Search results

Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för andra produkter än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”Skogens klimatnytta 2.0 – Klimatomställ

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2026-01-19

2028 ska de första observationerna ske vid världens största optiska teleskop som håller på att byggas i Chile. Nu står det klart att anläggningen ska förses med en kraftfull spektrograf som forskare i Lund ska vara med och utveckla. Teleskopet heter Extremely Large Telescope och byggs av Europeiska sydobservatoriet, ESO – en internationell organisation med 16 medlemsländer, däribland Sverige. Det

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomer-ska-utveckla-ny-spektrograf-till-bjasseteleskop - 2026-01-19

Trots sin lilla storlek är talgoxar betydligt listigare än vad man kan tro. De har kommit på ett sätt att lura andra fåglar att fly från fågelbordet. Biologiprofessor Anders Brodins mångåriga undersökningar har avslöjat finurliga och oväntade beteenden hos talgoxarna. Nu sammanfattar han sin forskning i den välrenommerade tidskriften Scientific American. Talgoxens förmåga att anpassa sig till vitt

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/smarta-talgoxar-lurar-andra-fagelarter - 2026-01-19

Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med ekologisk odling jämfört med på konventionella gårdar. Det är välkänt att ekologiskt jordbruk gynnar biologisk mångfald

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2026-01-19

Två tredjedelar av de vanligaste trädarterna i Europa och Nordamerika befinner sig mitt uppe i att möta den globala uppvärmningen genom att söka sig till kallare och blötare trakter. Trädens förändrade utbredning riskerar att skapa problem för stora pågående satsningar på återplanteringsprogram. I en färsk studie har forskare från bland annat Lunds universitet undersökt i vilken omfattning som kli

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatpaverkade-trad-kan-aventyra-satsning-pa-kolinlagring - 2026-01-19

En art som förklarats nationellt utdöd, kölblodbi, har hittats vid Kallinge. Ett annat oväntat fynd är slåttergökbiet, som inte observerats utanför Skåne sedan 1936 och aldrig i Blekinge. Fynden har gjorts inom ett projekt vid Lunds universitet som utvärderar hur restaureringsåtgärder finansierade av regeringen påverkar Sveriges mest hotade biarter. Restaureringsåtgärderna är initierade av Naturvå

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nationellt-utdott-bi-aterfunnet-i-blekinge - 2026-01-19

Trots sin minimala hjärna besitter humlor en väldigt stor förmåga att navigera. Det visar ny forskning från bland annat Lunds universitet. Forskningsresultaten har potential att komma till nytta vid utveckling av exempelvis navigerande robotar i krissituationer där GPS inte fungerar. Enligt den aktuella forskningsstudien verkar humlor kunna uppnå motsvarande förmåga att navigera som ryggradsdjur;

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/humlor-har-lika-bra-lokalsinne-som-manniskor - 2026-01-19

En ny studie från Lunds universitet visar att känsligheten för bekämpningsmedel kan skilja extremt mycket mellan olika grupper av insekter, men också mellan studier av samma insektsart. Studien fokuserar på världens mest undersökta bekämpningsmedel, imidakloprid. Nu efterlyser forskarna mer standardiserade mätningar. En grupp forskare från Lunds universitet har gått igenom ett stort antal tidigare

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kansligheten-bekampningsmedel-varierar-kraftigt - 2026-01-19

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2026-01-19

Eldhärjade skogsområden i Norden fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna slocknat. Utsläppen är till och med betydligt högre efter en brand, än medan den pågår. Det visar en ny unik studie från Lunds universitet, där effekten av den omfattande skogsbranden i Ljusdal den torra sommaren 2018 har studerats. Att klimatförändringen, med stigande temperaturer som följd, ökar risken för sko

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skogsbrander-i-norden-kalla-till-stora-koldioxidutslapp-langt-efter-att-branden-ar-over - 2026-01-19

Hällekis stenbrott på Kinnekulle har valts ut som ett av 100 geologiska arv i världen av stor betydelse för utvecklingen av geologisk vetenskap och förståelsen av jordens historia. Utnämningen gjordes av International Union of Geological Sciences efter lyckat nomineringsarbete lett av Per Ahlberg och Anders Lindskog vid geologiska institutionen. International Union of Geological Sciences är en av

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-geologiskt-arv-i-varldsklass - 2026-01-19

