Sökresultat

Två innovationsdrivna forskningsprojekt vid Lunds universitet tilldelas Proof of Concept Grant av Europeiska forskningsrådet, ERC. Det gäller biomarkörer för att förutspå vem som har nytta av metformin vid typ 2-diabetes samt ny teknik för att möjliggöra kraftfulla och riktade terapier för att behandla solida tumörer. Charlotte Ling tilldelas ERC Proof of Concept för vidareutveckling av framgångsr

https://www.medicin.lu.se/artikel/erc-innovationsanslag-till-forskning-om-diabetes-och-immunterapier - 2025-11-26

Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen ger diabetesforskare nya svar. Förhoppningen är att utveckla individanpassade behandlingar och kostråd som kan minska risken att utveckla fetma och sjukdomar som typ 2-diabetes. Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet och styr mycket av de

https://www.medicin.lu.se/artikel/okad-kunskap-om-hormonsystemet-kan-ge-farre-fall-av-typ-2-diabetes-och-fetma - 2025-11-26

Alla barn i Europa med sjukdomen akut myeloisk leukemi ska få tillgång till likvärdig behandling. Det är målet med det EU-finansierade forskningsprojektet Chip-AML22. Projektet samlar 14 länder i en behandlingsstudie som bland annat kommer att undersöka hur barnen svarar på viss typ av behandling. Kees-Jan Pronk samordnar projektet tillsammans med Elise Witthoff, båda vid Skånes universitetssjukhu

https://www.medicin.lu.se/artikel/barn-med-leukemi-ska-fa-tillgang-till-likvardig-behandling - 2025-11-26

Vissa graviditetskomplikationer ger ökad risk för senare hjärtsjukdom. Mycket är dock fortfarande okänt kring hur åderförkalkning utvecklas mellan graviditeten och hjärtsjukdom senare i livet. En ny stor studie som letts av forskare vid Lunds universitet visar att förträngningar och åderförkalkning är vanligare bland de drabbade kvinnorna även om de bedömts ha låg risk för hjärt-kärlsjukdom utifrå

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-ron-samband-mellan-graviditetskomplikation-och-okad-risk-hjart-karlsjukdom - 2025-11-26

Idag finns teknologi som med extremt hög upplösning gör det möjligt för forskarna att kartlägga strukturen på cellernas minsta beståndsdelar, som kroppens proteiner. Genom att förstå hur de ser ut och interagerar med sin omgivning, lär sig forskarna mer om hur våra celler fungerar. Både när vi är friska, och när vi är sjuka. Kunskap som kan leda till mer effektiva läkemedelsbehandlingar, designade

https://www.medicin.lu.se/artikel/proteinrevolutionen - 2025-11-26

Tove Fall blev ett känt ansikte för många svenskar under coronapandemin när hon berättade om sjukdomens spridning och utveckling i Sverige. Hon är även en framstående diabetesforskare som använder sig av stora datamängder för att få en bättre förståelse för hur diabetes utvecklas. Nu tilldelas hon Leif C. Groop-priset för sin diabetesforskning. Prismotivering: ”Tove Fall vid Uppsala universitet ti

https://www.medicin.lu.se/artikel/diabetesforskaren-tove-fall-ar-arets-mottagare-av-leif-c-groop-priset - 2025-11-26

Under fosterstadiet pågår flera olika så kallade cellprogram som är viktiga för fosterutvecklingen. I en studie som publiceras i Cell Reports visar forskare vid Lunds universitet på studier i möss att ett av dessa program verkar skydda mot cancerformen akut myeloisk leukemi, AML. – Vi har använt en experimentell musmodell som alltid leder till denna typ av leukemi. Det intressanta är att när vi ti

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-insikter-om-fosterutvecklingsprogram-som-kan-skydda-mot-leukemi - 2025-11-26

Gränserna mellan biologi och teknologi suddas ut. Forskare vid Linköpings, Lunds och Göteborgs universitet har lyckats odla elektroder i levande vävnad med kroppens egna molekyler som utlösare. Resultatet, som publicerats i tidskriften Science, banar väg för tillverkning av helt integrerade elektroniska kretsar i levande organismer. – I flera decennier har vi försökt skapa elektronik som härmar bi

https://www.medicin.lu.se/artikel/elektroder-odlas-i-hjarnan - 2025-11-26

Hur mycket vatten behöver vi dricka för att vi ska hålla oss friska? Vilken effekt får olika dieter på ämnesomsättningen? Studier av olika hormoner i kroppen ger diabetesforskare nya svar. Förhoppningen är att utveckla individanpassade behandlingar och kostråd som kan minska risken att utveckla fetma och sjukdomar som typ 2-diabetes. Hormonsystemet samarbetar med nervsystemet och styr mycket av de

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/okad-kunskap-om-hormonsystemet-kan-ge-farre-fall-av-typ-2-diabetes-och-fetma - 2025-11-26

En stor norsk undersökning visar att den som känner sig ensam löper en betydande ökad risk att insjukna i typ 2-diabetes. Bland de deltagare som på frågan om de känt sig ensamma under de senaste två veckorna svarade ”väldigt mycket” var risken för diabetes fördubblad jämfört med de som inte känt sig ensamma. Den stora norska HUNT-studien har pågått sedan 1984 och är ett samarbete mellan flera nors

