Search results

BRCA1 och BRCA2 är välkända bröstcancergener som är förknippade med avsevärd ökad risk för ärftlig bröst- och äggstockscancer. Men det finns ytterligare elva gener som är associerade med förhöjd risk för dessa former av cancer. En flerårig nationell studie visar nu att andelen kvinnor med genetiskt fastställd ärftlig bröstcancer fördubblades, genom att inkludera alla gener i screeningtestet. I en

https://www.medicin.lu.se/artikel/brostcancerstudie-andrade-nationella-riktlinjer - 2025-09-27

Tumörstamceller gömmer sig i kroppen och gör att patienter med aggressiva cancersjukdomar ofta får återfall. Genom att programmera genetiskt, modifierade mördarceller till att ”dammsuga” upp de återstående tumörstamcellerna, hoppas man på att kunna hitta mer effektiva behandlingsalternativ. Det internationella forskningsprojektet som leds från Lunds universitet tilldelas nu 40 miljoner av Horizon

https://www.medicin.lu.se/artikel/40-miljoner-till-dammsugande-mordarceller - 2025-09-27

Ett forskarteam vid Lunds universitet har tidigare visat att ungefär 70 000 vuxna drabbas av sepsis varje år i Sverige. I en ny studie visar de att fyra procent av alla sjukhusinläggningar i Skåne är associerade med sepsis. Det är ett starkt underdiagnostiserat tillstånd som kan jämföras med en epidemi. European Sepsis Alliance har nu gett forskarna i uppgift att kartlägga hur vanligt sepsis är i

https://www.medicin.lu.se/artikel/sepsis-lika-vanligt-som-cancer-lika-dodligt-som-hjartinfarkt - 2025-09-27

Kan det amerikanska sjukvårdssystemet dra nytta av ett forskningsprojekt i skånska primärvården? Ja, det tycker USA’s nationella forskningsfinansiär NIH. Ett anslag på 33 miljoner kronor går nu till Oskar Hansson vid Lunds universitet och hans senaste projekt inom alzheimerforskning. Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus, hade inte

https://www.medicin.lu.se/artikel/sokte-anslag-i-sista-stund-fick-33-miljoner - 2025-09-27

Ny forskning ger ökat stöd för att vissa virusinfektioner kan ha betydelse för utvecklingen av typ 1-diabetes. Ett internationellt forskarlag har sett att små barn med förhöjd genetisk risk för typ 1-diabetes hade ökad risk att utveckla diabetesrelaterade autoantikroppar i samband med covid-19-infektion. Svenska barn har bidragit till studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA. St

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-virus-med-betydelse-utveckling-av-typ-1-diabetes - 2025-09-27

Anna Falk, professor vid Lunds universitets Stamcellscentrum, blir föreståndare för det nyligen inrättade utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. – Min vision är att vi ska accelerera utvecklingen av alla de avancerade terapier som är på gång inom Lunds universitet. Tillsammans med hälso- och sjukvården och Life Science-industrin har vi potential att på ett avgörande sätt bidra till n

https://www.medicin.lu.se/artikel/stamcellsforskaren-anna-falk-leder-lunds-universitets-centrum-avancerade-terapier - 2025-09-27

Den 28 september firas lanseringen av SciLifeLab Lund – en av fyra nya sites som etablerades 2022. Siterna i Göteborg, Linköping, Umeå och Lund är delar av en statlig storsatsning på en nationell forskningsinfrastruktur, SciLifeLab, vars vision är att Sverige ska vara en världsledande forskningsnation inom molekylära livsvetenskaper. Esther González-Padilla, koordinator och Markus Heidenblad, före

https://www.medicin.lu.se/artikel/kick-scilifelab-lund - 2025-09-27

Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren. – Vi har sett att ett enzym i ryggvätska och i blod är en användbar markör för att identifiera alla typer av Parkinsonrelaterade sjukdomar med hög träffsäkerhet, säger Oskar Hansson som lett studien. Markören det handlar om hete

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-blodmarkor-kan-identifiera-parkinsonistiska-sjukdomar - 2025-09-27

När den ständige sekreteraren i Kungliga Vetenskapsakademin ringde upp Thoas Fioretos, blev han väldigt överraskad. Thoas Fioretos fick beskedet att han hade blivit invald som ny ledamot i KVA, klassen för medicinska vetenskaper. – Jag hade ingen aning om att jag hade blivit nominerad och det är förstås en stor ära att få det här uppdraget. Jag har varit forskare inom det medicinska området under

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-har-ar-inget-man-tackar-nej-till - 2025-09-27

Bland de många disputationer som äger rum vid Medicinska fakulteten i höst, lyfter vi denna gång dessa: Jessica Melins arbete om hur familjen påverkas när ett barn med förhöjd risk för diabetes typ 1 deltar i screeningstudier. Ylva Bengtsson om vilken roll nivån av mineralerna selen, zink och koppar kan ha för risk och prognos för bröstcancer. Marie Larsson om hemoglobinnivån hos mycket för tidigt

https://www.medicin.lu.se/artikel/om-diabetesscreening-brostcancer-hemoglobin-och-alzheimer - 2025-09-27

