Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 12 april 2024 Skarpsynt havsborstmask. Foto: Michael Bok. Den storögda havsborstmasken Vanadis har länge intresserat världens synforskare. Men masken har varit svår att studera eftersom den håller till på öppet hav och är aktiv på natten. Nu har ett forskarlag lyckats lokalisera en italiensk maskkoloni och kan slå

https://www.biologi.lu.se/artikel/marin-mask-med-magnifik-syn-fascinerar-forskare - 2025-02-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 3 maj 2024 Biologilägret – en anknytningsplats, där biologiintresserade ungdomar från hela Sverige hittade nya gemenskaper! Foto: Fanny Johansson. Förra helgen arrangerades ett läger för biologiintresserade gymnasieungdomar. Bakom lägret, som pågick i tre dagar och lockade ett 40-tal ungdomar från hela Sverige, sto

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologilager-gymnasieungdomar-fran-hela-sverige - 2025-02-07

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 15 maj 2024 Ny studie visar att vissa söt- och saltvattensforskare är klimatbovar. Foto: Lars Tranvik. Klimatforskare framhåller ofta att det ligger i allas intresse att koldioxidutsläppen minskar. Men hur bra är de själva på att minimera sina klimatavtryck? En ny studie från Lund visar att vissa bränner halva sin

https://www.biologi.lu.se/artikel/konferensresor-gor-forskare-till-klimatbovar - 2025-02-07

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 21 maj 2024 Bilderna visar tandutveckling hos den förhistoriska jättehajen Otodus megalodon. Foto: Meghan Balk. Uppskattningar av populationers förmåga att ändras evolutionärt under några generationer kan användas för att få överraskande bra förutsägelser om den långsiktiga evolutionen över miljontals år. De kan o

https://www.biologi.lu.se/artikel/sma-forandringar-kan-hjalpa-till-att-forsta-miljoner-ar-av-utveckling - 2025-02-07

Av Johan [dot] Joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 11 juni 2024 Ödlehane med Hulken-utseende från centrala Italien. Foto: Javier Abalos. Kroppsform, färg och beteende utvecklas ofta tillsammans när arter anpassar sig till sin omgivning. Genom att studera murödlor i Medelhavsområdet har forskare i Lund visat hur en unik celltyp hos ryggradsdjur kan ha spelat en nyc

https://www.biologi.lu.se/artikel/illgron-aggressiv-och-sexuellt-lyckosam-hulken-odla-ger-evolutionara-nycklar - 2025-02-07

Publicerad 23 augusti 2024 För att vara en liten småfågel kan talgoxen åstadkomma häpnadsväckande saker, konstaterar Lundaprofessorn Anders Brodin. Foto: Mostphotos. Trots sin lilla storlek är talgoxar betydligt listigare än vad man kan tro. De har kommit på ett sätt att lura andra fåglar att fly från fågelbordet. Biologiprofessor Anders Brodins mångåriga undersökningar har avslöjat finurliga och

https://www.biologi.lu.se/artikel/smarta-talgoxar-lurar-andra-fagelarter - 2025-02-07

Publicerad 27 augusti 2024 Bi. Foto. Forskargruppen är sparsamma med att ha ihjäl bin men i detta fall gick det inte att artbestämma i fält utan det behövdes ett mikroskop. Samtidigt är dokumenterade exemplar ovärderliga för framtida studier, menar Maj Rundlöf. Foto: Michael Tholin Köldblodbiet, en art som förklarats nationellt utdöd, har hittats vid Kallinge flygfält. Ett annat oväntat fynd är sl

https://www.biologi.lu.se/artikel/nationellt-utdott-bi-aterfunnet-i-blekinge - 2025-02-07

Av lena [dot] bjork_blixt [at] science [dot] lu [dot] se (Lena Björk Blixt) - publicerad 27 augusti 2024 En storslamfluga, Eristalis tenax, i en bioanalys där den frivilligt kan konsumera imidakloprid-spetsad sackaroslösning. Foto: Elisa Rigosi. En ny studie från Lunds universitet visar att känsligheten för bekämpningsmedel kan skilja extremt mycket mellan olika grupper av insekter, men också mell

https://www.biologi.lu.se/artikel/kansligheten-bekampningsmedel-varierar-kraftigt - 2025-02-07

