Filetype
Publicerad 11 oktober 2023 Mats E. Eriksson, professor i paleontologi, visar upp sin skönlitterära debut utanför geologiska institutionen. Mats E. Eriksson, professor i paleontologi vid geologiska institutionen, har gjort sig känd för att namnge fossil efter hårdrocksstjärnor. Nu debuterar han med pikareskromanen Death: The Antidote To Misery där både skräckrockare, forskare och konstentusiaster f
Publicerad 11 oktober 2023 Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet för att nå extrema flyghöjder på 5000–8000 meter på dagen, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Foto: Åke Lindström. Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Men nu är forskare i Lund
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/omvand-ikaroseffekt-kan-ligga-bakom-flyttfaglarnas-extrema-flyghojder - 2025-01-09
Publicerad 13 oktober 2023 Hällekisbrottet i Västergötland visar mellanordoviciska kalkstenslager som har provtagits och analyserats i studien. Foto: Anders Lindskog. Förändringar i syresättning och klimat hade fundamental betydelse för marina miljöer och ekosystem under en av de mest omvälvande tiderna i livets utveckling. Det visar en ny studie där forskare analyserat jod och kalcium i kalkstens
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kallare-klimat-och-syrerika-havsstrommar-lade-grund-moderna-marina-ekosystem - 2025-01-09
Publicerad 18 oktober 2023 En bil tankas med en vätska som innehåller väte. Drivmedlet passerar genom katalysatorn, där väte frigörs till en bränslecell. När vätet är slut tömmer man och fyller på ny vätska på tankstationen. Den gamla vätskan laddas med väte igen och återanvänds. Ett bilbränsle bestående av en vätska som en fast katalysator omvandlar till vätgas är något forskare vid Lunds univers
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-katalysator-i-bilen-kan-ge-framtidens-flytande-vatgasbransle - 2025-01-09
Publicerad 25 oktober 2023 Nyligen startade ett nytt forskningstema på LINXS Institute of advanced Neutron and X-ray Science. Initiativet heter Environment and Climate och ska samla forskare från olika discipliner för att utnyttja neutron- och röntgentekniker i syfte att utveckla miljövetenskapen. Miljövetenskap är ett brett fält som omfattar allt från studier av sediment till markvetenskap och an
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-tema-ska-utveckla-miljovetenskap-med-neutron-och-rontgentekniker - 2025-01-09
Publicerad 6 november 2023 Elefanter går längs ett vattendrag. Foto. Med hjälp av global satellitdata har ett forskarlag kartlagt trädtäcket i världens skyddade naturområden. Studien visar att områden med många stora växtätande djur har ett betydligt mer varierat utbud av träd. Att upprätthålla artrika och motståndskraftiga ekosystem är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden och mildra
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/elefanter-och-hjortar-bidrar-till-en-rik-mangfald-av-trad - 2025-01-09
Publicerad 10 november 2023 "Med tanke på hur bråttom det är för klimatåtgärder spelar varje möte roll", säger Markku Rummukainen. Foto: Johan Persson. Snart är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Vi ställde fem frågor till Markku Rummu
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-fragor-till-markku-rummukainen-infor-klimattoppmotet-cop28 - 2025-01-09
Publicerad 16 november 2023 Som en del i forskningen för ett mer hållbart och klimatanpassat jordbruk med perenna jordbruksgrödor har en unik forskningsinfrastruktur byggts upp i samarbete med SLU Alnarp. Foto: Patrik Vestin. På en åker cirka en mil utanför Lund samlades ett 40-tal entusiastiska forskare en regnig dag i slutet av oktober för att inviga en ny forskningsinfrastruktur, och samarbete
Publicerad 17 november 2023 Strutsen är världens största fågel och förekommer i extremt varma miljöer som öknar och halvöknar. Forskarna använde värmekameror för att undersöka genetisk variation i temperaturprofilerna hos individuella strutshonor. Foto: Erik Svensson. Strutshonornas förmåga att hålla huvudet kallt gör att de kan producera fler ägg under perioder med varmare temperaturer. Detta vis
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/strutshonors-formaga-att-reglera-kroppstemperaturen-paverkar-agglaggningen - 2025-01-09
Publicerad 17 november 2023 Det finns tre genetiska färgformer hos honorna av den större kustflicksländan. På bilden syns den hanfärgade, blå varianten (underst). Foto: Erik Svensson. I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar d
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2025-01-09
