Filetype
"Creativity in Life: How Literature, Art, and Music Affect Illness and Health" När? 4 oktober, 2022 Var? LUX Aula, Helgonavägen 3, Lund Hur? Lättare förtäring (och bubbel) serveras 16.15 utanför aulan, följt av Rita Charons föreläsning fram till ca. 18.30. Eventet är kostnadsfritt. För vem? Detta är en öppen föreläsning som hålls på engelska. Anmälan Registrera deltagande i mingel och föreläsni
OrdförandeElisabeth Edholm Fernström, Med.dr h.c.Lausanne, SchweizLedamöterMaria Björkqvist, DekanMedicinska fakulteten, Lunds universitetVictor Österman, Teamchef Stiftelser & FilantropiSEB, StockholmSuppleanterPer Edholm, Generalkonsul, Lausanne, SchweizLeif G. Salford, Professor emeritus, Neurokirurgi, Lunds universitetvakant, SEB, MalmöAdjungerade ledamöterAnn Ivarsson, Kanslidirektör, Fernstr
https://www.medicin.lu.se/samverkan-ny/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/styrelse - 2025-01-30
Skeppsredaren, Med.dr h.c. Eric K. Fernström föddes i Karlshamn den 4 juli 1901. Han var son till ingenjör Alfred Kofoed Fernström, en dynamisk och framgångsrik företagsledare och hans hustru Emma, född Hammar.Efter studier i såväl Sverige som utlandet grundade han bl.a. Fernström-rederierna, där han också var huvudman och ledde företaget med stor framgång. Redan från unga år var han verkställande
https://www.medicin.lu.se/samverkan-ny/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/kort-presentation-av-eric-k-fernstrom - 2025-01-30
Vaccinet, respiratorn eller samtalsterapin mot psykisk ohälsa – det mesta inom hälso- och sjukvården har varit ett forskningsprojekt innan det slutligen landar på vårdcentralen eller sjukhuset. Forskning börjar alltid med en idé eller ett antagande som prövas genom experiment och undersökningar. Resultaten kan ibland överföras direkt från universitetet till hälso- och sjukvården. Men det är också
https://www.medicin.lu.se/forskning/sa-funkar-forskning - 2025-01-30
I samband med Eric K. Fernströms Stiftelses 40-årsjubileum trycktes en skrift på svenska för att göra en historisk tillbakablick och en summering.Tillsammans utgör utdelningen av Fernströmpriserna och Forskningens Dag Medicinska fakultetens egen årliga akademiska högtid.Beställa skriftenSkriften kan beställas kostnadsfritt från:Ann IvarssonAnn [dot] Ivarsson [at] med [dot] lu [dot] se (Ann[dot]I
Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut ett pris till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna. Det Nordiska Priset har i år en prissumma på 600 tkr och är därmed ett av de större i sitt slag.Om Nordiska Priset Varje år delar även Eric K. Fernströms Stiftelse ut lokala Svenska Pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid medicinska fakulteter i Sverige.Om
https://www.medicin.lu.se/samverkan-ny/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/fernstromspriserna - 2025-01-30
Dr Eric K. Fernströms Nordiska PrisSamtliga medicinska fakulteter i Norden erbjuds möjligheten att föreslå kandidater till det Nordiska Priset. De nordiska kandidaterna bedöms sedan av den Fernströmska Priskommittén i Lund. Den består av sju medlemmar, tillhörande Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, vilka utses för en mandatperiod på tre år.Lunds universitet: Professor Maria Björkqvist, d
https://www.medicin.lu.se/samverkan-ny/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/nominering - 2025-01-30
Nydanare inom svensk psykiatri Lennart Kaij (1924-1985) inledde sin karriär vid psykiatriska kliniken i Lund, där han disputerade 1960 på en avhandling betitlad ”Alcholism in twins. A study in the etiology and sequels of abuse of alcohol.” Han använde sig då av professor Erik Essen-Möllers register över alla tvillingar födda i Skåne efter 1890, som gör det möjligt att särskilja de genetiskt ident
https://www.medicin.lu.se/medicinska-fakulteten-vid-lunds-universitet/fakultetens-historia/lennart-kaij - 2025-01-30
Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut ett pris till en medicinsk forskare från något av de nordiska länderna. Det Nordiska Priset har i år en prissumma på 600 tkr och är därmed ett av de större i sitt slag. 2023 års mottagare av Eric K. Fernströms Nordiska pris Cancerforskaren Harald Stenmark, professor i medicin vid Universitetet i Oslo och Oslo Universitetssjukhus. Foto: Øystein Horgmo
https://www.medicin.lu.se/samverkan/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/fernstromspriserna/nordiska-priset - 2025-01-30
(Samtliga länkar under rubrikerna 2013-2021 går till Lunds universitets centrala webbplats.)2021Christer Betsholtz, professor vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet för "forskning av essentiell betydelse för vår förståelse av hur blodkärlens celler samverkar för att nå den funktionella balansen som krävs för att upprätthålla en fungerande blodcirkulation”.Läs om Christer Betsholtz forsk