Av lena [dot] bjork_blixt [at] science [dot] lu [dot] se (Lena Björk Blixt) - publicerad 23 augusti 2024 I den aktuella studien fick varje humla en liten lapp fastsatt på ryggen för att forskarna skulle kunna särskilja de olika individerna när man testade humlornas navigationsförmåga. Foto: Rickesh Patel. Trots sin minimala hjärna besitter humlor en väldigt stor förmåga att navigera. Det visar ny

https://www.biologi.lu.se/artikel/humlor-har-lika-bra-lokalsinne-som-manniskor - 2025-02-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 26 september 2024 Det invasiva buxbomsmottets larver ställer till stor oreda i privata trädgårdar och offentliga miljöer. Nattfjärilen buxbomsmott hittades i Sverige för första gången 2016 – den invasiva arten ökar snabbt och kan komma att bli ett mycket stort problem inom kort. Buxbomsmott har hittills drabbat kon

https://www.biologi.lu.se/artikel/forskare-avslojar-det-invasiva-buxbomsmottet-ar-pa-stark-frammarsch-i-sverige - 2025-02-07

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 25 september 2024 Daphiner, betande djurplankton, drabbades särskilt hårt. Foto: Erik Selander/Lunds universitet. Forskare i Lund har studerat hur nanoplastpartiklar påverkar vattenlevande organismer i sjöar och vattendrag. Resultaten är förvånande och forskarna är först med att visa att vissa arter slås ut medan

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurplankton-drabbas-hart-av-nanoplastpartiklar - 2025-02-07

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 6 november 2024 Ett forskarlag har lyckats skapa ett slags gps för mikroorganismer. Illustration: Inger Ekström/Pixabay. Ett forskarlag har utvecklat ett AI-verktyg som identifierar geografiska ursprung för mikroorganismer. Verktyget – som öppnar upp för nya möjligheter inom medicin, epidemiologi och forensik – fu

https://www.biologi.lu.se/artikel/gps-mikroorganismer-kan-revolutionera-polisarbete - 2025-02-07

Av johan [dot] joelsson [at] science [dot] lu [dot] se (Johan Joelsson) - publicerad 14 november 2024 Kustpiparen med ringar och sändaren kort innan den släpptes efter märkningen i Nederländerna. Foto: Thomas Lameris. yligen lyckades ett forskarlag avslöja hur en skånsk pilgrimsfalk dödade en flyttande kustpipare på 3 000 meters höjd. Det är första gången så högtflygande rovfågeljakt bekräftas. Up

https://www.biologi.lu.se/artikel/pilgrimsfalk-dodade-flyttfagel-pa-3-000-meters-hojd - 2025-02-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 28 november 2024 Dyngbaggar är aktiva på natten. Här en dyngbagge som kontrollerar hur stjärnorna står innan den börjar navigera över savannen. Foto: Chris Colllingridge. Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns fr

https://www.biologi.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2025-02-07

Publicerad 29 november 2024 En ny forskningsstudie har kartlagt hela arvsmassan hos sädesslaget korn. Foto: Christoph Dockter. Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget kor

https://www.biologi.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-02-07

Publicerad 4 december 2024 iologiforskaren Christoffer Johansson med robotvingen i universitetets vindtunnel. Foto: Anders Örtegren. Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spela

https://www.biologi.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-02-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 10 december 2024 Biologen Per Carlsson är en populär pedagog. Foto: Anders Örtegren. Biologen Per Carlsson får Lunds studenters pedagogiska pris 2025. Priset delas ut för framstående insatser i utbildningen. Stort grattis – vad betyder priset för dig?– Det betyder förstås jättemycket och är en fantastisk julklapp!

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-far-prestigefyllt-pedagogiskt-pris - 2025-02-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 18 december 2024 Populära Biologishowen har uppträtt i Belgrad. Medverkande: Valentin Gillet, Jana Burchards, Griffin Badalamente, Linnea Rosberg och Sofie Nilén. Vad har Spindelmannen, sex, såpbubblor och skratt med biologi att göra? Biologishowen – en multimedial föreställning med interaktiva experiment och demon

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-upptradde-i-belgrad - 2025-02-07

Publicerad 19 december 2024 Jungfrufödsel, så kallad partenogenes, förekommer bland ett flertal djurarter. Att det ska uppstå spontant hos människan är dock extremt osannolikt. Foto: Hanna Linder/Lunds universitet. Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden

https://www.biologi.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-02-07

Av anders [dot] ortegren [at] biol [dot] lu [dot] se (Anders Örtegren) - publicerad 10 januari 2025 Hanspideln känner av de sexferomoner som honan sänder ut. Foto: Gllawm, CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons. Ny forskning från Lunds universitet har äntligen löst mysteriet om hur spindlar känner dofter. Spindelhanar använder nämligen specialiserade lukthår, så kallade sensiller, på benen för att upp

https://www.biologi.lu.se/artikel/spindlars-luktsinne-hanger-pa-haret - 2025-02-07