Publicerad 10 augusti 2007 Anna Fossum har en ovanlig, mild och beskedlig diabetesform. Trots att blodsockret är för högt behöver hon ingen behandling och riskerar inga komplikationer. Varken insulinsprutor eller tabletter. Anna Fossum har diabetes, den milda formen MODY 2. Det tog flera år innan hon fick rätt diagnos. Störst glädje av det har kanske hennes barn som möjligen har ärvt den genetiska

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetes-som-inte-behover-behandling - 2025-01-30

Publicerad 25 augusti 2014 Som diagnos är diabetesformen MODY ovanlig, patienterna får ofta en annan vanligare diabetesdiagnos och andra är odiagnostiserade. Eftersom behandlingen skiljer sig åt vid de olika MODY-formerna är rätt diagnos viktig. Här en omarbetad och förkortad text som ST-läkaren Jonas Bengtsson vid labmedicin, klinisk kemi i Region Skåne och Leif Groop, överläkare och professor i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesformen-mody-hur-manga-missar-vi - 2025-01-30

Publicerad 4 mars 2010 I genomsnitt har typ 1 diabetiker varje månad två till tre djupa insulinkänningar på natten. Blodsockret ligger för lågt, lägre än 3,3 mmol/L i allt mellan en halv timme till upp till tre timmar. Tillståndet är allvarligt, risken för krampanfall, till och med död, är stor. De amerikanska forskarna vid Juvenile Diabetes Research Foundation (JDRF) som presenterar resultaten i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/djupa-langvariga-farliga-blodsockerfall-vanliga-nattetid - 2025-01-30

Publicerad 19 mars 2012 En ny behandling vid typ 2 diabetes introduceras nu. Istället för två injektioner om dagen räcker det med en i veckan. Medlet verkar genom att förstärka effekten av ett tarmhormon som påverkar blodsockret. GLP-1 är ett hormon som frisätts från tarmen efter en måltid. En av effekterna är att produktionen av insulin stimuleras. Det är den effekten den nya beredningsformen Byd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/en-injektion-i-veckan-kontrollerar-blodsockret - 2025-01-30

Publicerad 10 november 2016 I en liten undersökning har forskare från universitet i Michigan, USA, visat att kroppens känslighet för insulin ökade med mer än 30 procent efter tre måltider inom 24 timmar med lågt innehåll av kolhydrater. En kost med högre andel kolhydrater förbättrade inte insulinkänsligheten vilket enligt forskarna kan leda till högt blodtryck, förstadium till typ 2 diabetes eller

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/farre-kolhydrater-battre-insulinkanslighet-pa-bara-en-dag - 2025-01-30

Publicerad 17 augusti 2009 En fruktad konsekvens av djupa blodsockerfall är kramper. Gränsen för när krampen kommer, kramptröskeln, är högst individuell och de med låg tröskel kan bli hjälpta av antiepileptiska läkemedel. – Tröskeln för kramper är genetiskt bestämd men den varierar också under olika perioder i livet. Dessutom finns det tecken på att barn med diabetes är känsligare för kramper, sa

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kramper-vid-blodsockerfall-kan-forebyggas-med-medicin - 2025-01-30

Publicerad 14 augusti 2009 Bland barn och ungdomar med typ 1 diabetes saknar nästan var tredje varningssignaler för att en svår insulinkänning är på väg. Inte oväntat drabbas också de oftare av så djupa blodsockerfall att det slutar med medvetslöshet eller kramper. Forskare vid universitetet i Perth, Australien, har låtit fråga 656 ungdomar och barn (eller deras föräldrar) i åldrarna sex månader t

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svara-blodsockerfall-vanliga-hos-barn-och-unga - 2025-01-30

Publicerad 23 januari 2014 Lingon gav goda värden på blodsocker, kolesterol och vikt hos möss som fått äta en kost med mycket fett, medan "superbäret" açai tvärtom påverkade försöksdjuren negativt. Forskare vid Lunds universitet har kommit fram till detta förvånande resultat. De ska nu gå vidare och undersöka varför lingonen ger ett så bra resultat, och om lingon visar sig lika hälsofrämjande i fö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lingon-stoppar-effekterna-av-fet-kost - 2025-01-30

Publicerad 26 januari 2012 När vi äter mat med kolhydrater stiger sockerhalten i blodet varpå kroppen svarar med att producera insulin. Socker- och insulinhöjningen följs åt. Eller snarare: brukar följas åt. Forskare har nämligen upptäckt att kroppen reagerar annorlunda på mjölk. När vi dricker mjölk blir insulinsvaret högt, trots låg blodsockerhöjning. Förklaringen är, har det visat sig, att mjöl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mjolk-till-maten-bra-blodsockret - 2025-01-30

Publicerad 24 mars 2017 Closed loop, ett tekniskt hjälpmedel som kopplar ihop blodsockermätare med insulinpump för patienter med typ 1-diabetes, kommer ut på den amerikanska marknaden till sommaren. Och redan i slutet av april kommer den att skrivas ut till patienter i USA. En som länge bevakat den tekniska utvecklingen är Anders Frid, diabetesläkare på Skånes universitetssjukhus. Han menar att cl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nu-slapps-closed-loop-i-usa - 2025-01-30