Lite kort medcinhistoria Forskningen går framåt – ibland med ett stormkliv, men oftast med lite mindre tassande steg. Det är först när vi blickar tillbaka, som vi inser var vi står idag. Barnpatienter på Vipeholms sjukhus. Foto: Sydsvenska medicinhistoriska sällskapet Akut lymfatisk leukemi Från 0 till över 90 procents överlevnad - behandlingen av ALL är en framgångssaga för barn. Framgångar som f
https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu - 2025-01-30
Eric K. Fernströms Stiftelse delar varje år ut lokala priser till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid medicinska fakulteter i Sverige. 2023 års pristagare - lokala priser till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare: UmeåDocent André Nyberg”för sin nydanande forskning inom rehabilitering för personer med lungsjukdomar.” UppsalaProfessor Stina Syvänen”för sin nydanan
https://www.medicin.lu.se/samverkan/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/fernstromspriserna/svenska-priset - 2025-01-30
Under 1800-talet var tuberkulos den värsta folkdödaren i Europa och orsakade nästan en fjärdedel av alla dödsfall. Vaccinets och antibiotikans upptäckt från 1920-talet, samt bättre levnadsförhållanden gjorde dock att tuberkulos minskade kraftigt fram till 1990-talet. Men utvecklingen har vänt och idag är tuberkulos en av världens mest spridda infektionssjukdomar. Tuberkulospatienter från 1900-tale
https://www.medicin.lu.se/forskning-och-forskarutbildning/popularvetenskap-och-teman/da-nu/da-nu-tuberkulos - 2025-01-30
För 100 år sedan överlevde i bästa fall svårt blödarsjuka upp i 20-årsåldern. Idag kan man med hjälp av genterapi helt bota sjukdomen. Inga Marie Nilsson gjorde Malmö internationellt känt genom sin forskning om koagulationsmekanismer. Foto: Sydsvenska medicinhistoriska sällskapet, Björn Henriksson Då: Blödarsjuka (hemofili) innebär att kroppen inte producerar en av de koagulationsfaktorer som behö
https://www.medicin.lu.se/forskning-och-forskarutbildning/popularvetenskap-och-teman/da-nu/da-nu-blodarsjuka - 2025-01-30
Vi lever längre och mår bättre. Andelen äldre i befolkningen ökar och idag är över en halv miljon av Sveriges befolkning över 80 år. Nu är det inte tal om ättestupor utan i stället forskning om äldre, åldrande, hälsa och livskvalitet. Jul på fattighuset i Landskrona omkring 1910. Foto: Landskrona museum/Historisk bildbyrå Då: I mitten på 1800 -talet var medellivslängden i Sverige runt 44 år för mä
https://www.medicin.lu.se/forskning-och-forskarutbildning/popularvetenskap-och-teman/da-nu/da-nu-aldre-och-aldrande - 2025-01-30
Från 0 till över 90 procents överlevnad - behandlingen av akut lymfatisk leukemi (ALL) är en framgångssaga för barn. Barnpatienter i Lund på 1950-talet. Foto: Sydsvenska medicinhistoriska sällskapet Då: Vid akut lymfatisk leukemi (ALL ) sker mutationer i arvsmassan och sjukdomen kännetecknas av att bitar av kromosomer byter plats eller att det bildas extra kromosomer i cellerna. Hela 85 procent av
https://www.medicin.lu.se/forskning-och-forskarutbildning/popularvetenskap-och-teman/da-nu/da-nu-all - 2025-01-30
För 100 år sedan ledde ofta svår njursvikt till döden, eller så var patienten tvungen att tillbringa hela sitt liv i sängen. Idag finns olika typer av dialysmetoder som renar blodet från slaggprodukter. Den främsta behandlingen vid kronisk njursvikt är dock transplantation. Nils Alwall med dialyspatinten Siv, en av de första som framgångsrikt gick i kronisk dialys. Foto: Sydsvenska medicinhistoris
https://www.medicin.lu.se/forskning-och-forskarutbildning/popularvetenskap-och-teman/da-nu/da-nu-dialys - 2025-01-30
Från inlåsning i underjordiska hålor, flera dagars långa bad och med tvångsvård som en självklarhet. Till precisionsmedicin för hjärnan, där forskarna idag letar biomarkörer för att kunna ge rätt individuell behandling och låta patienten bli delaktig i sin egen vård. Långbad på St Lars i Lund. En en psykiatrisk behandlingsform som användes som sades ha en lugnande effekt. Foto: Sydsvenska medicinh
https://www.medicin.lu.se/forskning-och-forskarutbildning/popularvetenskap-och-teman/da-nu/da-nu-psykiska-sjukdomar - 2025-01-30
Före 1921 var dödligheten i diabetes skrämmande hög. Ett barn som insjuknade levde endast upp till ett och ett halvt år efter diagnos. Idag är diabetes inte längre en gåta och forskare kan odla fram insulinproducerande celler från patientens egen hud. Karl Petrén skapade "Petrén-dieten" för diabetessjuka, som innebar att dra ner på kolhydrater och ersätta dessa med fett. Foto: Sydsvenska medicinhi
https://www.medicin.lu.se/forskning-och-forskarutbildning/popularvetenskap-och-teman/da-nu/da-nu-diabetes - 2025-01-30
Transplantation av stamcells-deriverade dopaminceller till hjärnan vid Parkinsons sjukdom Om studien och syfteParkinsons sjukdom medför en förlust av nervceller som tillverkar signalsubstansen dopamin. Det leder till en brist på dopamin i hjärnan som ger upphov till de typiska rörelseproblemen vid Parkinsons sjukdom (såsom långsamhet, skakningar, stelhet).Tillgängliga läkemedel ersätter tillfällig