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ensamhet-riskfaktor-typ-2-diabetes - 2025-11-26

Typ 2-diabetes utvecklas i regel långsamt och eftersom symtomen kommer smygande märker många inte att de har insjuknat. Nu har forskare i Storbritannien screenat ett stort antal människor i åldrarna 40 till 70 år. Forskarlaget har funnit att en allmän screening av långtidsvärdet av blodsockret (HbA1c) skulle kunna påskynda en diabetesdiagnos med drygt två år, vilket i sin tur skulle leda till att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/screening-kan-hitta-oupptackt-typ-2-diabetes - 2025-11-26

I en stor internationell undersökning, i huvudsak dansk, fann forskarna ett samband mellan mammans intag av gluten under graviditeten och barnets framtida risk att insjukna i typ 1 diabetes. Sambandet var starkt och risken ökade proportionellt – ju mer gluten kvinnan hade ätit, desto större diabetesrisk. Drygt 67 000 graviditeter, där uppgifterna var tillräckligt kompletta om kvinnans glutenintag

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fostrets-exponering-gluten-och-risken-typ-1-diabetes - 2025-11-26

Vad händer när patienter med typ 2-diabetes själv får välja vilken behandling de ska få? Hittills har forskningen i stort blivit svaret skyldig. Men nu har forskare vid universitetet i Exeter, England, undersökt saken i en studie som har publicerats i Nature Medicine. Det kortfattade svaret på frågan är att det går bra. I studien fick 448 patienter med typ 2-diabetes testa tre vanliga diabetestabl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-patienten-valjer-behandling - 2025-11-26

Diabetesforskaren Charlotte Ling vid Lunds universitet tilldelas ett innovationsanslag av Europeiska forskningsrådet (ERC) för vidareutveckling av framgångsrik forskning kring epigenetik och biomarkörer. Det gäller biomarkörer för att förutspå vem som har nytta av metformin vid typ 2-diabetes. I sin forskning förutspår Charlotte Ling vilka personer med typ 2-diabetes som har nytta av behandlingen

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/innovationsanslag-fran-erc-till-diabetesforskning - 2025-11-26

Forskare i Los Angeles, USA, har undersökt 36 olika bakteriesorter som lever i mag-tarmkanalen och har identifierat tio som har samband med normal insulinkänslighet och bättre blodsockerkontroll. Två av de undersökta bakteriestammarna hade en negativ effekt på insulinkänslighet och blodsockerbalans. Både otillräcklig utsöndring av insulin från bukspottkörteln och ett försämrat svar på insulin i kr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-i-mage-och-tarm-paverkar-insulinkansligheten - 2025-11-26

Vill du lära dig mer om diabetes, kost och hälsa? Se de fyra diabetesföreläsningarna i efterhand. Vid evenemanget den 9 mars presenterades aktuell forskning om diabetes, kost och hälsa. Se föreläsningarna i efterhand via länken nedan. Malin Fex, forskare i molekylär metabolism vid Lunds universitets diabetescentrum (LUDC), var moderator för diabetesföreläsningarna.  Länk till de filmade föreläsnin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fyra-forelasningar-om-diabetes-kost-och-halsa - 2025-11-26

Peter Spégel, forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum, får årets Medeonstipendium på 50 000 kronor. Priset delas ut under Världsdiabetesdagen i Skåne på Malmö Live den 10 november då man även kan höra Peter Spégel presentera sin forskning: ”Bland molekyler och metaboliter – nya insikter i ämnesomsättningens mysterier”. Motiveringen lyder:”Peter Spégels forskning har frambringat grundläggan

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/medeonstipendiet-till-peter-spegel - 2025-11-26

Forskare har identifierat 395 gener med ett annorlunda uttryck hos personer med typ 2-diabetes. En av generna visade sig ha en mycket stark koppling till försämrad insulinfrisättning. Nu vill forskarna undersöka om det går att använda gensaxen CRISPR/Cas9 för att korrigera genens aktivitet. Forskarlagets vetenskapliga artikel som har publicerats i the Journal of Clinical Investigation (JCI) visar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/pax5-gen-med-stark-koppling-till-forsamrad-insulinfrisattning-vid-typ-2-diabetes - 2025-11-26

Tove Fall blev ett känt ansikte för många svenskar under coronapandemin när hon berättade om sjukdomens spridning och utveckling i Sverige. Hon är även en framstående diabetesforskare som använder sig av stora datamängder för att få en bättre förståelse för hur diabetes utvecklas. Nu tilldelas hon Leif C. Groop-priset för sin diabetesforskning. Prismotivering  ”Tove Fall vid Uppsala universitet ti

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesforskaren-tove-fall-ar-arets-mottagare-av-leif-c-groop-priset - 2025-11-26

Ett forskarteam från Lunds universitets diabetescentrum (LUDC) har genomfört en omfattande analys av de genetiska skillnaderna mellan olika grupper med personer med fetma. Forskarna definierade i studien två fetmaprofiler med olika risk för bland annat typ 2-diabetes. Fetma är ett globalt folkhälsoproblem som påverkar flera hundra miljoner människor runt om i världen oberoende av kön och ålder. De

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskare-definierar-tva-fetmaprofiler-med-olika-risk-typ-2-diabetes - 2025-11-26