Publicerad 21 juni 2023 En ny studie från Lunds universitet visar att naturliga skogar i Sverige klarade torrsommaren 2018 bättre än produktionsskogar. Foto: Ulrika Ervander. Torrsommaren 2018 slog hårt mot Sveriges skogar. Och allra hårdast drabbades den brukade skogen. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Nordliga så kallade boreala skogsekosystem förutspås uppleva sommartorka betydlig

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturliga-skogar-inte-lika-kansliga-torka-som-produktionsskogar - 2025-02-01

Publicerad 22 juni 2023 Konstnärlig bild som föreställer damm och gas kring det nybildade planetsystemet. Illustration: Nasa. Bildades jorden av gigantiska asteroider? Eller fick vår planet sin nuvarande form och storlek tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp? Enligt en ny Lundastudie i tidskriften Nature talar allt mer för småstensteorin. Vår planets tillblive

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kiselanalyser-av-jordens-mantel-starker-teorin-att-var-planet-bildades-av-smasten - 2025-02-01

Publicerad 27 juni 2023 Naturvetares arbetsmarknad är exceptionellt god, enligt en ny rapport från fackförbundet Naturvetarna. Den 14 juli öppnar flertalet utbildningar upp för sen anmälan för den som gick miste om vårens ansökningsperiod. Enligt fackförbundet Naturvetarna är de flesta bedömare eniga om att naturvetares arbetsmarknad är exceptionellt god och att den kommer att stå stark fram till

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/framtidsyrken-inom-naturvetenskap - 2025-02-01

Publicerad 29 juni 2023 De mystiska mikroorganismerna har fått namnet efter nordiska mytologins Asgård. Bild: RunwayML. Ett internationellt forskarlag har under flera år studerat en grupp mikroorganismer som heter Asgard archaea. Enligt studien är det dessa säregna organismer som är ursprunget till alla komplexa livsformer som vi ser runt omkring oss idag. De första livsformerna som utvecklades på

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vi-ar-alla-fran-asgard-mystiska-mikroorganismer-avslojade-som-nyckel-till-komplexa-livsformers - 2025-02-01

Publicerad 11 augusti 2023 En ny studie visar att det var kriget snarare än torkan som fick Syriens bönder att lämna sina hem. Foto: Ahmed Akacha. Med hjälp av satellitbilder och intervjuer kan forskare i Lund lägga fram nya uppgifter om hur den torka som drabbade Syrien mellan 2007 och 2009 påverkade migrationen. Studien visar att bönderna lämnade sin mark först när kriget bröt ut 2011, något som

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kriget-snarare-torkan-bakom-massflykten-fran-syrien - 2025-02-01

Publicerad 11 augusti 2023 Foto: Dusan Kostic, Mostphotos. Att bekämpningsmedel kan utgöra ett hot mot de livsviktiga bina är idag välkänt. Men vetenskapliga studier har hittills begränsats till endast ett fåtal sorters bin och insektsgifter. Forskare bakom ny studie pekar på stora kunskapsluckor. Det finns många tusen arter av vilda bin i världen. Bara i Sverige finns det några hundra, och flera

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/stora-kunskapsluckor-om-hur-gifter-paverkar-bin - 2025-02-01

Publicerad 11 augusti 2023 Streptokocker (grupp A streptokocker) som växer på en så kallad blodagarplatta. Foto: Fredric Carlsson. Varför drabbas vissa personer värre av invasiva streptokockinfektioner än andra? Enligt en ny studie från Lunds universitet finns svaret i vår arvsmassa. Bärare av en viss variant av genen Sting löper större risk, särskilt om de råkar ut för de bakteriestammar som ökat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-slar-mordarbakterier-hardare-mot-vissa - 2025-02-01

Publicerad 15 augusti 2023 Urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden – ny forskning tyder på att fåglar i staden inte får i sig rätt kost. Foto: Caroline Isaksson. En ny studie utförd av forskare i Europa visar att urbana talgoxar har blekare fjäderdräkt än sina artfränder på landsbygden. Eftersom den gula pigmenteringen i stjärtfjädrarna kommer från maten talgoxarn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/urbana-talgoxar-har-blekare-fjaderdrakt-sina-skogslevande-slaktingar - 2025-02-01

Publicerad 21 augusti 2023 Vinnarfotot föreställer biodlare i Guinea som arbetar för schimpansens överlevnad. Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, utmärkte sig i Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution. Med en biodlingsbild från Guinea drog Roa längsta strået i tävlingskategorin ”Protecting the Planet”. Grattis till priset Roberto. Hur känns det? – Tack. Jag

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fotograferande-forskare-prisad-i-prestigefylld-tavling - 2025-02-01

