Publicerad 13 november 2019 Dubbla handskar samt gasmask, skyddsglasögon, plastförkläde och gummistövlar krävs när Fredrik Terfelt ska arbeta i labbet. Foto:Kennet Ruona Varje år fräter Birger Schmitz, Fredrik Terfelt och Ellinor Martin sönder fem till tio ton kalksten med livsfarliga kemikalier. Målet är att hitta mikroskopiska korn av mångmiljonåriga, fossilerade meteoriter som kan ge viktiga le

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fratande-jakt-pa-rymdkorn - 2025-04-21

Publicerad 13 november 2019 Jonas Åkermans bibliotek ligger inrymt i ett rum på Isfjord Radio på Svalbard. Foto: Privat. Sedan 1972 har naturgeografen Jonas Åkerman forskat och gjort årliga permafrostmätningar vid en isolerad radiostation på västra Svalbard. Hans arbete bildar en unik observationsserie över hur klimat­förändringarna påverkat det arktiska landskapet. För att hedra Lundaforskarens i

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/donerade-boksamling-fick-arktiskt-bibliotek - 2025-04-21

Publicerad 22 november 2019 Tallstekellarv (Diprion pini). Foto: Wikimedia commons Växter kan trigga igång sitt försvar mot skadeinsekter tidigare än någon anat. I en ny studie konstaterar forskare för första gången att sexuella doftämnen kan varna växterna redan innan insekterna lagt sina ägg. Växter kan ”lukta” sig till ett förestående angrepp av skadeinsekter genom de doftämnen som honan utsönd

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tradens-smarta-forsvar-luktar-sig-till-kommande-angrepp - 2025-04-21

Publicerad 4 december 2019 En jordhumla pollinerar rödklöver. Foto: Maj Rundlöf. Debatten om växtskyddsmedel som innehåller neonikotinoider bör nyanseras. Det anser forskare vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Deras nya studie indikerar att användningen av vissa neonikotinoider kan vara gynnsam för humlor och pollinering. I en fältstudie finner forskarna Maj Rundlöf, Lunds uni

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-anvandning-av-vissa-neonikotinoider-kan-gynna-humlor - 2025-04-21

Publicerad 4 december 2019 Den vanliga sånglärkan har fågelvärldens största könskromosom. Foto: Richard Ubels. Forskare i Lund och i Storbritannien har upptäckt fågelvärldens största könskromosom. Jättekromosomen bildades när fyra kromosomer slogs samman till en och har hittats i två arter av lärkor. – Detta var en oväntad upptäckt eftersom fåglar i allmänhet anses ha väldigt stabil arvsmassa med

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rekordkromosom-hittad-i-tva-fagelarter - 2025-04-21

Publicerad 4 december 2019 Lovisa Nilsson på fältarbete. Foto: William Sidemo Holm. Många lantbrukare är positivt inställda till åtgärder som kan gynna den biologiska mångfalden och miljön. Men byråkrati och regelkrångel står ofta i vägen menar Lovisa Nilsson i en ny avhandling, som även efterlyser bättre ekonomiska incitament för den enskilde lantbrukaren att välja bra miljöåtgärder. I en ny avha

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lantbrukares-beslut-att-valja-ratt-miljoatgarder-maste-underlattas - 2025-04-21

Publicerad 6 december 2019 Utsikt från Lunds universitets mätstation i Hyltemossa. Foto: Tobias Biermann. Nyligen upptogs forskningsinfrastrukturen ICOS RI som observatör till FN:s klimatkonvention. Det innebär att data om växthusgasflöden, som bland annat samlas in av Lunds universitet, kommer att spela en viktig roll för hur världssamfundet agerar i klimatfrågor. Forskningsinfrastrukturen ICOS R

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitets-matdata-om-vaxthusgaser-far-en-viktig-roll-i-fns-klimatarbete - 2025-04-21

Publicerad 10 december 2019 Forskarna har undersökt vilka jordbruksmetoder som skulle ge störst värden till samhället. Marknadens spelregler ger inte lantbrukare incitament att använda jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö på lång sikt. Det är ett misslyckande som kräver politiska åtgärder, anser nationalekonomen Mark Brady vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. I en ny st

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-marknaden-driver-jordbruket-fel-hall - 2025-04-21

Publicerad 10 december 2019 I Lyckebyåns avrinningsområde finns sjöar vars vatten färgas brunt på grund av granskogen. Fotograf: Eva Steiner. Genom att analysera i stort sett dagliga vattenprover tagna i samma å med början år 1940 fram till nutid kan forskare vid Lunds universitet nu presentera den hittills grundligaste studien om orsakerna till att vattendrag och sjöar blivit brunare och brunare.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-blir-vattnet-brunt-unik-dataserie-ger-svaret - 2025-04-21

Publicerad 2 december 2019 Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet samt klimatrådgivare vid SMHI. Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, svarar på frågor med anledning av klimatmötet COP25 i Madrid den 2–13 december. Vilka möts och varför? – COP25 är det 25:e stora klimatförhandlingsmötet mellan världens länder inom ramen för FN:s konvention

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/infor-klimattoppmotet-fem-fragor-till-klimatforskaren - 2025-04-21

