Sökresultat

Vetenskapsrådet har beviljat 10 miljoner kronor per år under perioden 2021–2024 till fortsatt finansiering av forskningsinfrastrukturen ICOS Sweden. Genom mätstationerna genereras kunskap om växthusgaser, klimatförändringar, kolsänkor och kolkällor som är av stor betydelse för att kunna uppfylla Parisavtalet samt FN:s och EU:s mål för hållbar utveckling, säger föreståndaren för ICOS Sweden, Maj-Le

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fortsatt-stod-till-icos-forskning-om-vaxthusgaser-och-klimatforandringar - 2025-12-15

Ett femtontal tjänstemän från Zimbabwe, Turkiet och Indonesien har vidareutbildat sig genom kursen Hållbara inkluderande och klimatresilienta städer på Lunds universitet under hösten. Bakom utbildningen står bland annat Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, där Johanna Alkan Olsson har varit ansvarig för programutvecklingen.– Utbildningen har fokuserat på konkreta klimat- och miljöutmaninga

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/hallbarhet-och-inkludering-internationella-stadsplanerare - 2025-12-15

En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från Lunds universitet medverkat. Studien har undersökt två så kallade ekosystemtjänster som har stor betydelse för vår matproduktion. Det handlar om pollination av grödor samt om naturlig biologisk kontroll av

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/biologisk-mangfald-ger-storre-skordar - 2025-12-15

Ett annat skogsbruk än dagens skulle bidra till större välfärd och välmående för samhället i stort, jämfört med dagens metoder som främst gynnar skogsindustrin. Det visar två forskare från Lunds universitet i en ny studie. Just nu pågår det en intensiv debatt om hur vi bäst ska använda skogen som resurs, inte minst utifrån behovet av biomassa när användandet av fossila bränslen och material måste

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ett-annat-skogsbruk-skulle-ge-storre-varden-till-samhallet - 2025-12-15

Att skydda, plantera och återställa kustnära ekosystem har fått allt större uppmärksamhet som ett sätt att fånga och lagra kol i mangroveskogar, sjögräs och kustnära våtmarker. Terese Thoni har i sin avhandling undersökt dessa ekosystems betydelse i relation till de politiska klimatförhandlingarna. För tio år sedan myntades begreppet ”blått kol” för det kol som fångas, skyddas eller lagras i kustn

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/bredare-syn-pa-blatt-kol-ger-input-till-klimatmote - 2025-12-15

I samband med Filantropins dag vill Lunds universitet tacka er som stöttat vår verksamhet. Fredagen den 15 november uppmärksammar vi alla de personer, företag och organisationer som stöttar forskning och utbildning vid Lunds universitet.Extern finansiering är viktig och donationer och filantropi kommer säkerligen att spela en allt viktigare roll för universitet i Sverige framöver – internationellt

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/tack-alla-ni-som-stodjer-oss - 2025-12-15

Under året har globala rapporter pekat ut jordbruket som en starkt bidragande orsak till både minskad biologisk mångfald och klimatförändringar. Gäller detta även för svenskt jordbruk? Och vad kan man i så fall göra åt det? Det var frågor som diskuterades när Lunds universitet bjöd in skånska markägare, beslutsfattare och andra sakkunniga till diskussion. Markku Rummukainen, professor i klimatolog

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/globala-rapporter-om-markanvandning-ur-ett-skanskt-perspektiv - 2025-12-15

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid CEC, svarar på frågor med anledning av klimatmötet COP25 i Madrid den 2–13 december. – Vilka möts och varför?COP25 är det 25:e stora klimatförhandlingsmötet mellan världens länder inom ramen för FN:s konvention om klimatförändringar. COP-mötena äger rum varje år i november eller december och kompletteras av ytterligare möten på våren eller i början a

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vad-du-behover-veta-infor-klimattoppmotet-i-madrid-fem-snabba-fragor-till-markku-rummukainen - 2025-12-15

Många lantbrukare är positivt inställda till åtgärder som kan gynna den biologiska mångfalden och miljön. Men byråkrati och regelkrångel står ofta i vägen menar Lovisa Nilsson i en ny avhandling, som även efterlyser bättre ekonomiska incitament för den enskilde lantbrukaren att välja bra miljöåtgärder. I en ny avhandling, presenterad vid Centrum för miljö- och klimatforskning (CEC) vid Lunds unive

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/lantbrukares-beslut-att-valja-ratt-miljoatgarder-maste-underlattas - 2025-12-15

Marknadens spelregler ger inte lantbrukare incitament att använda jordbruksmetoder som gynnar klimat och miljö på lång sikt. Det är ett misslyckande som kräver politiska åtgärder, anser nationalekonomen Mark Brady vid SLU och CEC, Lunds universitet. I en ny studie visar han hur ekosystemtjänster kan ges ett ekonomiskt värde, för att skyddas bättre. Jordbruksmarken har stor betydelse för människan

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/marknaden-driver-jordbruket-fel-hall - 2025-12-15