Publicerad 30 augusti 2023 Daniel Conley. Foto: Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Daniel Conley, professor i biogeokemi på geologiska institutionen, tilldelas Björn Carlsons Östersjöpris tillsammans med Jacob Carstensen, professor vid Aarhus universitet. De får priset på tre miljoner kronor för sina innovativa forskningsinsatser för Östersjöns miljö. Daniel Conley har sedan flera år drivit ett

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-belonas-med-fint-ostersjopris - 2025-02-01

Publicerad 28 augusti 2023 Alfred Larsson monterar en elektrokemisk cell vid instrumentet "The Swedish Materials Science Beamline P21.2" vid partikelacceleratorn PETRA III i Hamburg. Foto: Jinshan Pan. Korrosionsresistenta metalliska material behövs bland annat till raketmotorer, kärnkraftverk och kemiindustrin. Ofta används en legering av nickel, krom och molybden. Men en ny studie visar att denn

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-avslojar-brister-i-korrosionsresistent-metalliskt-material - 2025-02-01

Publicerad 29 augusti 2023 I en ny studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Systematic Biology har ett svensk-brittiskt forskarlag undersökt hur primaternas hjärnor utvecklats. Foto: GQAdrian/Pixabay. I mer än 40 år har forskare tvistat om huruvida det var matvanor eller sociala interaktioner som ledde fram till människans och andra primaters stora hjärnor. Nu kan ett forskarlag i Lun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/matvanor-och-sociala-interaktioner-lade-grund-vara-stora-hjarnor - 2025-02-01

Publicerad 5 september 2023 Även milda åkommor och korta sjukdomsförlopp kan ha långtgående konsekvenser för koltrastar, inte minst genom att det påverkar deras vardag. Foto: Hermann Knuewer. När vi människor är sjuka minskar vår aktivitet. Detta gäller också för vilda djur, men hittills har vi inte vetat hur länge den minskade aktiviteten håller i sig för djuren och vilka aktiviteter som påverkas

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/sjukdomar-slar-hardare-mot-koltrastar-vad-som-tidigare-varit-kant - 2025-02-01

Publicerad 6 september 2023 ERC Starting Grant riktar sig till yngre forskare. Milda Pucetaite och Colin Olito var två av fyra forskare från Lund som fick startanslaget. Foto: privat. Två forskare vid biologiska institutionen, Milda Pucetaite och Colin Olito, har tilldelats startanslag från Europeiska forskningsrådet, ERC. Forskningsprojekten ska leda till metodutveckling inom mikrobiologisk ekolo

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-forskare-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-02-01

Publicerad 15 september 2023 Från vänster: Sara Linse, Martin Malmsten och Emma Sparr. På bilden saknas Fredrik Höök. Under fem år kommer en rad gästprofessorer och internationellt rekryterade unga forskare att knytas till kemiska institutionen. Dessutom ska en forskarskola skapas. Satsningen heter COMMONS och har fått 27 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Det nya excellenscentret ska ledas av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-center-ska-sporra-den-breda-kemiforskningen - 2025-02-01

Publicerad 25 september 2023 För att kunna planera städerna rätt är det viktigt med en djup ekologisk förståelse för urbana områden, annars är risken att man genomför fel åtgärder, säger Johan Kjellberg Jensen. Foto: Sara Håkansson. Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klima

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2025-02-01

Publicerad 8 februari 2021 Foto: Charlie Cornwallis. Världens största fågel, strutsen, får stora problem att fortplanta sig när temperaturen stiger eller sjunker 5 grader eller mer från idealtemperaturen 20 °C. Det visar ny forskning vid Lunds universitet. Forskarnas resultat visar att strutshonan lägger upp till 40 procent färre ägg om temperaturen varit ojämn dagarna innan äggläggning. Både hana

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/varldens-storsta-fagel-hotas-av-temperaturforandringar - 2025-02-01

Publicerad 15 februari 2021 Studien visar att djur och växter kan genomgå evolutionära storleksförändringar om de utnyttjas för hårt i livsmedelsproduktionen. Något som drabbade torsken utanför Newfoundlands kust. Överfiske, jakt och intensivt jord- och skogsbruk är exempel på några aktiviteter som i en del fall bidragit till att växter och djur reducerats kraftigt och på vissa håll utrotats. Ny f

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/darfor-leder-hart-fiske-till-att-torskarna-blir-mindre - 2025-02-01

Publicerad 15 februari 2021 Mark är en ändlig resurs och behövs för bostäder, mat- och energiproduktion, rekreation och mycket annat. Hur ska olika intressen vägas mot varandra? Foto: Perry Nordeng. Tillräckligt med mark för framtida produktion av mat och biomassa, bevarande av grönytor i städerna och ett skogsbruk där mer hänsyn tas till naturvård och klimat. Det är några av punkterna när forskar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/de-viktigaste-utmaningarna-en-hallbar-markanvandning - 2025-02-01

Publicerad 15 februari 2021 Granbarkborre. Foto: Erling Jirle. För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använder luktsinnet för att hitta träd och partners att fortplanta

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2025-02-01