Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 16 december 2022 Fr vä: Peter Zygmunt, professor i farmakologi, studerar jonkanaler tillsammans med Pontus Gourdon, forskare inom membranstrukturbiologi. Foto: Ingemar Hultquist. I mitten av december firas varje år forskningsupptäckter under nobelfestligheterna i Stockholm. Två sådana upptäckter vävs samman i lundaforskarna P

https://www.medicin.lu.se/artikel/cellernas-kansliga-kanaler - 2025-01-30

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 19 december 2022 Illustration äggstockscancer. Bild: iStock En tvåstegsmetod för att skilja godartade äggstocksförändringar från elakartad äggstockscancer har nu validerats på nästan 5000 patienter. Med hjälp av ultraljud och matematiska modeller, får läkaren hjälp att dela in patienterna i olika riskgrupper med försl

https://www.medicin.lu.se/artikel/forbattrad-diagnostik-av-aggstockscancer - 2025-01-30

Av erika [dot] svantesson [at] med [dot] lu [dot] se (Erika Svantesson) - publicerad 5 januari 2023 Se när forskaren och läkaren Kristina Lång visar hur fickultraljudet används. Film: Ingemar Hultquist. Ett fickultraljud, en smarttelefon och en algoritm kopplad till tusentals kliniska bröstbilder. Med hjälp av detta hoppas Lundaforskare möjliggöra diagnostik av bröstcancer i låg- och medelinkomstl

https://www.medicin.lu.se/artikel/ai-smart-diagnostik-av-brostcancer-i-lander-med-begransade-resurser - 2025-01-30

Av press [at] med [dot] lu [dot] se (Sara Liedholm) - publicerad 21 december 2022 Bild: iStock/kan2d Forskare vid Lunds universitet får dela på 29 miljoner kronor från Barncancerfonden. Professor David Bryder som forskar om blodcancer (leukemi) hos barn är en av dem. – Även om framsteg i både grundforskning och klinisk behandling under de senaste decennierna har lett till en väldigt effektiv behan

https://www.medicin.lu.se/artikel/29-miljoner-till-forskning-om-barncancer - 2025-01-30

Publicerad 14 februari 2011 Ena dagen vanlig patientkontakt. Nästa spetsforskning för att förbättra resultaten vid transplantation av insulinceller och för att utveckla framtidens behandlingar av typ 1 diabetes med stamceller eller med celler från djur. En tredjedel av tiden patienter. Resten forskning. Så ser Olle Korsgrens ofta långa arbetsvecka ut.- Först blev min hobby, forskningen, mitt yrke

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/konsten-att-ratt-ersatta-det-immunforsvaret-har-forstort - 2025-01-30

Publicerad 13 augusti 2010 Typ 1-diabetes kan idag behandlas genom transplantation av insulinproducerande betaceller till levern. Men cellerna har låg överlevnad och därför blir patienten ofta beroende av insulinsprutor igen efter några år. I en ny studie visar Uppsalaforskare att transplantation till en muskel kan vara betydligt effektivare. Idag transplanteras insulinproducerade cellanhopningar

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-transplantationsteknik-lovar-gott - 2025-01-30

Publicerad 24 oktober 2007 Boxen med nedkylda insulinproducerande betaceller landar på Sturups flygplats där en förbeställd taxi väntar för transport till det nya ö-cellslaboratoriet på LUDC i Malmö. Där är forskarna övertygade om att cellerna kommer att tillföra mycket ny och viktig kunskap. Den första värdefulla lådan med ungefär 70 000 cellöar nedpackade i is landade i början av oktober. Fortsä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nytt-laboratorium-ska-ge-vardefull-kunskap - 2025-01-30

Publicerad 14 december 2011 Olle Korsgren, professor i transplantationsimmunologi, Uppsala universitet, berättar om hur man kan transplantera insulinproducerande celler och bota typ 1 diabetes. Hur tekniken kan förbättras och vilka som kan få behandlingen.  Filmen är från Diabeteskvällen i Malmö, 8 november 2011 Olle Korsgren Mer om Olle Korsgren

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/transplantation-av-insulinceller-vem-och-nar - 2025-01-30

Publicerad 10 oktober 2007 Claes Andersson har typ 1 diabetes, eller rättare, hade typ 1 diabetes och då var blodsockerkontrollen riktigt dålig. Idag är den perfekt. Bara någon vecka efter den första transplantationen av insulinceller kunde han börja trappa ned insulindoserna. – Allt har gått mycket bra, säger han men svarar ändå jakande på frågan om han fortfarande har diabetes. – Mitt blodsocker

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/livet-utan-eller-nastan-utan-sprutor - 2025-01-30

Publicerad 19 oktober 2010 Väntelistan för organtransplantation är idag längre än någonsin. Bara sedan den 1 januari har antalet svårt sjuka som behöver ett eller flera organ vuxit från 628 personer till 750. - Donatorerna är helt enkelt för få. Det räcker inte att vi i Sverige är duktiga på att ta tillvara flera organ från varje donator, säger Donationsrådets ordförande Eva Fernvall.För att rädda

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/allt-langre-ko-till-transplantation-fler-donatorer-raddar-liv - 2025-01-30

