Filetype
»Otrygga jobb«, säger vänstern. »Ovärdiga jobb«, svarar den konservativa högern. Men gigekonomin är här för att stanna. Hur kan politiken utformas för att värna gigjobbarna och till fullo utnyttja den nya teknikens potential?Andreas Bergh är nationalekonom och välfärdsforskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Lunds universitet. Joakim Wernberg är forskningsledare för Digitaliserin
En rapport om digitala plattformsekonomier, lagen om digital marknader (DMA), och dess konsekvenser för näringslivet.
En essä om hur regleringen av stora techföretag och digitala marknader kan komma att påverka små och medelstora företag och framtida techföretag.
En syntes av forskningen om digitala plattformsekonomier, vad som skiljer dem från andra affärsmodeller och hur det försvårar analys av marknadsdistribution, konkurrens och dynamik.
En rapport om hur innovationspriser och innovationstävlingar kan användas för att överbrygga informationsasymmetrier i digitaliseringsarbetet.
Rapporten redovisar en omfattande enkätundersökning om pandemins påverkan på små och medelstora företag samt vilken roll digitalisering kan spela för deras återhämtning efter pandemin.
Författaren och litteraturforskaren Kjell Espmark (1930–2022) återkommer i åtskilliga texter – i både skönlitteratur och sakprosa – till en idé om att den svenska kulturen präglas av en omfattande historielöshet, eller en temporal provinsialism som han inte sällan benämner det. I den föreliggande artikeln studerar jag hur denna idé tar sig till uttryck i Espmarks satiriska kortroman Resan till ThuIn fiction and non-fiction alike, the author and literary scholar Kjell Espmark (1930–2022) frequently returns to the idea that Swedish culture is characterized by a lack of historical consciousness, or, in his own words, a temporal provincialism. In the following article, I study how this idea is manifested in Espmark’s satirical novella Resan till Thule (2017). In addition to the analysis of Esp
This chapter provides a critical discussion of the mediatization of policy in general, and of EU foreign and security policy in particular. A common argument in public debate and research is that the media logic is increasingly affecting how policy is formulated. Brommesson and Ekengren are critical of this (as they see it) oversimplified perspective, and they analyse EU foreign and security polic
