Sökresultat

Den mångsidiga forskningen återspeglas i våra utbildningar och ger våra studenter en inspirerande miljö att utvecklas inom. Sociologiska institutionen erbjuder ett stort och varierat utbud av kurser och program inom våra ämnen sociologi, socialantropologi, genusvetenskap och HR, både på campus i Lund och online.Alla våra kurser och program hittar du här på webben. Glöm inte att ansöka senast 15 ap

https://www.soc.lu.se/artikel/dags-att-ansoka-till-hostens-kurser-och-program - 2026-01-05

Inför höstterminen 2025 har över 72 000 personer sökt till utbildningar vid Lunds universitet. Sociologiska institutionens utbildningar finns bland universitetets mest populära kurser och program. Sociologiska institutionens kurser och program lockar många studenter. På Lunds universitets topplista över mest sökta kurser finns grundkursen i sociologi på distans på plats tio. På listan med mest sök

https://www.soc.lu.se/artikel/sociologi-och-kriminologi-bland-de-mest-sokta-utbildningarna-pa-universitetet - 2026-01-05

Watergate, IB-affären och Snowdenavslöjandena – några av de mest betydelsefulla spionskandalerna i modern tid tas upp i en ny bok av forskaren Alexandra Franzén. Hon varnar också för att Sveriges nya lagstiftning för spioneribrott kan bana väg för en ny IB-affär. Pentagonrapporten, Watergate, Snowdenavslöjadena och svenska IB-affären: några av det senaste halvseklets viktigaste politiska händelser

https://www.soc.lu.se/artikel/ny-bok-har-spionskandaler-i-fokus - 2026-01-05

Regeringen har idag utsett Henrik Smith, professor i zooekologi vid Lunds universitet, till ny ledamot i Klimatpolitiska rådet. Henrik Smith är verksam vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) och Biologiska institutionen i Lund. Han tillträder i Klimatpolitiska rådet den 1 juli. – Klimatpolitiska rådet har haft en avgörande betydelse för att sätta klimatfrågan långt upp på den politiska a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/henrik-smith-ny-ledamot-i-klimatpolitiska-radet - 2026-01-05

Vad är det som händer med klimatet och vilken roll spelar klimatforskningen i samhället? Tillsammans arrangerar de strategiska forskningsområdena BECC och MERGE, Bolincentret för klimatforskning och SMHI ett klimatsymposium i Norrköping den 16-18 maj 2022: Swedish Climate Symposium. Konferensen innebär att Sveriges största aktörer inom klimatforskning för första gången samlas till ett större sympo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nationellt-symposium-i-norrkoping-satter-fokus-pa-klimatforskning - 2026-01-05

Ett rektorsbeslut har tagits om fem profilområden för Lunds universitet. Ett av områdena är ClimBioSis där flera CEC-forskare är involverade. Trettio forskare från mer än ett dussin institutioner vid Lunds universitet står bakom ansökan om profilområdet Sustainable solutions in the climate change – biodiversity – social nexus – ClimBioSis. – Ansökan bygger på ett fantastiskt team av medarbetare vi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/rektors-ja-till-profilomradet-climbiosis - 2026-01-05

Hur ska man värdera naturen och de livsviktiga ekosystemtjänster den förser oss med? Och, vilka för- och nackdelar finns det med olika värderingsmodeller? Dessa frågor står i fokus när IPBES, FN:s panel för biologisk mångfald, släpper en ny rapport den 11 juli. IPBES kan beskrivas som en motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, men med biologisk mångfald och ekosystemtjänster i fokus. Panelen har

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hur-ska-naturen-varderas-ny-rapport-pa-vag-fran-ipbes - 2026-01-05

Att lära barn om naturen har blivit lite av Johan Kjellberg Jensens specialintresse. I ett av sina forskningsprojekt har han låtit skolelever mata och räkna fåglar under vintern. I somras var han med i tv-programmet ”Sommarlov” och inspirerade ännu fler barn att lära sig om fåglar, insekter och vikten av biologisk mångfald. Här delar han med sig av sina fem bästa tips för att nå barn och unga. Dok

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/inspirerar-barn-att-lara-sig-om-naturen - 2026-01-05

Nya data från forskningsinfrastrukturen ICOS bekräftar att naturliga kolsänkor som hav och skogar inte är stabila. Klimatförändringarna gör dessa sänkor mer sårbara, och i vissa fall släpper de till och med ut koldioxid. Detta sätter de befintliga klimatmålen och åtgärdsplanerna på spel, menar forskarna. Fluxes är en ny europeisk publikation från infrastrukturnätverket ICOS (Integrated Carbon Obse

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatforandringarna-gor-kolsankor-mer-sarbara - 2026-01-05

En ny studie från Lunds universitet och SLU visar att städer påverkar mångfalden av fåglar negativt – i stadsskogar finns det betydligt färre arter skogsfåglar än på landsbygden, även om skogsområdena håller samma kvalitet. Forskarna har undersökt 459 naturliga skogsmarker som ligger i eller nära 32 städer i södra Sverige. Bland annat har forskarna räknat förekomsten av olika fågelarter, och resul

