Search results

Det är sedan tidigare klarlagt att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter. Men de molekylära förklaringsmodellerna har hittills varit spartanska. Men nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering. När du vattnar dina trädgårdsväxter reagerar de direkt på en biokemisk nivå. Och när du låter din knivsegg kapa en rabarberstång

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-loser-30-arig-genetikgata-kring-vaxters-reaktioner-pa-beroring - 2025-10-15

Strutsen har genetiska förutsättningar att anpassa sig till stigande eller sjunkande temperaturer. Men när temperaturen fluktuerar oftare, som den gör i klimatförändringarnas spår, får den flygoförmögna bjässefågeln med 40-gramshjärna det betydligt svårare. Förra året kunde ett forskarlag vid Lunds universitet konstatera att strutsen är mycket känslig för växlande temperaturer i samband med äggläg

https://www.biologi.lu.se/artikel/stabila-temperaturer-ar-strutsens-melodi - 2025-10-15

Allt fler vill hjälpa bin och andra pollinerare och väljer därför att odla blommor rika på nektar och pollen. Men vilka blommor gör allra störst nytta? Enligt pollineringsforskare beror det på syftet. Vill man gynna hotade biarter och den biologiska mångfalden bör man välja en mångfald av växter av inhemskt ursprung. Är man lantbrukare med stora arealer insektspollinerade jordbruksgrödor kan det v

https://www.biologi.lu.se/artikel/blommorna-som-gynnar-bade-bin-och-biologisk-mangfald - 2025-10-15

Genom analys av övervakningsdata har ett forskarlag studerat hur de senaste 40 årens klimatförändringar påverkat 1 500 djur- och växtarter i Finland. Det visade sig att stigande temperaturer och kortvarigare snötäcke under vintrarna har fått hundratals arter att anpassa sig till nya klimatförhållanden, varav vissa har flyttat norrut. Finland är känt för sitt omfattande övervakningsprogram för fågl

https://www.biologi.lu.se/artikel/klimatforandringar-har-fatt-arter-att-rora-sig-mot-norra-finland - 2025-10-15

Lettice Hicks får 100 000 kronor för forskning om ”Mikrobers betydelse för jordbruksmarkens bördighet och förmåga att lagra kol” och Milda Pucetaite får 85 000 kronor forskning om ”Mikrosvampars betydelse för kolsänkan i marken”. Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö ska främja forskning, teknisk utveckling och företagande, som bidrar till uthålligt nyttjand

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologer-far-stipendier-ur-konung-carl-xvi-gustafs-50-arsfond - 2025-10-15

Sverige har sedan tidigare utsett koltrasten som nationalfågel och blåcklockan som nationalblomma. Nu är även vår nationalfjäril utsedd: citronfjärilen! – Det är ett väldigt bra val. Det är den första fjärilen man ser på våren och den sista man ser på hösten, säger Lars Pettersson, docent i zooekologi vid Lunds universitet, som är samordnare i Svensk Dagfjärilsövervakning.Mer än 20 000 personer de

https://www.biologi.lu.se/artikel/citronfjarilen-utsedd-till-sveriges-nationalfjaril - 2025-10-15

Mitten av augusti brukar innebära att Lund sakta vaknar till liv, att människor återgår till arbetet och att studenterna kommer tillbaka till universitetet. Men det är också hög tid att slå den artrika ängsmark som sedan ett par år växer på delar av universitetsområdet. Kan det bli mer vilsamt att se på och miljömässigt hållbart än att göra det på gammalt vis med häst och vagn? I ungefär fyra år h

https://www.biologi.lu.se/artikel/hastslatter-ett-langsiktigt-steg-mot-biologisk-mangfald-i-stadsmiljo - 2025-10-15

Kol-14-metoden har fått konkurrens. Genom att analysera DNA med hjälp av artificiell intelligens, AI, har ett internationellt forskarlag, lett från Lund, utvecklat en metod som gör det möjligt att få fram exakta dateringar av tiotusenåriga mänskliga kvarlevor. Möjligheten att datera skelettdelar är av yttersta vikt för att kunna kartlägga hur folkgrupper migrerat under världshistorien. Utan solida

https://www.biologi.lu.se/artikel/ny-ai-metod-kan-datera-manskliga-kvarlevor-battre-kol-14 - 2025-10-15

Roberto García Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, drog längsta strået när Springer Natures fototävling BMC Ecology and Evolution avgjordes. Roberto, grattis till priset, hur känns det att vinna en så här prestigefylld tävling?– Tack! Det är en sann ära. För mig är fotografi och vetenskap två enastående vägar för att förstå naturen omkring oss. Det är fantastiskt när de kan flätas samman

https://www.biologi.lu.se/artikel/fotograferande-biolog-vann-internationell-bildtavling - 2025-10-15

En ny studie visar att den vanligaste analysmetoden inom populationsgenetik innehåller brister. Dessa kan leda till missuppfattningar och felaktiga resultat om forntida folk och hur de är besläktade genetiskt. Hastigheten med vilken vetenskaplig data samlas in ökar exponentiellt, något som leder till massiva och komplexa dataset. För att göra dessa mer hanterbara använder forskare statistiska meto

https://www.biologi.lu.se/artikel/studie-avslojar-brister-i-popular-genetisk-analysmetod - 2025-10-15