Publicerad 23 november 2023 Foto: Nasa, Unsplash. Andreas Nilsson, universitetslektor vid geologiska institutionen, har tilldelats det prestigefyllda anslaget ERC Consolidator Grant. Under fem år ska han bedriva forskning kring jordens magnetfält och hur dess styrka har förändrats under historien. Jordens magnetfält fungerar som ett skydd mot skadlig kosmisk strålning och utgör en grundläggande fö
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiforskare-far-23-miljoner-fran-europeiska-forskningsradet-erc - 2025-01-09
Publicerad 30 november 2023 Ruth Pöttgen, Courtney Stairs och Andrea Scotti. Ruth Pöttgen, universitetslektor vid fysiska institutionen, Courtney Stairs, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, och Andrea Scotti, gästforskare vid kemiska institutionen, har utsetts till Wallenberg Academy Fellows. Anslaget från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse innebär att forskarna får finan
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tre-naturvetare-har-utsetts-till-wallenberg-academy-fellows - 2025-01-09
Publicerad 30 november 2023 Humlor är viktiga pollinatörer av både vilda växter och kommersiella grödor. Aktuell forskning visar att vanliga bekämpningsmedel från jordbruken skadar humlorna allvarligt. Foto: Maj Rundlöf. En ny studie från Lund bekräftar att bekämpningsmedel som vanligen används inom jordbruket åsamkar betydande skador på humlor. Trots skärpt reglering av bekämpningsmedel visar dat
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/vanliga-bekampningsmedel-skadar-fortfarande-bin - 2025-01-09
Publicerad 1 december 2023 Bilden, tagen med Europeiska Sydobservatoriets Very Large Telescope i Chile, visar en högupplöst vy av Vintergatans innersta delar. I den nya studien har forskarna undersökt den täta nukleära stjärnhopen som visas i detalj här. Foto: ESO. Genom analys av högupplöst data från ett tiometersteleskop på Hawaii har forskare i Lund lyckats få fram ny kunskap om tre stjärnor i
Publicerad 8 december 2023 Utsikt från Lunds universitets mätstation i Hyltemossa, som ingår i den europeiska forskningsinfrastrukturen ICOS (Integrated Carbon Observation System) som samlar in och distribuerar högkvalitativa växthusgasdata. Foto: Tobias Biermann. Naturgeografen Alex Vermeulen, som leder arbetet med ICOS kolportal, har varit redaktör för en ny publikation om ökande växthusgasflöde
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaledd-publikation-om-vaxthusgasfloden-har-fatt-massivt-mediegenomslag - 2025-01-09
Publicerad 18 december 2023 Den delvis vattenfyllda kratern är belägen på sydvästra Grönland. Foto: Adam Garde. Forskare kan nu slå fast att Maniitsoq-strukturen på sydvästra Grönland är en krater efter en jättemeteorit som slog ned för cirka tre miljarder år sedan. Studien, som bygger på analys av chockstrukturer i mineralet zirkon, bekräftar en omtvistad teori som lades fram redan 2012. Sedan jo
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/en-av-varldens-storsta-och-aldsta-meteoritkratrar-finns-pa-gronland - 2025-01-09
Publicerad 19 december 2023 R. Michael Rich och Harriet Bulkeley är nya hedersdoktorer i naturvetenskap. Foto: privat / Henja Kooijman. En amerikansk astronom som kartlagt de innersta delarna av Vintergatan med spektroskopi och en brittisk geografiprofessor som utmärkt sig för sin tvärvetenskapliga klimatforskning. R. Michael Rich och Harriet Bulkeley har utsetts till hedersdoktorer vid naturveten
Publicerad 19 december 2023 Studenterna, från vänster till höger: Marianne Olsson, Kamilla Naaden Motland, Oskar Fredriksson, Christopher Wear, Ingthor Ingason, Lovisa Rosenquist Ohlsson och Patricija Marijauskaitė. Sju studenter från institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap deltog nyligen i ett ideellt projekt som syftar till att hjälpa krigsdrabbade i Ukraina. Lundastudenterna åkte
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/naturgeografistudenter-hjalpte-till-med-ukrainastod - 2025-01-09
Publicerad 19 december 2023 Thomas Pugh och Sara Linse. Foto: Privat samt Johan Joelsson. Sara Linse, professor vid kemiska institutionen, och Thomas Pugh, universitetslektor vid institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, finns med på Clarivates lista 2023 över de mest citerade forskarna i världen. Årets lista omfattar totalt 7 125 högt citerade forskare. Det rör sig om forskare som v
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tva-naturvetare-pa-lista-over-hogt-citerade-forskare - 2025-01-09
Publicerad 2 januari 2024 Dekan Per Persson, prodekan Karin Rengefors och vicedekan Charlotta Turner har nu tillträtt. Lär känna dem bättre genom intervjuerna nedan som gjordes under våren 2023, i samband med valet. Förutom de tre nämnda kommer Karin Hall att ha ett uppdrag som vicedekan under år 2024. Genvägar till intervjuernaIntervju med dekan Per PerssonIntervju med prodekan Karin RengeforsInt
https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fakultetens-nya-dekaner - 2025-01-09