Publicerad 17 december 2018 Företagsbyggaren och mecenaten Bo Hjelt som under lång tid stöttat diabetesforskningen vid Lunds universitet blir hedersdoktor vid Medicinska fakulteten, Lunds universitet. Bo Hjelt, född i Finland och uppvuxen i Sverige, är en entreprenör som framgångsrikt byggt upp det multinationella företaget Corporate Development. Vid sidan av sitt värv inom näringslivet har Bo Hje

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bo-hjelt-hedersdoktor-vid-lunds-universitet - 2025-01-30

Publicerad 30 oktober 2017 Livsmedelsforskare i Lund har upptäckt att det är hälsosamt att få i sig små mängder krom och vissa aminosyror före maten. Varför? Jo, denna blandning utspädd i vatten dämpar rejält den blodsockerstegring som uppstår när man äter. Nu hoppas de att drycken – som smakar som vanligt mineralvatten – ska kunna konkurrera med läskedrycker och smaksatt bordsvatten. Vi bör alla

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-dryck-haller-blodsockret-i-schack - 2025-01-30

Publicerad 29 juni 2020 Går det att återbilda insulinproducerande celler hos personer som haft typ 1-diabetes i mer än fem år och med låg eller obefintlig egen insulinproduktion? Det ska forskare i Uppsala studera inom ramen för en ny studie, ReGenerate-1. Rekrytering av patienter pågår till första delen av den kliniska fas I/II-studien ReGenerate-1, med Diamyd Medicals GABA-baserade prövningsläke

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-studie-gar-det-att-aterbilda-insuilinproducerande-celler-vid-typ-1-diabetes - 2025-01-30

Publicerad 28 september 2015 Patienter med typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom löper en signifikant minskad risk för att dö i samband med en hjärtkärlhändelse om de behandlas med Jardiance i stället för placebo i tillägg till standardbehandling. Det visar en internationell studie med över 7 000 patienter som presenterades på torsdagen vid den stora europeiska diabeteskonferensen EASD:s möte i Stoc

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nytt-lakemedel-mot-typ-2-diabetes-visade-minskad-risk-att-do-i-hjartkarlsjukdom - 2025-01-30

Publicerad 9 september 2013 Äntligen, menar många. Äntligen ska c-petidens funktion utvärderas i en större vetenskaplig undersökning. Syftet är att försöka besvara en gammal och kontroversiell fråga – är c-peptid enbart en slaggproduktt efter att den aktiverat insulinet eller motverkar molekylen diabeteskomplikationer, framför allt nervsmärtor i fötter och underben? En stor svensk undersökning, so

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/omtvistad-peptid-satts-under-lupp - 2025-01-30

Publicerad 10 september 2010 Efter flera decenniers undersökningar är forskarna fortfarande oense – är c-peptid, som naturligt följer med insulinet ut i blodbanan, av godo eller helt utan effekt. Förespråkarna menar att c-peptid borde tillföras injicerat insulin och nu får de stöd av en ny undersökning. C-peptid (connecting peptide) är ett ämne som produceras av de insulinproducerande betacellerna

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/insulinets-foljeslagare-saknas-i-sprutan - 2025-01-30

Publicerad 24 november 2008 Även efter lång tid med typ 1 diabetes har många kvar en egen liten insulinproduktion och nu visar en undersökning att de har betydligt färre komplikationer. Frågan är om det är insulinet eller den ofta negligerade C-peptiden som skyddar. En forskargrupp från Turin i Italien har jämfört graden av diabeteskomplikationer hos nästan 500 patienter med typ 1 diabetes och sat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/overlevande-betaceller-guld-varda - 2025-01-30

Publicerad 20 maj 2013 En effekt av en överambitiös målsättning med blodsockerkontrollen är många insulinkänningar vilka ibland är farliga och förstör livskvaliteten för barn och ungdomar. Ett bra HbA1c är varken för högt eller för lågt. Så skriver Johnny Ludvigsson, professor emeritus och barnöverläkare i Linköping i Läkartidningen. diabetesportalen.se publicerar här en förkortad version av hans

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/pressa-inte-blodsockret-till-farligt-laga-varden - 2025-01-30

Publicerad 25 november 2014 Nyligen rapporterade forskare att typ 1 diabetiker dör i förtid även om vid bra sockerkontroll. Men - statisken visar också att typ 1 diabetiker lever allt längre och att de knappar in jämfört med personer utan diabetes. Se länkar nedan. Man ser en större ökning av medellivslängden hos personer med typ 1 diabetes än hos hela befolkningen från 2005 till 2010, och skillna

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/statistik-visar-fortsatt-okad-livslangd-vid-typ-1-diabetes - 2025-01-30

Publicerad 25 november 2014 Personer med typ 1-diabetes löper mer än dubbelt så stor risk att dö i förtid – även om de har full kontroll på sin blodsockernivå. Hos patienter med dålig blodsockerkontroll är dödligheten hela åtta till tio gånger högre än hos normalbefolkningen. Det visar en studie som publiceras i New England Journal of Medicine. I en riksomfattande studie har forskare vid Sahlgrens

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/okad-dodlighet-vid-diabetes-trots-valreglerat-blodsocker - 2025-01-30