Search results

Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn är en viktig del i den globala matförsörjningen. Korn är den femte mest odlade grödan i världen och har ännu större betydelse

https://www.biologi.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-11-23

Vartannat år delar Nordiska gerontologiska förbundet ut det mest prestigefyllda priset inom gerontologi, Sohlbergpriset på 10 000 euro. Priset tilldelas en forskare som är ledande inom området gerontologi, verksam i ett nordiskt land och som har haft stort inflytande på utvecklingen inom åldrandeforskningen. 2022 års pristagare är professor Susanne Iwarsson vid Lunds universitet. Priset delas ut u

https://www.medicin.lu.se/artikel/susanne-iwarsson-tilldelas-sohlbergpriset-nordens-storsta-pris-inom-aldrandeforskning - 2025-11-23

Lund är värd för EUGLOH:s årsmöte 2023, den 13-14 juni. På plats: utbildningsministern. Anmälan stänger den 30 maj. EUGLOH står för European University Alliance for Global Health och är ett partnerskap mellan 9 europeiska universitet*. Ett årsmöte hålls varje år med syftet att utveckla relationerna inom alliansen. I år hålls mötet på Lunds universitet och det äger rum den 13–14 juni. Årsmötet i Lu

https://www.intramed.lu.se/artikel/universitetsnatverket-global-halsa-eugloh-mots-i-lund-i-juni - 2025-11-23

För första gången hålls LU:s högskolepedagogiska konferens på engelska. En annan nyhet är att den har ett tema: tvärvetenskaplig utbildning. Den sjunde november är det dags. Koordinatorn Johanna Rydén Bergqvist guidar oss genom höjdpunkterna. Konferensen lockar deltagare från hela universitetet och innebär därför en unik mötespunkt med undervisningen i centrum. Dagen är gratis och den ska vara en

https://www.lu.se/artikel/fem-skal-att-inte-missa-hogskolepedagogiska-konferensen - 2025-11-24

En undersökning i Sverige visar att hanarnas parningsbeteenden har lett till ett evolutionärt stillestånd hos dykarskalbaggar. För att skydda sig och undvika att bli skadade under parningen har vissa honor ändrat kroppsform. Men hanarna har anpassat sig och fortsätter att trakassera båda hontyperna. Upptäckten överraskar forskarna från Lunds universitet, Arizona State University och Köpenhamns uni

https://www.lu.se/artikel/hos-dykarskalbaggar-bromsar-hanarna-evolutionen - 2025-11-24

Forskare har upptäckt att fåglarnas blod producerar mer värme på vintern än på hösten då det inte är lika kallt. Hemligheten finns i cellernas energifabrik, mitokondrierna. Däggdjur har inga mitokondrier i sina röda blodkroppar, något som fåglar har och som enligt forskarlaget från Lund och Glasgow gör att blodet kan fungera som ett centralvärmeaggregat när det är kallt.     Skruvar upp värmen – P

https://www.lu.se/artikel/blodet-ar-faglarnas-varmeelement - 2025-11-24

”Att dela verktyg för mjukvaruutveckling möjliggör öppen innovation och snabbare uppgraderingar samtidigt som det frigör resurser – men kräver investeringar i den öppna communityn”. Ja, så lyder hela artikeln som LTH:s Per Runeson och Hussan Munir samt BTH:s Krzysztof Wnuk nyligen publicerade i den vetenskapliga nättidskriften TinyToCS, Tiny Transactions on Computer Science. Tidskriften publicerar

https://www.lu.se/artikel/publicerar-vetenskapsartikel-pa-140-tecken - 2025-11-24

Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn är en viktig del i den globala matförsörjningen. Korn är den femte mest odlade grödan i världen och har ännu större betydelse

https://www.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-11-24

Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spela en viktig roll i utvecklingen av framtidens drönare. Genom att studera fåglars vingslag kan utvecklare av luftfarkoster få viktig in

https://www.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-11-24

The history of Swedish day-care is examined in a new study that provides insight into Sweden's day-care system during the early 20th century. Together with Luciana Quaranta, Annika Elwert has looked at which factors influenced enrolment in day-care centres in southern Sweden for children born between 1900 and 1935. The study shows that at the beginning of the 20th century it was unusual for childr

https://www.soc.lu.se/en/article/who-was-swedish-day-care-meant - 2025-11-23

Genom att studera kalla atomer har forskare på ett unikt sätt kunnat observera ett förstadium till en kvantfasövergång, och därigenom studera fysikaliska processer som kan liknas vid den så kallade Higgsmekanismen. Upptäckten kan bland annat ge mer kunskap om kvantmekaniska processer som liknar de förlopp där ämnen ändrar form från gas, vätska eller fast form till ett annat tillstånd. Resultatet k

https://www.lu.se/artikel/unik-observation-av-forstadium-till-higgsmekanismen - 2025-11-24

