Uppsatsen behandlar hur köp av sexuella tjänster regleras i Norden, med ett särskilt fokus på komparationen av den svenska respektive finska lagstiftningen ur ett moralfilosofiskt perspektiv. Den svenska lagstiftningens bestämmelse återfinns i 6 kap. 11 § brottsbalken (BrB), vilken konstaterar att den som skaffar sig en tillfällig sexuell förbindelse mot ersättning som döms för köp av sexuell tjän

Multinationella företag kan använda sig av en holdingbolagsstruktur för att vinstförskjutning ska ske mellan koncernbolag i syfte att minska skattebelastningen. I den svenska kupongskattelagen finns ett undantag från källskatt på utdelningar till utländska bolag, som bedöms motsvara ett svenskt aktiebolag, från deras näringsbetingade andelar. För att förhindra kringgående av kupongskatt finns dock

ESG och hållbarhet är ett ämne som blivit väldigt aktuellt under de senaste åren och fått en större plats i den offentliga debatten. Ämnet har fått ett stort genomslag inom många olika sektorer i det svenska näringslivet och företag har blivit mer medvetna om deras påverkan på miljön kopplat till deras verksamhet. Utvecklingen har gått från att gälla framför allt företags rena miljöpåverkan till a

Biskop Bengt Jonzon i Luleå stift instiftade en tjänst som kyrkoherde för samer på 1950-talet. Författaren beskriver bakgrunden till detta baserat på publikationer av biskop Jonzon, en biografi av hans son Bror Jonzon samt diverse arkivmaterial. Slutsatsen är att tjänsten ger innehavaren bättre möjligheter att utveckla sim språkliga kompetens samt att genom att använda samernas modersmål bättre up

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka attribut som påverkar “customer engagement” positivt för svenska butikskedjor på Instagram. Metod: Författarna har använt sig av en kvantitativ forskningsmetod där 121 svenska butikskedjor har undersökts. Utifrån sekundärdata som behandlat svenska konsumenters uppfattning kring diverse attribut beträffande företagen har korrelationer genomförts

Den andra november 2006 publicerade Skatteverket ett ställningstagande i syfte att klargöra frågan hur en bruttolön ska beräknas vid nettolöneavtal. Efter publicerandet har praxisutvecklingen skett i enlighet med riktlinjerna som presenterades i ställningstagandet. Skatteverkets princip för hur en bruttolön ska beräknas, nettolön = bruttolön – tabellskatteavdrag, har där-med varit vägledande för u

År 2022 meddelades ett prejudikat i HFD:s dom 2022 ref. 4 I och II som kom att kallas påtalandeskyldigheten. Avgörandet ålägger leverantören att påtala brister i upphandlingsunderlaget innan anbudstidens utgång för att skada ska kunna anses föreligga. Påtalandeskyldigheten är mycket omtalad och det kan ifrågasättas om prejudikatet kan anses förenligt med unionsrätten. Syftet med uppsatsen är att u

Anonyma vittnen har diskuterats under relativt lång tid i Sverige och debatten har blossat upp och fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden till följd av den ökning av gängrelaterat våld som skett runt om i Sverige. Idag tillåts inte anonyma vittnen i den svenska rättsordningen men detta kommer sannolikt att ändras. Tidöavtalet anger att anonyma vittnen ska införas och den 19 december 2022 besl

Kriminalpolitiken och det stigande gängvåldet var bland de mest diskuterade frågorna inför valet 2022 i Sverige. I syfte att lösa dessa problem sökte politiker och media vägledning i den danska lagstiftningen. Efter valet ingicks Tidöavtalet, en partiöverskridande överenskommelse i syfte att bilda regeringsunderlag. I avtalet föreslogs en kriminalisering av deltagande i kriminella gäng. Uppsatsen

Under de senaste åren har lagstiftningen avseende allvarliga våldsbrott kommit att ändrats. Den 1 juli 2014 kom bestämmelsen i 3 kap. 1 § Brottsbalken (BrB) att skärpas på nytt och syftade till att fängelse på livstid i betydligt större utsträckning skulle utdömas. Lagtekniskt innebar ändringen att det i straffskalan för mord lades till att straffet för mord bör bestraffas med livstids fängelse ”o

Mediernas framställning av Migrationsverket Denna uppsats undersöker och analyserar hur svenska dags- och kvällstidningar, inom ämnet strategisk kommunikation, porträtterar den svenska myndigheten Mi-grationsverket i media under en av myndighetens mest krävande perioder, under pågående flyktingkris hösten 2015. Idag fungerar dags- och kvällstidningar som en brygga mellan myndighetens information o

Upphandlingsrätten beskrivs ofta som hälften civilrätt och hälften offentlig rätt. Trots detta har upphandlingsrätten traditionellt betraktats som en förfarandereglering, vilken inte ansetts ha någon påverkan på den nationella avtalsrätten. Avtalsrätten har som en följd av detta beskrivits som en helig ko, utanför upphandlingsrättens räckvidd. I och med reglering av avslutande av avtal i direktiv Public procurement law is often described as part civil law and part public law. The public procurement regulation has despite this traditionally been viewed as primarily regulating the procedure of public procurement, and thus without any influence on national contract law. The contract law has thereby been described as a sacred cow, outside the reach of public procurement regulation. Following t

FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989 (barnkonventionen) ratificerades av Sverige 1990 och trädde i kraft samma år. Två av konventionens viktigaste artiklar är artikel 3 om barnets bästa och artikel 12 om barnets rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur den svenska regleringen i föräldrabalken (1949:381) (FB) om vårdnad, bo

Svenska myndigheter upphandlade år 2012 för mångmiljardbelopp. Att använda offentlig upphandling som ett sätt att effektivisera användningen av skattemedel genom att nå samhälleliga mål såsom skäliga villkor för arbetstagare är inte längre så kontroversiellt som det tidigare varit. Det nya EU-rättsliga upphandlingsdirektivet 2014/24/EU öppnar ännu mer än tidigare upp för möjligheten att ta sociala

Det svenska Lagrådet har uppgiften att granska lagar under lagstiftningsarbetet. Det bildades 1909 eftersom Högsta domstolen, som tidigare hade denna roll, var överbelastat av alla de nya lagar som skapades. Under det dryga sekel som det svenska Lagrådet har existerat så har det skett ett antal förändringar. Denna uppsats analyserar vilka förändringar som har skett och varför. Den jämför även det

Datalagring och integritetsskydd är två föränderliga lagstiftningsområden inom EU-rätten. Myndigheters tillgång till konfidentiella personuppgifter har under det senaste decenniet varit både mer och mindre långtgående än idag. Uppsatsen har till syfte att ge en kronologisk överblick över datalagringens framväxt och tillbakagång inom EU-rätten, från dataskyddsdirektivet och datalagringsdirektivet tGovernment data retention and privacy laws are two areas of legislation where the EU has been very active. The access to private information for governmental agencies has been both more and less advanced during the last decade. This paper aims to give a chronological overview of the larger changes to EU government data retention laws; from the secondary law of the Data Protection Directive and the