Nyligen upptogs forskningsinfrastrukturen ICOS RI som observatör till FN:s klimatkonvention. Det innebär att data om växthusgasflöden, som bland annat samlas in av Lunds universitet, kommer att spela en viktig roll för hur världssamfundet agerar i klimatfrågor. ICOS RI (Integrated Carbon Observation System Research Infrastructure) bildades 2015 för att kartlägga växthusgasflödena i Europa. Forskni

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/icos-matdata-om-vaxthusgaser-far-en-viktig-roll-i-fns-klimatarbete - 2025-12-15

God pollination av äppelblommor kan förlänga tiden äpplen lagras utan att ruttna. Vi får också större äppelskörd med fastare och godare äpplen. Det visar en ny studie som utförts i samarbete mellan Stockholms universitet och Lunds universitet. Forskarna uteslöt eller tillförde extra pollen för hand i studien, för att se hur det påverkade äppelskörden. I normalfallet är det honungsbin, humlor och v

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/battre-pollination-kan-ge-fastare-applen-som-tal-lagring-battre - 2025-12-15

Hur mår man när man lägger en stor del av sin vakna tid på att ta till sig fakta om en planet i kris? När man varje dag fördjupar sig i frågor som rör global uppvärmning och förlust av biologisk mångfald? Rätt OK trots allt, visar det sig när frågan är uppe under forskarskolan ClimBEco:s vintermöte där klimatpsykologen Frida Hylander gästföreläser. På doktorandnivå verkar man ha kommit förbi den v

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/bortom-klimatangesten-finns-sorg-och-hopp - 2025-12-15

Hur ska vi använda marken och till vad? Frågan är mer aktuell än någonsin. Samhällets krav på marken är många: behovet av livsmedel ökar, städerna växer och omställningen till bioenergi riskerar att ytterligare intensifiera jord- och skogsbruk. Samtidigt är marken viktig för exempelvis klimatanpassning, bevarande av biologisk mångfald och rekreation. Ett nytt samverkansinitiativ vid Lunds universi

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/markanvandning-en-hallbar-framtid-0 - 2025-12-15

Edith Hammer vid CEC och Biologiska institutionen har utsetts till Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning. Hon är en av tjugo forskare som får 12 miljoner kronor av stiftelsen för att under fem år arbeta med ett forskningsprojekt. Edith Hammers projekt handlar om att utveckla ett jordchip, ett mikrochip, för att förstå hur koldioxid tas upp och lagras i marken. I sin fo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/edith-ar-framtidens-forskningsledare - 2025-12-15

Nu annonserar CEC/Lunds universitet och Simrishamns kommun efter en koordinator till det nya forsknings- och innovationscenter som parterna gemensamt håller på att etablera i Simrishamn. Vid Marint centrum i Simrishamn kommer det att bedrivas forskning om marin miljö och ekosystem, marina näringar och kustbygd, samt vatten. Inom dessa områden ska samarbetet mellan Lunds universitet och Simrishamns

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/koordinator-sokes-till-marint-centrum-i-simrishamn - 2025-12-15

Näst efter klimatförändringarna, är förlusten av biologisk mångfald den största miljöutmaning som världen står inför. Förlusten av växt- och djurarter innebär också en förlust av de resurser som människan får av en fungerande natur. Vid Lunds universitet pågår ett projekt där man tittar på hur man arbetar med så kallad grön infrastruktur för att motverka dessa förluster. I dagens värld har många v

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/gron-infrastruktur-att-planera-och-forma-en-fungerande-natur - 2025-12-15

Sverige behöver inte fler nötdjur för att rädda naturbetesmark med hög biologisk mångfald. Det slår forskare i Lund fast i en ny rapport. Det som behövs är istället ekonomiska incitament som gör det lönsamt med naturbete, menar de. Naturbetesmark är en central del av det svenska kulturlandskapet och viktig för den biologiska mångfalden. Genom bete och de ”störningar” som djuren har orsakat på mark

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/lonsamhet-inte-fler-notdjur-behovs-att-radda-naturbetesmarken - 2025-12-15

Regeringens politik är inte tillräcklig för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid CEC och ledamot av Klimatpolitiska rådet som idag lämnade över sin utvärdering av regeringens klimatpolitik. Markku Rummukainen, vilken är rådets bedömning av regeringens klimatarbete?– Sverige har goda förutsättningar att lyckas med sin ambition om netto nollutsläpp 2045. Men

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/klimatpolitiska-radet-underkanner-regeringens-klimatpolitik - 2025-12-15

De senaste decennierna har klimatet i Sverige blivit omkring två grader varmare i genomsnitt och i år har vi kunnat se en rekordmild vinter och tidig vår. Hur svarar då naturen – djur, insekter, växter – på ett allt mildare klimat? Forskare i Lund kan ge svar. Bland annat visar en alldeles färsk studie att vegetationen i Sverige börjar grönska mellan en och två veckor tidigare nu jämfört med för 1

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ovanligt-tidig-var-sa-svarar-naturen-i-sverige-mot-det-allt-varmare-klimatet - 2025-12-15