A major global challenge during the coming decades is working towards sustainability. However, integrative methods for joint social, ethical, human, and engineering approaches in SDG implementations are to a great extent still lacking. Access to safe water is a key element in many of the SDGs. Hydrosolidarity principles are important on a national and international scale. They seek to apply equita

https://www.cmes.lu.se/article/new-pufendorf-research-theme-hydrosolidarity-20 - 2025-11-24

Lundaforskare har tagit fram en modell som från rymdobservationer kan beräkna enskilda länders koldioxidutsläpp. De nya resultaten kan bli användbara i arbetet med de satelliter som EU de kommande åren ska skicka iväg inom jordövervakningsprogrammet Copernicus. Vid klimattoppmötet COP26 enades världens länder om ett nytt dokument som för första gången nämner avveckling av kol och fossila bränslen.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-studie-kan-bidra-till-forbattrad-overvakning-av-koldioxidutslapp - 2025-11-23

Ett forskarlag har på syntetisk väg lyckats framställa två molekyler som annars bara bildas av mikroorganismer i extremt kontaminerat avloppsvatten från en övergiven gruva i Sydkorea. Metoden som tog fyra år att utveckla kan bana väg för nya typer av läkemedel. Glionitrin A och B är två besläktade molekyler med egenskaper som gör att de kan bli användbara i läkemedelsutveckling. Forskare som vill

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-loser-kittlande-syntesproblem-som-kan-bana-vag-nya-lakemedel - 2025-11-23

Genom att djupdyka i museisamlingar och arkiv har forskare lyckats kartlägga Skånes florautveckling under 200 år. Landskapsförändringar, kvävepåverkan och klimateffekter har stöpt om floran radikalt. Men det mest överraskande är hur tidigt många av förändringarna började. Kan historiskt material insamlat av forskare och en botanikintresserad allmänhet användas för att följa miljö- och floraförändr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/analys-av-museimaterial-visar-hur-skanes-flora-forandrats-de-senaste-200-aren - 2025-11-23

Forskare har för första gången gjort en heltäckande riskanalys av hur jordens skogar kommer att påverkas av framtida klimatförändringar. Studien visar att sydboreala skogar på norra halvklotet, samt vissa skogar i Afrika och Amazonas, är extra sårbara fram till år 2100. Jordens skogar fyller inte bara en viktig funktion som kolsänka. Skogarna är också en garant för liv och biologisk mångfald. Ett

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/studie-visar-hur-jordens-skogar-kommer-att-paverkas-av-klimatforandringar - 2025-11-23

Den kommande FN-konferensen om biologisk mångfald (COP15) i Montreal kommer att innehålla många diskussioner om rättvisa och en rättvis fördelning av nyttorna från genetiska resurser och de som använder dem. I en intervju på lu.se diskuterar Aysegül Sirakaya och Torsten Krause, två av medlemmarna i Pufendorfinstitutets ASG: Nyttodelning av genetiska resurser, den biologiska mångfaldens historiska

https://www.pi.lu.se/artikel/aysegul-sirakaya-och-torsten-krause-infor-fns-konferens-om-biologisk-mangfald-cop15 - 2025-11-23

FN:s årliga klimattoppmöte äger i år rum i Sharm el-Sheikh i Egypten. Under två veckor samlas representanter för världens länder för att diskutera hur man kan nå målen i Parisavtalet från 2015 och bidra till klimatomställningen. – Förhandlingarna är en process där varje steg och varje möte spelar roll. På toppmötet i Glasgow i fjor togs nya initiativ, som arbetsprogrammen för höjda ambitioner när

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/fns-klimattoppmote-cop27-det-har-ska-man-prata-om - 2025-11-23

Kan vanligt vatten förebygga typ 2-diabetes? Vad spelar våra tarmbakterier för roll för att vi ska bli sjuka? Kan vi påverka våra gener? Lunds universitet välkomnar allmänheten till ett öppet seminarium med föreläsningar om forskning för bättre folkhälsa. Den 13 mars uppmärksammar Lunds universitet Europeiska forskningsrådets (ERC) tioårsjubileum med två seminarium som belyser framstegen inom den

https://www.lu.se/artikel/forskning-battre-folkhalsa-framsteg-inom-typ-2-diabetes-fetma-och-hjartsjukdomar - 2025-11-23

Under fem veckor genomför trettio studenter från Journalistutbildningen vid Lunds universitet ett större projekt i undersökande journalistik tillsammans med åtta nyhetsredaktioner från Gota Media. Under det övergripande temat “Krisens Sverige” tittar studenterna närmare på en rad olika utmaningar i samhället, såsom lokala följder av klimatförändringarna och det ekonomiska läget. Utöver lärare vid

https://www.journalistik.lu.se/artikel/journaliststudenter-och-gota-media-granskar-kriser-med-datajournalistik - 2025-11-23