Search results

Vilket råd skulle du vilja ge geologistudenter? "Tänk strategiskt! Blanda kurser som du tycker är intressanta med kurser som är mer strategiska. Det är klokt att börja ha kontakt med olika företag redan under utbildningen. Gör praktik eller försök få sommarjobb. Ge inte upp även om det kan vara svårt." Daniel Preis, miljögeoteknikerLäs intervjun med Daniel "Många har redan en idé om vad de vill jo

https://www.geologi.lu.se/utbildning/karriar/arbetsmarknad/tips-och-rad-fran-tidigare-studenter - 2025-10-15

 Prefekt: Anders Scherstén 046-222 3958 Studierektor forskarutbildning: Mats Eriksson 046-222 96 02 Studierektor grundläggande utbildning: Karl Ljung 046-222 3996 Studievägledare: Karl Ljung 046-222 3996 Studerandeexpedition: studieadmin [at] geol [dot] lu [dot] se (studieadmin[at]geol[dot]lu[dot]se) 046-222 7865 Husintendent: Mathias Svensson 046-222 4046 Administrativt kansli: Gisela Caesar 046-

https://www.geologi.lu.se/om-oss/kontakta-oss - 2025-10-15

Uppsamlings- och omtentorOmtentor erbjuds generellt ca 5-7 veckor efter ordinarie tentamen. Kring terminsstart finns även uppsamlingstillfällen.Obs! Anmälan till uppsamlings- och omtentor måste göras i god tid i förväg. För uppsamlingstillfället i augusti måste anmälan göras mellan 1 juni - 15 juni och för uppsamlingstillfället i januari mellan 1 december - 15 december.För övriga omtentatillfällen

https://www.geologi.lu.se/utbildning/grund-avancerad-utbildning/studentinformation/uppsamlings-och-omtentor - 2025-10-15

Anmälan till uppsamlingstentorna är nu stängd. 26 augusti i Rodinia (rum 243): GEOA82 Grundläggande geologi kl. 9-12 GEOB21 Jordens klimat kl. 9-13 GEOB23 Sedimentologi och geomorfologi kl. 9-13 GEOM08 Metamorf petrologi och strukturgeologi kl. 9-14 28 augusti i Rodinia (rum 243): GEOB21 Livets utveckling kl. 9-13 GEOB22 Mineral och bergarter kl. 9-14 GEOM11 Magmatisk petrologi, geokemi och geokro

https://www.geologi.lu.se/utbildning/uppsamlings-och-omtentor/uppsamlingstentor-2019 - 2025-10-15

28 augusti i Rodinia (rum 243): GEOB23 Strukturgeologi kl. 9-13 Anmälan  Henrik Stålhane  

https://www.geologi.lu.se/utbildning/uppsamlings-och-omtentor/omtentor-2019 - 2025-10-15

Du som missat sista anmälningsdag till höstterminen får en ny chans den 15 juli. Då öppnar de kurser och program som ännu har platser kvar för sen anmälan. När du gör en sen anmälan rangordnas du efter dem som sökt i tid, utifrån det datum då din anmälan inkommit och du styrkt behörighetskraven. Sena anmälningar hanteras löpande när de kommer in och du kan följa din anmälan på Antagning.se. Om du

https://www.geologi.lu.se/utbildning/sen-anmalan - 2025-10-15

Casandra Hajny arbetar som uppdragsledare och geotekniker på WSP i Helsingborg Hur väcktes ditt intresse för geologi?Redan som liten gillade jag att samla stenar. Jag kunde inte gå någonstans utan att stirra ner i marken. Cassandra skrattar. Jag såg filmen Jurassic Park och blev intresserad av paleontologi. En klasskompis bror läste geologi, så det fick det bli.Vad jobbar du med nu?Jag arbetar som

https://www.geologi.lu.se/mina-examensarbeten-var-inom-paleontologi-det-fanns-dinosaurier-har-i-skane - 2025-10-15

