Sökresultat

Vetenskapsradion Hälsa sänder i dag en repris av avsnittet från november 2021, där bland andra Socialhögskolans docent Martin Bergström diskuterar Socialstyrelsens rekommendationer om vilka insatser som kan hindra barn och unga från att fortsätta begå brott. Det är första gången som Socialstyrelsen publicerar metodrekommendationer för att hjälpa 12-17-åringar bort från kriminalitet. Istället för a

https://www.soch.lu.se/artikel/vetenskapsradion-repriserar-sa-kan-stokiga-tonaringar-fa-hjalp-bort-fran-kriminalitet - 2025-10-19

Den 16 maj deltog Håkan Jönson, professor i socialt arbete vid Socialhögskolan på Lunds universitet, i Seniorpodden och pratade om ålderism - enligt Håkan den svåraste typen av diskriminering. I ett samtal om ålderism får vi bland att höra hur 70 plötsligt blev den nya 90 och varför Sverige inte alls är mer ålderistiskt än andra länder. – Ålderism är en komplicerad fråga och egentligen den svårast

https://www.soch.lu.se/artikel/seniorpodden-sa-blev-70-det-nya-90 - 2025-10-19

Onsdag den 18 maj fick Socialhögskolan besök av SKRs beredning inom socialpolitik och individomsorg som ville ha vetenskapligt perspektiv på digitaliseringsprocessen inom socialtjänsten. Det var cirka tjugo personer från SKRs (Sveriges Kommuner och Regioners) beredning inom socialpolitik och individomsorg, som besökte Socialhögskolan på sin Skåneresa. De hade besökt Lunds kommun och skulle efter b

https://www.soch.lu.se/artikel/socialtjanstens-digitalisering-i-fokus-vid-skrs-studiebesok - 2025-10-19

Marcus Knutagård, Socialhögskolan, forskar om hemlöshet och för honom har den hemlöse mannen som kallades George varit en del av stadsbilden i Malmö under många år. Som hemlöshetsforskare har Marcus Knutagård följt hemlöshetssituationen i Malmö (och andra platser i Sverige) sedan 2002, först genom sitt avhandlingsarbete och därefter i olika forskningsprojekt. - När jag skrev min avhandling handlad

https://www.soch.lu.se/artikel/hemlos-malmobo-till-sista-vilan-marcus-knutagard-minns-george - 2025-10-19

Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en bättre start i livet. Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver klä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2025-10-19

Genom att använda mikrodesignade jordmodeller har forskare vid Lunds universitet undersökt hur pyttesmå partiklar av polystyren påverkar bakterier och svampar. Trots att denna nanoplast minskade både bakterie- och svamptillväxten lyckades svampen faktiskt ”städa upp” i sin omgivning och mildra plastens påverkan. – Plastavfall är ett enormt problem idag. Oavsett om det slängs nonchalant i naturen,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dammsugareffekt-hos-svampar-kan-halla-nanoplastpartiklar-i-schack - 2025-10-19

Anders Mikkelsen, professor i synkrotronljusfysik och föreståndare för NanoLund, är projektledare för ett nytt centrum som fått medel från Vinnova. Under fem år ska en månghövdad hjärntrust från universitetet och industrin arbeta med hur man skapar hållbara sensorer som kan användas i svåra miljöer. Vinnova satsar på elva nya kompetenscentrum inom områden som är viktiga för en hållbar industri- oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysikprofessor-ska-leda-nytt-excellenscentrum - 2025-10-19

Anne L'Huillier, professor i atomfysik vid fysiska institutionen, är en av årets Nobelpristagare i fysik! Läs mer om Anne L'Huillier: Nobelpriset i fysik 2023 | Lunds universitet (lu.se)

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nobelpris-till-lund - 2025-10-19

Mats E. Eriksson, professor i paleontologi vid geologiska institutionen, har gjort sig känd för att namnge fossil efter hårdrocksstjärnor. Nu debuterar han med pikareskromanen Death: The Antidote To Misery där både skräckrockare, forskare och konstentusiaster får sitt lystmäte. Mats E. Eriksson är inte bara vanvettigt intresserad av urtidsdjur som dog ut för flera miljoner år sedan. Han hyser även

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-gor-skonlitterar-debut-om-death-metal-fossil-och-ond-brad-dod - 2025-10-19

Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Men nu är forskare i Lund ett steg närmare gåtans lösning. Mycket tyder på att djuren stiger till extrema höjder dagtid för att kyla ner sig. Tidigare studier har visat att dubbelbeckasiner och trastsångare – två långflyttande fåglar som övervintrar söder om Sahara