Publicerad 11 maj 2018 Redan i 20-årsåldern uppträder förändringar i muskelcellernas kraftverk som minskar kapaciteten att producera energi och utsöndrar höga halter skadliga fria syreradikaler. Förändringarna kan innebära försämrade förmåga att kontrollorera blodsockret. Fynden har gjorts när forskarna jämförde unga typ 1 diabetiker med jämnåriga icke-diabetiker. Båda grupperna var lika aktiva me

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/aven-fysiskt-aktiva-typ-1-diabetiker-har-muskelkomplikationer - 2025-01-30

Publicerad 21 augusti 2009 Nästan hälften av alla typ 2 diabetiker har andningsuppehåll i sömnen. De båda sjukdomarna ökar var för sig risken för hjärt- kärlsjukdom och död. Tillsammans är de båda sjukdomarna en mycket farlig kombination. Kopplingen andningsuppehåll i sömnen (sömnapné) och typ 2 diabetes är så vanlig att den Internationella Diabetesfederationen uppmanar sjukvården att rutinmässigt

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/andningsuppehall-i-somnen-ar-vanligt-och-livsfarligt - 2025-01-30

Publicerad 12 december 2018 Två svenska forskare, Johnny Ludvigsson vid Linköpings universitet och Åke Lernmark vid Lunds universitet rankas bland de allra bästa forskarna i världen på typ 1-diabetes. Bakom utnämningen står Expertscape som baserar sin ranking på artiklar i den internationella medicinska databasen PubMed. Professorerna Johnny Ludvigsson och Åke Lernmark finns med på Expertscapes li

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ludvigsson-och-lernmark-i-topp-bland-varldens-experter-pa-typ-1-diabetes - 2025-01-30

Publicerad 9 oktober 2008 Nästan hälften av alla som har typ 2 diabetes har också sömnapné, andningsuppehåll under sömnen men många drabbade vet inte ens om det. Sjukdomarna innebär var för sig ökad risk för hjärtsjukdomar och i kombination är risken än högre. Såväl typ 2 diabetes som sömnrubbningar är sjukdomar som den drabbade kan vara omedveten om i flera år. Undersökningarna, som har visat att

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/starkt-samband-somnrubbningar-och-diabetes - 2025-01-30

Publicerad 12 mars 2009 Personer som sover mindre än sex timmar per natt riskerar att försämra sin sockerkontroll. De får ett förhöjt fasteblodsocker, ett förstadium till typ 2 diabetes. Amerikanska forskare vid Buffalouniversitetet i New York,som har följt nästan ett och ett halvt tusen friska personer under sex år, fann ett starkt samband mellan hur länge de sov och hur deras blodsocker utveckla

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/somnbrist-okar-diabetesrisk - 2025-01-30

Publicerad 16 december 2008 Äldre personer som sover mindre än fem timmar per dygn har en kraftigt ökad risk att bli feta. Framför allt ökar det farliga fettet runt buken av för lite sömn. Det är sedan tidigare känt att sömnproblem eller sömnbrist hos barn och unga vuxna är förenat med ökad risk för övervikt och fetma. Mindre känt har det hittills varit om sambandet också gäller för äldre människo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/starkt-samband-somnbrist-och-fetma - 2025-01-30

Publicerad 30 januari 2019 Två injektioner av ett hundra år gammalt vaccin ger långvarig och dramatisk effekt på blodsockret vilket i det närmaste normaliseras. Detta hos patienter som har haft typ 1 diabetes i många år. Låter det hoppfullt? För bra för att vara sant? Gruppen bakom forskningen hävdar att mycket tyder på att det är sant. Andra experter säger det är alldeles för tidigt, förhastat, a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tuberkulosvaccin-mot-typ-1-diabetes - 2025-01-30

Publicerad 25 februari 2012 Hygienhypotesen säger att vi i lever så rent att det gör oss sjuka. Immunförsvaret, som inte får tillräcklig stimulans, vänder då sina vapen mot kroppens egna celler. Nu satsas nästan 60 miljoner kronor på att besvara frågan om hypotesen är sann eller falsk. Vårt immunförsvar utvecklas av de prövningar det utsätts för när vi invaderas av virus och bakterier, av svampar,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sysslolost-omoget-immunforsvar-sparar-ur - 2025-01-30

Publicerad 9 januari 2019 Kan smörsyra bidra till att personer i riskgruppen för typ 2-diabetes slipper drabbas av sjukdomen? Hur påverkar kostfibrer tillväxten av de bakterier i tarmfloran som producerar smörsyra? Det ska Örebroforskaren Rebecca Wall ta reda på efter att ha fått två miljoner från forskningsinstitutet Formas. Örebroforskaren Rebecca Wall har fått två miljoner från forskningsinstit

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/smorsyra-och-typ-2-diabetes - 2025-01-30

Publicerad 19 december 2018 En stor nordisk studie visar att användning av liraglutid, ett läkemedel för behandling av typ 2-diabetes, är kopplad till lägre risk för hjärtinfarkt, stroke eller död i hjärtkärlsjukdom. Studien, ledd av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrinology. Antalet patienter med typ 2-diabetes ökar snabbt i världen. Hjärtkär

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lagre-risk-allvarliga-hjartkarlhandelser-med-vanligt-diabeteslakemedel - 2025-01-30