01

Publicerad 8 februari 2019 Hjärtinfarkt och stroke är de vanligaste dödsorsakerna i världen. En av de starkaste riskfaktorerna för dessa sjukdomar utgörs av höga nivåer av fetter i blodet. Idag arbetar forskarna med att ta fram och testa nya metoder så att läkarna lättare ska hitta patienter med hög risk för dessa sjukdomar. Slår det väl ut kan det även hjälpa diabetespatienter. Läkarna vill lätta

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kan-nya-metoder-hjalpa-lakare-att-hitta-hogriskpatienter - 2025-04-01

Publicerad 11 februari 2019 Forskare i Kanada har för första gången lyckats odla mänskliga blodkärl i laboratorium. I en studie som publiceras i tidskriften Nature visar forskarna att de med hjälp av odlade kärl även lyckats förhindra att det uppstår förändringar i blodkärlen hos möss. - Att vi nu kan odla mänskliga blodkärl som organoider från stamceller är banbrytande, säger Josef Penniger som ä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/konstgjorda-blodkarl-ger-skjuts-forskningen - 2025-04-01

Publicerad 10 juli 2012 Hon övergav tidigt planerna på att bli vägarbetare. En starkt bidragande orsak till det var hennes farbror Thomas Walz, cancerforskaren, som tog henne med till labbet. Då fastnade hon för naturvetenskapen. - Han visade mig hur man odlar celler, vad flytande kväve är och annat som var så fascinerande, säger Helena Jones.Idag är hon forskare på Biomedicinskt centrum i Lund i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/molekylara-signalvagar-familj-och-innebandy-med-grabbarna - 2025-04-01

Publicerad 11 juli 2012 Ett svenskt forskarlag lett från Karolinska Institutet har lyckats förhindra insjuknande i typ 1-diabetes hos möss, som är särskilt framavlade för att få sjukdomen. Genom att injicera särskilt preparerade celler i mössen kunde forskarna avbryta pågående, långt gångna angrepp på de insulinproducerande betacellerna. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskare-forhindrade-diabetes-hos-moss - 2025-04-01

Publicerad 11 juli 2012 Nitrat, som förekommer naturligt i till exempel spenat, har en kraftigt positiv effekt på muskelstyrka. Nu har forskare vid Karolinska Institutet lyckats förklara vad det beror på, genom att identifiera två relevanta proteiner som ökar i musklerna efter intag av nitrat. I undersökningen fick möss nitrat via sitt dricksvatten, något som fick dem att uppvisa en kraftigt ökad

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/spenatens-gata-lost-darfor-gor-den-oss-starka - 2025-04-01

Publicerad 16 juli 2012 En av tio typ 1 diabetiker har också glutenintolerans. Mönstret är att diabetes kommer först, sedan glutenintolerans. Det är sällan tvärtom, och det kan bero på att glutenfri kost fördröjer typ 1 diabetes, menar danska forskare. Detta skulle kunna förklara varför en sexårig pojke med typ 1 diabetes ännu 20 månader efter diagnosen fortfarande klarar sig helt utan insulin. Bå

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/glutenfri-kost-forlanger-smekmanaden-diabetessjuk-pojke - 2025-04-01

Publicerad 9 augusti 2012 Tvärtemot all logik lever smala nyinsjuknade typ 2 diabetiker farligare än överviktiga och feta. Forskarna förklarar ”fetmaparadoxen” med att de som drabbas av diabetes trots normalvikt är särskilt sårbara individer och att det sannolikt ligger genetiska faktorer bakom. Sambandet mellan övervikt/fetma och typ 2 diabetes är mycket starkt, 80 till 90 procent av alla är över

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetmaparadoxen-tjocka-diabetiker-overlever-langre - 2025-04-01

Publicerad 13 augusti 2012 Nya positiva forskningsresultat för behandling av typ 1-diabetes presenteras av forskare vid Lunds universitet. Med en tablett sänks blodsockret samtidigt som patienten har ett bevarat skydd mot för lågt blodsocker. Forskningsresultaten uppmärksammades då de presenterades vid en amerikansk diabeteskonferens, ADA, i juni i år. Nu är de publicerade i The Journal of Clinica

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/blodsockersankande-tablett-som-aven-skyddar-mot-lagt-socker - 2025-04-01

Publicerad 14 augusti 2012 Efter två injektioner med tuberkulosvaccin började insulincellerna hos typ 1-diabetiker åter att producera insulin. Effekten varade bara en vecka men forskarna bakom experimentet säger att de har visat att insulincellerna lever även efter långvarig sjukdom. En av anledningarna till att folksjukdomen tuberkulos trängdes undan var det vaccin, Bacill-Calmette-Guerin (BGCG)

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tbc-vaccin-kickade-igang-slumrande-insulinceller - 2025-04-01

Publicerad 16 augusti 2012 Anders Jahres stora medicinska pris 2012 på en miljon norska kronor går till professor Leif Groop, koordinator för Lunds universitets Diabetescenter. - Det är klart att det känns hedrande att få ett sådant här pris. Han tilldelas priset för den banbrytande forskningen om diabetes, med särskilt fokus på kartläggningen av ärftliga faktorer bakom diabetes.Leif Groop har gen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arets-anders-jahrepris-till-leif-groop - 2025-04-01

Publicerad 16 augusti 2012 Den pågående debatten om LCHF-dieten har kanske missat en bit… Att vår livsstil påverkar hälsan är inget nytt men vad spelar generna för roll i detta sammanhang? Sedan bara några år tillbaka är det möjligt att studera alla människans gener och vi kan i dag börja lägga ihop pusslet om hur kost och gener samspelar för att kunna förebygga olika sjukdomar. Våra senaste resul

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/valj-matgenre-efter-gener - 2025-04-01

Publicerad 17 augusti 2012 En störd dygnsrytm kan påverka tillväxten av blodkärl i kroppen och på så vis orsaka sjukdomar som diabetes, fetma och cancer, visar forskning vid Linköpings universitet och Karolinska institutet. Den biologiska dygnsrytmen, också känd som den circadianska rytmen, styrs av en ”klocka” som reagerar både på inkommande ljus och genetiska faktorer.I en artikel som nu publice

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/darfor-ar-dygnsrytmen-viktig-halsan - 2025-04-01

Publicerad 27 augusti 2012 Ett nytt, och mer omfattande metodiskt grepp, demaskerar mångfaldigt mer än tidigare den genetiska komplexiteten bakom typ 2 diabetes. De nya forskningsrönen bygger dels på tillgång till insulinceller från avlidna donatorer, dels på att forskarna inte bara har studerat enskilda genvarianter, utan många gener och deras effekter i samverkan. - Med det här angreppssättet ka

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/holistiskt-angreppssatt-fordjupar-insikterna-om-diabetesgener - 2025-04-01