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/farre-faglar-i-stadsskogar-oavsett-skogens-kvalitet - 2026-01-05

Kraftigt förhöjda metanhalter har uppmätts vid ICOS mätstationer i Norunda och Hyltemossa både under tisdagen och onsdagen. - Vi har undersökt vindförhållandena vid de här tillfällena och kan se att luftmassorna verkar komma ifrån havsområden i Östersjön där gasledningarna har läckor, säger Tobias Biermann, forskningsingenjör på ICOS i skånska Hyltemossa. Redan vid lunchtid på tisdagen visade fors

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forhojda-metanhalter-vid-icos-matstationer-efter-gasutslapp - 2026-01-05

Gasläckaget i Östersjön riskerar att stjälpa det redan sköra torskbeståndet i Hanöbukten. De skadade ledningarna ligger precis där den lilla torskpopulationen håller till utanför Bornholm, säger Maria C Hansson som är docent vid CEC och koordinator för Marint centrum i Simrishamn.  - Det kan gå illa. Miljön är extremt känslig i området och nu får torsken ytterligare en miljöfaktor emot sig. Tidiga

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/torsken-i-ostersjon-illa-ute-efter-gasutslapp - 2026-01-05

Effekterna av ett varmare Arktis är inte enbart av negativ betydelse för klimatet, visar en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap. Genom modellering kunde man bland annat se att en förflyttning av trädgränsen uppåt kunde öka kollagret då träd binder mer kol i sin biomassa än tundraväxter. Men resultaten är osäkra. Arktis – området norr om polcirkeln – värms upp minst dubbelt så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/komplexa-konsekvenser-av-ett-varmare-arktis - 2026-01-05

Nu har maskinerna rullat in vid Norunda och börjat fälla träd, ett efter ett. Här finns Sveriges äldsta mätstation för växthusgaser och den är unik. Efter att ha befunnit sig i hundraårig skog under decennier är den på väg att bli omgiven av ett kalhygge.  - Vi förväntar oss en signifikant höjning av utsläpp av växthusgaser, säger professor Natascha Kljun vid CEC. Mätstationen Norunda ligger cirka

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/kalhuggen-skog-ger-viktig-information-till-klimatforskning - 2026-01-05

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2026-01-05

Kusten förändras. Havet äter sig längre in på land och strandremsan som man minns från barndomen ser inte likadan ut längre. Tiden är en faktor, men klimatförändringar påverkar också hur stranden och havet förvandlas. En som vet mycket om den skånska kustens förändringar är Caroline Hallin. Hon är kustingenjör och forskar om erosion, stormfloder och naturanpassade kustskydd vid LTH. Tillsammans me

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/tvarvetenskaplig-forskarskola-pa-skanes-strander - 2026-01-05

Drygt två veckor efter klimatmötet i Egypten möts ledare från världens länder på nytt, denna gång för att hantera en annan akut kris som mänskligheten står inför – förlusten av biologisk mångfald. Frågan är mindre känd än klimatkrisen och något ramverk motsvarande Parisavtalet finns inte på plats – något många hoppas att det kommande toppmötet i Montreal i december ska ändra på. Den kallas ibland

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dags-att-satta-biologisk-mangfald-pa-agendan-fem-lundaforskare-om-utmaningarna-infor-cop15 - 2026-01-05

Skogen är viktig för klimatomställningen, både som råvara till biobränsle och för kolinlagring. Samtidigt pressas skogen av ett förändrat klimat och ett intensivare skogsbruk. En ny avhandling av Klas Lucander vid Lunds universitet visar på tänkbara konsekvenser för skogen och hur gödsling skulle kunna leda till övergödning och försurning istället för trädtillväxt i södra Sverige. Höjda temperatur

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/risk-overgodning-och-forsurning-om-skogsgodsling-infors-i-sodra-sverige - 2026-01-05

Livet i staden är hårt – om du är fågelunge påverkas du tydligt av en viss typ av luftförorening, samt av vilka träd som finns i närheten av boet, visar ny forskning från Lund. Bakom studien ligger ett nytt mer detaljerat sätt att undersöka vilka faktorer i urban miljö som ger en effekt på fåglar och djur. Städer är generellt en tuff miljö för fåglar och andra djur att leva i, men varför det är så

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fagelungar-i-staden-paverkas-tydligt-av-luftfororeningar-och-vilka-trad-de-omges-av - 2026-01-05

Nästa år ska regeringen enligt klimatlagen presentera en handlingsplan för hur Sverige ska nå klimatmålen. Minst ett dussin myndigheter har bidragit med underlag. Men inte ens om samtliga förslag i dessa rapporter genomförs kommer det att räcka för att fylla det gap som har uppstått med den nya regeringens politik, skriver Klimatpolitiska rådet på Dagens Nyheters debattsida. I somras fick Klimatpo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-det-behovs-fler-atgarder - 2026-01-05