Publicerad 13 december 2019 Lunds universitetets första elektronaccelerator UrMAX är tillbaka i Lund. Foto: Kennet Ruona. Den väger 1 265 kilo, närmar sig 70-strecket och ligger till grund för MAX IV. Efter att ha samlat damm i ett museimagasin visas nu universitetets första elektronaccelerator upp på Lunds Tekniska Högskola. Bakom utställningen ”UrMAX – Ljuset från Lund” står en grupp entusiaster

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urmax-har-kommit-hem - 2025-04-21

Publicerad 16 december 2019 Forskare vid Lunds universitet har upptäckt ett ämne i rödbetsskal som är mycket effektivt mot mygg. Foto: Marcus Stensmyr. Forskare från Sverige och USA har upptäckt ett ämne i rödbetsskal som är mycket effektivt för att bekämpa mygg. Ämnet, geosmin, är extremt dyrt och svårt att få tag på. Upptäckten ändrar på det. Marcus Stensmyr och Nadia Melo vid Lunds universitet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/rodbetor-stoppar-mygg - 2025-04-21

Publicerad 18 december 2019 En ny studie från Lunds universitet visar att växtätande insekter påverkar skogarnas ekosystem betydligt mer än vad som tidigare varit känt. Bland annat bidrar småkrypen till att jordens näringsämnen urlakas och avger mer koldioxid. Forskarna slår även fast att temperaturerna kan komma att stiga som ett resultat av att de växtätande insekterna blir fler i vissa regioner

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vaxtatande-insekter-rubbar-skogarnas-ekosystem-och-bidrar-till-klimatforandringar - 2025-04-21

Publicerad 20 december 2019 Ögon: Färg, form och storlek varierar. Nu har forskare undersökt syrets betydelse för ögats evolution under 400 miljoner år. Ögats komplexitet har sysselsatt evolutionsbiologer sedan Charles Darwins bok Om arternas uppkomst gavs ut 1859. I en ny studie pekar en internationell forskargrupp på syrets fundamentala betydelse för ögats utveckling. Enligt forskarna var brista

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/syre-banade-vag-skarpa-djurogon - 2025-04-21

Publicerad 7 januari 2020 Försök med kaktusvråk. Mitt emot finns två lampor (en skyms av vråken). Den ena lampan lyser med stadigt sken. Den andra styr forskarna så att den blinkar olika snabbt. Försöket visar hur många blinkningar per sekund fågeln uppfattar. Foto: Simon Potier. Hög synskärpa, men också förmåga att snabbt kunna uppfatta olika synintryck. De två faktorerna är avgörande när pilgrim

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/falken-ser-bytet-tydligt-i-over-350-kmh - 2025-04-21

Publicerad 7 januari 2020 Mary Higby Schweitzer och Thomas Henning – nya hedersdoktorer i naturvetenskap. Två internationella toppforskare utses till hedersdoktorer vid naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Mary Higby Schweitzer har med sina fossilfynd, bland annat från en dräktig Tyrannosaurus Rex-hona, nått kultstatus. Astronomen Thomas Henning har genom avancerade observationer g

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dinosaurieexpert-och-planetbildningsguru-nya-hedersdoktorer-i-naturvetenskap - 2025-04-21

Publicerad 27 januari 2020 Lunds universitets rektor Torbjörn von Schantz talade under invigningen av det nya centrat. Foto: Anette Nelderstam Larsson. För att bättre förstå det framtida samspelet mellan insekter, klimat och människa startar Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Max Planck-sällskapet ett nytt forskningscenter – Max Planck Center - next Generation Insect Chemical Eco

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/unikt-center-insektsforskning-invigs - 2025-04-21

Publicerad 28 januari 2020 Ökad markanvändning gör att världens tropiska skogar absorberar mindre koldioxid än vad som tidigare varit känt. En internationell studie ledd av forskare vid Lunds universitet visar att människans kraftigt ökade markanvändning i världens tropiska områden rubbar den globala kolcykeln mer än vad som tidigare varit känt. Genom att studera data från ett nytt satellitbildsys

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/okad-markanvandning-i-tropikerna-rubbar-kolcykeln-mer-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-04-21

Publicerad 30 januari 2020 Forskare har för första gången konstaterat ett samband mellan olika fågelarters immunförsvar och de skilda klimatförhållanden där de lever. Forskarna vid Lunds universitet drar slutsatsen att när klimatet förändras kommer vissa djur att utsättas för sjukdomar som de inte kan hantera. I studien visar forskarlaget att evolutionen under miljontals år har skräddarsytt immunf

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/immunforsvaret-otillrackligt-nar-klimatet-forandras - 2025-04-21

Publicerad 11 februari 2020 Zackenberg på nordöstra Grönland, en av forskningsstationerna som ingår i Interact. Foto: Mikhail Mastepanov. Nu står det klart att Lunds universitet tilldelas 100 miljoner kronor från EU för att koordinera det internationella forskningsprojektet Interact under ytterligare fyra år. Pengarna ska bland annat användas till att skicka fler polarforskare till Arktis, tillgän

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-far-100-miljoner-att-styra-stort-polarforskningsprojekt - 2025-04-21