I Sverige, liksom i många andra rättsordningar, finns regler om rättskraft. En sak som har avgjorts i en dom skall inte kunna bli föremål för prövning i en ny rättegång. I brottmål fyller rättskraftinstitutet en trygghetsfunktion. En tilltalad skall kunna förlita sig på att en dom är slutgiltig och återigen inrätta sig i samhällslivet. Detta synsätt är ett uttryck för den s.k. orubblighetsprincipe

Prisskillnaderna på läkemedel inom EU uppmuntrar till parallellhandel. Eftersom läkemedelsindustrin vill undvika att behöva priskonkurrera med sina egna produkter ligger det i deras intresse att i så stor utsträckning som möjligt hindra sådan handel. Åtgärder som vidtas i enlighet med detta intresse strider i regel mot den gemenskapsrättsliga principen om varors fria rörlighet. Parallellhandel kan

Den svenska lagstiftningen som reglerar konsumentskydd vid banklån är främst Bankrörelselagen, BRL och Konsumentkreditlagen, KkrL. 1992 års KkrL har bidragit till att stärka konsumenternas ställning i samband med kreditgivning. 5 § KkrL stadgar att kreditgivaren skall iaktta god kreditgivningssed och därvid ta tillvara konsumentens intressen med tillbörlig omsorg, vilket bland annat innefattar att

Denna uppsats behandlar möjligheterna till befrielse, för en avtalspart som åtagit sig att utföra en viss prestation, men som sedermera blir förhindrad att fullgöra sitt åtagande. Fokus ligger på det kommersiella köpeavtalet. Två olika regelsystem presenteras: den engelska frustrationsdoktrinen respektive befrielsereglerna i köplagen och CISG. En kortfattad presentation görs även av force majeure-

För att en svensk domstol ska kunna lagföra en person med anknytning till Sverige, när han eller hon har begått en gärning utomlands som är straffbar enligt svensk rätt, krävs det i flesta fall att gärningen även är straffbar på gärningsorten. Dubbel straffbarhet måste således föreligga. De viktigaste aktörerna i den svenska straffprocessen är den misstänkte (med eventuellt ombud), åklagaren och d

The parol evidence rule is an integral doctrine of the common law contract jurisprudence. The rule was established in the 17th century English common law and has since spread amongst most of the common law jurisdictions. When the rule was first established it had a rather straightforward substantive character which forbid contracting parties who had reduced their agreement to a written instrument

Felansvar vid IT-tjänst I ett datakonsultföretag är medarbetarnas samlade kunskaper den centrala tillgången. En datakonsults uppdrag kan bestå av allt från rådgivning och tillverkning till försäljning av lösa saker. Avtalsobjektet är ofta information vilket innebär att det är svårt att klassificera avtalet rättsligt då de ofta innehåller moment av köp, tjänst och nyttjanderätt. Inom IT-branschen ä

Läkemedelssektorn bygger på forskning och utveckling (FoU) och är hårt reglerad. På utbudssidan finns två typer av företag, originalföretag och generikaföretag. Originalföretagen utvecklar och framställer nya läkemedel som ofta skyddas genom patent. Patentet är en nödvändighet för att forskningen ska löna sig och skapa ett incitament för fortsatt utveckling. När ett patent löper ut förlorar origin

Inte bara vuxna, utan även barn begår brott. Samhällets sätt att se på barns brott särskiljer sig dock, och lagstiftaren har valt att inte bestraffa barn efter samma principer och regler som gäller för vuxna brottslingar. Barn skall primärt bli föremål för socialrättsliga insatser där den brottsliga handlingen inte tillmäts självständigt straffvärde utan snarare ses som ett tecken på det enskilda

Uppsatsen behandlar de handelspreferenser - tullnedsättningar - som EU ger till u-länder, genom de båda preferenssystemen Generalized Scheme of Preferences (GSP) och Cotonouavtalet. Det förstnämnda systemet är en unilateral, allmän ordning med tullförmåner som EU tillhandahåller för i stort sett alla u-länder, medan det sistnämnda är ett brett utvecklingspolitiskt samarbetsavtal mellan EU-staterna

Kritiken mot Arbetsdomstolen har de senaste åren koncentrerats kring dess sammansättning i lönediskrimineringstvister på grund av kön. Även i tvister där den ena parten är oorganiserad har Arbetsdomstolens sammansättning ifrågasatts. Det är denna kritik och den bakomliggande problematiken som jag behandlar i detta arbete. När ett mål avgörs i Arbetsdomstolen deltar normalt sju ledamöter. Fyra av d

Fenomenet syndikerade lån uppstod i USA redan på 1800-talet för att finansiera dyra investeringar, men spred sig inte till Europa förrän efter andra hälften av 1900-talet. Syndikerade lån är numera en vida använd finansieringsform och enligt vissa författare den viktigaste finansierings-formen under andra hälften av 1900-talet. Processen kan enkelt förklaras på följande sätt: låntagaren tar kontak

En nödvändig förutsättning för ett fortsättningsverks existens är beroendet av ett originalverk. Detta beroende medför inspiration och lån från originalverkets handling och karaktärer m.m. Beroendet aktualiserar därmed en rad upphovsrättsliga spörsmål. Utmärkande för fortsättningsproblematiken är emellertid att dessa spörsmål sällan eller aldrig diskuterats i Sverige. Problematiken ligger därför l

Fastighetsköparen har, främst för abstrakta fel, en undersökningsplikt. Undersökningspliktens innebörd är att köparen inte kan utkräva någon påföljd av säljaren med anledning av felet, om köparen vid en undersökning av fastigheten borde ha upptäckt det. Enligt förarbetena är det för att uppfylla undersökningsplikten tillräckligt att en normalt erfaren och på området bevandrad köpare undersöker fas

Psykiskt störda lagöverträdare har särbehandlats i alla tider. Trots att sam-hället förändrats mycket är det samma problem som aktualiseras. Ska den psykiskt störde lagöverträdaren behandlas, omhändertas eller straffas? I Sverige avskaffades tillräknelighetskravet då BrB tillkom och i stället fick den psykiska störningen inverkan på påföljdsvalet. I och med 1991 års lag-reform genomfördes stora fö

Uppsatsen behandlar frågan gällande barns rätt till negativ religionsfrihet och möjligheten att hävda en sådan rättighet i förhållande till sin vårdnadshavare. Syftet är att med en rättighetsteoretisk utgångspunkt diskutera hur rättigheten ter sig i svensk rätt och huruvida det återfinns några reella möjligheter för barn att utöva denna gentemot vårdnadshavaren. Rättighetsdiskussionen utgår från H