Idag vet forskarna det mesta om vilka gener som gör att vi föds med just vår blodgrupp. Däremot är inte mycket känt om vad som styr mängden blodgruppsmolekyler hos personer med samma eller liknande blodgrupp. Och det kan spela roll för transfusionssäkerheten. Nu har en forskargrupp i Lund utvecklat ett verktyg som ger svar – och på kuppen löst en 50-årig blodgåta. Studien där det bioinformatiska v

https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-bioinformatik-verktyg-loser-50-arigt-blodgruppsmysterium - 2025-09-27

Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2023 skall tilldelas Katalin Karikó och Drew Weiss för deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19. Lundaforskarna Kristian Riesbeck och Anders Wittrup tycker att det är mycket välförtjänt och glädjande. De belönade up

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaforskare-kommenterar-nobelpriset-i-fysiologi-eller-medicin-2023 - 2025-09-27

Både svensk och internationell lag står bakom kvinnors rätt att amma på offentlig plats. Ändå beskriver kvinnor hur de får ta emot påhopp och dömande blickar när de ammar utanför hemmet. En ny studie från Lunds universitet visar att samhället måste ge tydligare och uttalat stöd för offentlig amning - och välkomna amning oavsett plats. – Kvinnorna och barnen saknar tillgång till det offentliga rumm

https://www.medicin.lu.se/artikel/att-amma-pa-offentlig-plats - 2025-09-27

En internationell konsensusrapport om precisionsmedicin inom diabetes ser bland annat potential inom screening av diabetes, bättre klassificering av typ 2-diabetes och biomarkörer som kan förutse hjärt- och kärlsjukdomar. Författarna konstaterar också att det behövs mer evidens för att skräddarsydda behandlingar ska nå alla patienter. Rapporten bygger på ett stort samarbete mellan 28 universitet i

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-rapport-mojligheter-och-utmaningar-precisionsmedicin-inom-diabetes - 2025-09-27

Nyligen inleddes en studie bland gymnasietjejer i Lund och Malmö. Det är forskaren och läkaren Moa Wolff som vill undersöka hur vanligt det är att järnbrist leder till hjärnbrist. Varför vill du undersöka järnbrist hos flickor i gymnasieåldern? – Mitt intresse för det här det väcktes förra vintern när jag upptäckte att mina båda tonårsdöttrar hade järnbrist och blodbrist. Då hade jag under en läng

https://www.medicin.lu.se/artikel/moa-wolff-forskar-pa-jarnbrist-bland-gymnasietjejer - 2025-09-27

Stroke kan komma att orsaka nära 10 miljoner dödsfall årligen år 2050 och kosta upp till 2 biljoner dollar. Det varnar nu en forskarkommission för i en rapport som presenteras i Lancet Neurology. Allra hårdast drabbas låg- och medelinkomstländer. – Den viktigaste slutsatsen är att det finns stora möjligheter att vända trenden, säger Bo Norrving, forskare och läkare och en av dem som startat upp oc

https://www.medicin.lu.se/artikel/stroke-kan-komma-att-orsaka-nara-pa-10-miljoner-dodsfall-arligen-ar-2050 - 2025-09-27

Forskare vid Lunds universitet har studerat hur en molekylär sensor som sitter i blodkärlsväggen, styr hur kärlet kompenserar för högt blodtryck. När vi åldras försämras sensorn, vilket kan förvärra kärlskador av ett högt blodtryck och därmed orsaka följdsjukdomar som drabbar hjärtat, hjärnan eller andra organ. Forskarna visar i möss, att avsaknad av sensorn, leder till utveckling av aorta-aneurys

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-regleras-trycket-i-dina-karl - 2025-09-27

Filipe Pereira, professor i molekylärmedicin vid Lunds universitet, tilldelas årets lokala Fernströmpris till yngre, särskilt lovande och framgångsrik forskare. Han får priset med motiveringen ”för sitt arbete med omprogrammering av blodceller och utvecklingen av immunoterapier baserade på denna teknik”. Det var ett får som avgjorde Filipe Pereiras karriärval. Han gick i gymnasiet när han hörde ta

https://www.medicin.lu.se/artikel/lunds-fernstrompris-till-yngre-forskare-forskning-om-cellomprogrammering-och-immunoterapier - 2025-09-27

Grattis Iben Lundgaard som belönas för sin banbrytande forskning om hjärnans glymfatiska system. "Iben Lundgaard tilldelas LMK-stiftelsens Medicinpris 2023 för sin banbrytande forskning kring hjärnans glymfatiska system. Genom avancerade tvärvetenskapliga modeller har hon ökat förståelsen för hur hjärnan eliminerar skadliga ämnen och metaboliter. Hennes arbete öppnar nya möjligheter för behandling

https://www.medicin.lu.se/artikel/lmk-stiftelsens-medicinpris-2023-till-iben-lundgaard - 2025-09-27

I år tilldelas priset cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Harald Stenmark uppmärksammas för sin banbrytande forskning inom cellbiologi, där han i detalj klarlagt funktionerna för proteiner essentiella för reglering av endosomer och celldelning med betydelse för cancer. Harald Stenmarks forskargärning inleddes med ett avhandlin

https://www.medicin.lu.se/artikel/eric-k-fernstroms-nordiska-pris-2023-till-cancerforskare - 2025-09-27