Forskare har lyckats utvinna feromoner – doftämnen som används av bland annat insekter vid parningskommunikation – ur genmodifierade oljeväxter. Metoden kan bli ett prisvärt och miljövänligt alternativ till kemiskt framställda bekämpningsmedel inom jordbruket. Världens växande befolkning är beroende av en hållbar livsmedelsproduktion. Men varje år förstör skadeinsekter stora delar av skördarna run

https://www.biologi.lu.se/artikel/biologiskt-framstallda-sexferomoner-kan-skydda-skordar-fran-skadeinsekter - 2025-10-15

Vildbin som får i sig växtskyddsmedlet klotianidin när de äter nektar från behandlad raps blir slöare. Dessutom blir jordgubbar som pollinerats av sådana bin mindre. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Bin och andra insekter är viktiga pollinerare av frukt- och bärblommor, inte minst av jordgubbar som blir större om de surrande smådjuren varit framme. Men hur jordgubbarnas tillväxt påve

https://www.biologi.lu.se/artikel/sma-jordgubbar-efter-att-bin-fatt-i-sig-bekampningsmedel-fran-raps - 2025-10-15

Hanar och honor påverkas på olika sätt av samarbete och konkurrens i sociala grupper – något som kan avgöra vilka gruppstorlekar som fungerar bäst. Enligt en ny studie från Lunds universitet beror detta i stor utsträckning på att honor och hanar helt enkelt har olika intressen. Forskarna studerade under sju år olika stora grupper av strutsar för att förstå för- och nackdelarna med att leva i grupp

https://www.biologi.lu.se/artikel/de-evolutionara-fordelarna-med-samarbete-varierar-honor-och-hanar - 2025-10-15

För att lära sig mer om sjukdomar och funktionsnedsättningar studerar forskare odlade mänskliga nervceller. En studie kan nu visa att hur cellerna positionerar sig också påverkar hur de kommunicerar med varandra, något som tidigare förbisetts som en oviktig detalj. Odlade nervceller används som ”modeller” för mänskliga hjärnor. Målet är att försöka återskapa de processer som sker i mänskliga hjärn

https://www.biologi.lu.se/artikel/odlade-nervcellers-benagenhet-att-klumpa-ihop-sig-forsvarar-sjukdomsstudier - 2025-10-15

Biologiforskarna Courtney Stairs och Sissel Sjöberg har tilldelats drygt 15 miljoner kronor var i startbidrag från Europeiska forskningsrådet, ERC. I de femåriga projekten ska forskarna studera marina interaktioner mellan mikroorganismer och komplexa flyttfågelbeteenden. Grattis Courtney! Kan du berätta lite om ditt projekt?– Om vi tittar genom ett mikroskop så kan vi i en enda droppe vatten från

https://www.biologi.lu.se/artikel/tva-biologer-far-mangmiljonanslag-fran-europeiska-forskningsradet - 2025-10-15

Genom att analysera nervvävnad från ett fossilerat, maskliknande urdjur från Kina har forskare hittat likheter med moderna leddjurs hjärnors uppbyggnad. Studien kastar nytt ljus på det så kallade ”leddjurshjärneproblemet” som gäckat forskarvärlden i många år. För tio år sedan upptäckte forskare att 518 miljoner år gamla fossil från den kambriska perioden innehöll nervvävnad. Detta möjliggjorde en

https://www.biologi.lu.se/artikel/vavnad-fran-518-miljoner-ar-gammal-kinesisk-havsmask-kan-losa-forskarstrid - 2025-10-15

Roberto García-Roa, postdoktor vid biologiska institutionen, har vunnit ännu ett prestigefullt fotopris. Den här gången är han totalvinnaren av “Capturing Ecology”, British Ecological Societys fototävling. Grattis Roberto! Vad betyder den här utmärkelsen för dig?– Det är speciellt! För det första länkar den två kraftfulla allierade – vetenskap och fotografi. De är förmodligen två av de bästa verkt

https://www.biologi.lu.se/artikel/biolog-vann-stor-internationell-fototavling - 2025-10-15

Fåglar flyger mer effektivt genom att fälla in vingarna under uppslaget, visar en färsk studie från Lunds universitet och schweiziska EPFL. Resultaten kan innebära att vingfällning är nästa steg för att öka förmågan till framåtdrivande kraft och aerodynamisk effektivitet i flaxande drönare. Redan förstadierna till fåglar – utdöda fågelliknande dinosaurier – gynnades av att vika vingarna under upps

https://www.biologi.lu.se/artikel/befjadrad-robotvinge-banar-vag-framtidens-flaxande-dronare - 2025-10-15

Honor och hanar av fiskarten ruda reagerar olika på rovdjursframkallad stress, enligt en ny studie från Lunds universitet. Hanarna förändrar sitt utseende genom att växa på höjden för att undkomma glupska rovfiskar. Denna egenskap saknas helt hos honorna som därför oftare slukas av större fiskar. Vissa djur har utvecklat förmågan att ändra utseende för att försvara sig mot rovdjur om det behövs. S

https://www.biologi.lu.se/artikel/honors-och-hanars-formaga-att-hantera-stress-kan-vara-skillnad-mellan-liv-och-dod - 2025-10-15

Olika fågelarter som migrerar har olika genetiskt programmerade rutiner som ger dem signaler när det är dags att ge sig av och återkomma. Det kan handla om faktorer som dagsljus, temperatur, väder och jordens magnetism. Dessa flyttprogram har studerats tidigare, men nya tekniker och beräkningskapacitet ger möjlighet att hantera stora mängder data och även simulera olika faktorer så att forskarna e

https://www.biologi.lu.se/artikel/ai-fordjupar-forstaelse-flyttfaglars-inre-klocka-karta-och-kompass - 2025-10-15