Yuhe Zhang, doktor vid fysiska institutionen, har tilldelats Werner Meyer-Ilse-priset. Hon får utmärkelsen för sitt arbete med att använda djupinlärning för röntgenbilder i 2D, 3D och 4D. Grattis, hur känns det att få det här priset?– Tack! Det känns otroligt och jag är verkligen hedrad. Det är ett stort erkännande av det arbete jag har gjort och kommer att motivera mig att fortsätta min forskning

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysikforskare-far-prestigefyllt-pris - 2026-01-19

Øystein Opedal, biträdande universitetslektor vid biologiska institutionen, har beviljats ERC Starting Grant. Grattis Øystein! Kan du berätta lite om ditt projekt!– Projektet handlar om att bättre förstå hur växter anpassar sig till nya pollineringsmiljöer, såsom minskande pollinerarpopulationer eller lokala förändringar i pollinerararternas mångfald. Vi vet ganska mycket om hur växter anpassar si

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/tungt-eu-anslag-till-biolog - 2026-01-19

Ett forskarlag, lett från Lund, har upptäckt en liten planet som har ett säreget sätt att röra sig i sin omloppsbana. Den vobblande planeten TOI-1408c, belägen 455 ljusår från jorden, visar att planetsystem kan vara betydligt mer komplexa än vad forskarna tidigare trott. Den nyupptäckta planeten har en massa som motsvarar åtta jordklot och kretsar mycket nära en större planet, den heta gasjätten T

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-upptackt-mystisk-exoplanet-med-markligt-rorelsemonster - 2026-01-19

Jordens magnetfält har betydelse när man försöker kartlägga solens aktivitet bakåt i tiden. Det framgår av en ny forskningsstudie. Forskarna har satt fingret på den viktiga ledtråden att jordens magnetfält varierar i styrka mellan norra och södra halvklotet. Forskare från bland annat Lunds universitet har rekonstruerat solens aktivitet över de senaste 9 000 åren. Närmare bestämt har man velat unde

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ojamnt-magnetfalt-paverkar-kartlaggning-av-solaktivitet-2 - 2026-01-19

Dyngbaggen är ett av de starkaste djuren i världen. Den lilla skalbaggen besitter även en exceptionell förmåga att samarbeta. En studie visar att honor och hanar kan flytta stora bollar av spillning över svåra hinder. Samkönade flyttförsök slutar dock alltid i aggressiva bråk. Dyngbaggen lever i och av djurspillning. Genom att bryta ner organiska ämnen spelar skalbaggen en viktig roll för samspele

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/skalbaggar-samarbetar-vid-snariga-spillningsflyttar - 2026-01-19

Forskare i Lund har studerat hur nanoplastpartiklar påverkar vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag. Resultaten är förvånande och forskarna är först med att visa att vissa arter slås ut medan andra – exempelvis cyanobakterier som bidrar till algblomning – är helt opåverkade. Varje år ökar mängden plast i världens hav med mellan fem och 13 miljoner ton. Med tiden bryts plasten ned till mik

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurplankton-drabbas-hart-av-nanoplastpartiklar - 2026-01-19

I onsdags inleddes Astronomidagarna 2024. Konferensen arrangeras vartannat år vid lärosäten runt om i Sverige. I år hade turen kommit till Lund. Cirka 130 astronomer hade sökt sig till aulan på LUX för att under tre dagar lyssna till ett 30-tal föreläsare som ska prata om allt ifrån solförmörkelser och stenplaneter till mörk materia. Bakom evenemanget står Lund Observatory och Svenska Astronomiska

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronomidagarna-lockade-manga-till-lund - 2026-01-19

1996 bildades Lunds doktorandkår – den allra första i Sverige. Sedan dess har mycket förändrats, men många av utmaningarna är desamma. Nyligen möttes kårens styrelse på biologiska institutionen för att diskutera metoder för att förbättra doktorandernas villkor. Nima Mohseni är inte bara forskare i molekylärbiologi. Han är också en av de drivande krafterna i Lunds doktorandkår. Kåren består av 479

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-drivande-i-lunds-doktorandkar - 2026-01-19

Ett forskarlag har upptäckt tretton nya arter av utdöda ormstjärnor på Gotland. Fossilerna grävdes fram ur stenar från silurperioden (cirka 444 till 419 miljoner år sedan). Nu har arterna namngivits efter en rad kända musiker och band från hårdrocksvärlden. Ormstjärnor är en grupp tagghudingar som är nära besläktade med sjöstjärnor. Deras kroppar består av en rund skiva från vilka fem, tunna, orml

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/utdoda-ormstjarnor-har-namngivits-efter-death-metal-band - 2026-01-19