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/omvand-ikaroseffekt-kan-ligga-bakom-flyttfaglarnas-extrema-flyghojder - 2025-10-19

Förändringar i syresättning och klimat hade fundamental betydelse för marina miljöer och ekosystem under en av de mest omvälvande tiderna i livets utveckling. Det visar en ny studie där forskare analyserat jod och kalcium i kalkstensprover från Sverige, Estland och Ryssland. Det har länge spekulerats kring storskaliga samband mellan biodiversitet och syretillgång under livets tidiga utvecklingshis

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kallare-klimat-och-syrerika-havsstrommar-lade-grund-moderna-marina-ekosystem - 2025-10-19

Ett bilbränsle bestående av en vätska som en fast katalysator omvandlar till vätgas är något forskare vid Lunds universitet undersöker. Den använda vätskan töms sedan ur tanken, laddas med väte och kan därefter användas på nytt i ett cirkulärt system, som är fritt från växthusgasutsläpp. I två vetenskapliga artiklar har Lundaforskarna visat att metoden fungerar, och även om det fortfarande är grun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-katalysator-i-bilen-kan-ge-framtidens-flytande-vatgasbransle - 2025-10-19

Nyligen startade ett nytt forskningstema på LINXS Institute of advanced Neutron and X-ray Science. Initiativet heter Environment and Climate och ska samla forskare från olika discipliner för att utnyttja neutron- och röntgentekniker i syfte att utveckla miljövetenskapen. Miljövetenskap är ett brett fält som omfattar allt från studier av sediment till markvetenskap och analyser av atmosfäriska part

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-tema-ska-utveckla-miljovetenskap-med-neutron-och-rontgentekniker - 2025-10-19

Med hjälp av global satellitdata har ett forskarlag kartlagt trädtäcket i världens skyddade naturområden. Studien visar att områden med många stora växtätande djur har ett betydligt mer varierat utbud av träd. Att upprätthålla artrika och motståndskraftiga ekosystem är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden och mildra klimatförändringarna. Här spelar megafaunan – de allra största djure

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/elefanter-och-hjortar-bidrar-till-en-rik-mangfald-av-trad - 2025-10-19

Snart är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-fragor-till-markku-rummukainen-infor-klimattoppmotet-cop28 - 2025-10-19

På en åker cirka en mil utanför Lund samlades ett 40-tal entusiastiska forskare en regnig dag i slutet av oktober för att inviga en ny forskningsinfrastruktur, och samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Deras entusiasm handlar om perenna (fleråriga) grödors potential att förändra dagens jordbruk från grunden – där den nya forskningsinfrastrukturen i Alnarp kan bli en viktig pu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-bygger-upp-unik-forskningsinfrastruktur-perenna-grodor-tillsammans-med-slu-i - 2025-10-19

Strutshonornas förmåga att hålla huvudet kallt gör att de kan producera fler ägg under perioder med varmare temperaturer. Detta visar ny forskning från Lunds universitet. Strutsen är världens största fågelart och lever ett utsatt liv några av världens mest extrema miljöer med höga temperaturer. I ett halvöken område i Västra Kapprovinsen i Sydafrika studerade ett internationellt forskarlag strutse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/strutshonors-formaga-att-reglera-kroppstemperaturen-paverkar-agglaggningen - 2025-10-19

I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar dem från parningstrakasserier. I en ny studie kan forskarna slå fast att denna färgvariation uppstod genom genetiska förändringar för åtminstone fem miljoner år sedan i en specifik regi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2025-10-19

Andreas Nilsson, universitetslektor vid geologiska institutionen, har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Under fem år ska han bedriva forskning kring jordens magnetfält och hur dess styrka har förändrats under historien. Jordens magnetfält fungerar som ett skydd mot skadlig kosmisk strålning och utgör en grundläggande förutsättning för liv på vår planet. Under de senast

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiforskare-far-23-miljoner-fran-europeiska-forskningsradet-erc - 2025-10-19

Ruth Pöttgen, universitetslektor vid fysiska institutionen, Courtney Stairs, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, och Andrea Scotti, gästforskare vid kemiska institutionen, har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Anslaget från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse innebär att forskarna får finansiering för fem år framåt. Ruth PöttgenGrattis Ruth, hur känns det att få den

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tre-naturvetare-har-utsetts-till-wallenberg-academy-fellows - 2025-10-19