Höstterminen 2025 period 1 (1 september-31 oktober)KursUtbildningsnivåKursansvarigGEOA02: Planeten Jorden - En introduktionGrundnivåUlf SöderlundGEOB24: Från istid till nutid och sveriges regionalgeologiGrundnivåMats RundgrenGEOM20: xxxAvancerad nivåAndreas NilssonHöstterminen 2025 period 2 (3 november-18 januari)KursUtbildningsnivåKursansvarigGEOA82: Berg, jord och vatten i ett miljöperspektivGru

https://www.geologi.lu.se/utbildning/grund-avancerad-utbildning/kurser/kurser-terminsvis - 2025-10-15

Maringeologi och havsmiljöförändringar, 15 hp Vill du veta mer om havet, hur haven fungerar idag och hur de fungerade förr? Då är detta kursen för dig. Kursen är på avancerad nivå och behandlar inledningsvis havens cirkulationsmönster, marina sedimentationsprocesser och avsättningsmiljöer samt näringscykler och livsmiljöer för olika marina organismer. Därefter arbetar vi oss längre tillbaka i tide

https://www.geologi.lu.se/utbildning/grund-avancerad-utbildning/kurser/nedlagda-kurser/geon08-nedlagd - 2025-10-15

Statusmeddelande Detta formulär är tyvärr stängt för nya inlämningar. Leave this field blank

https://www.geologi.lu.se/formular/kontakta-oss-om-tillganglighet - 2025-10-15

Artros kan även drabba yngre personer och är ofta resultatet av en tidigare ledskada. Cirka 50% av alla som råkar ut för en knäskada utvecklar artros 15-20 år efter skadetillfälle. Har du drabbats av artros och är i 25-35 årsåldern är du långt ifrån ensam. Även om det är vanligare att artros drabbar personer efter medelåldern, händer det att man redan i unga år i perioder kan få problem med ledsmä

https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros - 2025-10-15

Är du nyfiken på MR och vill bidra till artrosforskning? Många drabbas av artros i knäleden. Trots att artros är så vanligt är vår kunskap om sjukdomsförloppet begränsad. Med hjälp av en magnetkamera (MR) kan vi kanske följa utvecklingen av artros och lära oss mer om vad som händer i leden. Därför gör vi nu en studie där vi undersöker personer med skadade knän med målet att föl

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/delta-i-studier/forskningsstudie-menix - 2025-10-15

Inne i knäleden finns två korsband, det främre och det bakre. Korsbandens huvudsakliga uppgift är att stabilisera knät.  De flesta korsbandsskador inträffar på det främre korsbandet och mellan 6 000–7 000 personer per år i Sverige råkar ut för en korsbandsskada. Cirka 80% av dessa drabbas också av en samtidig ledbands-, menisk- eller broskskada. Det är alltså relativt sällan att man råkar ut för e

https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/artros-ledskada/korsbandsskada - 2025-10-15

En trasig menisk kan bero på en akut ledskada (traumatisk meniskskada) eller ske mer eller mindre över tid med stigande ålder (degenerativ meniskskada). I varje knäled finns det två menisker, den inre (mediala) och den yttre (laterala). Meniskerna är halvmåneformade broskskivor som ger knät stabilitet och hjälper till att fördela krafterna som överförs i knäleden. Meniskerna är därför viktiga för

https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/artros-ledskada/meniskskada - 2025-10-15

I-PROTECT är ett forskningsprojekt om implementering av skadeförebyggande träning inom ungdomshandboll (13-17 år) i samarbete mellan Lunds universitet, H43 Lund, LUGI HF, Skånes handbollförbund och Svenska handbollförbundet. Tillsammans utvecklar och inför vi handbollsträning med skadeförebyggande och prestationshöjande principer. Vi utgår ifrån klubbarnas behov och förutsättningar med aktuell for

https://www.artrosportalen.lu.se/ung-med-artros/i-protect - 2025-10-15

Artrosportalen är ett initiativ av forskare vid Lunds universitet för att sprida korrekt och uppdaterad information om sjukdomen artros, dess behandlingar samt senaste forskningsrön direkt från forskare till allmänheten. Artrosportalen har blivit möjlig att lansera tack vare bidrag från Stiftelsen för bistånd åt rörelsehindrade i Skåne. Informationen på Artrosportalen är framtagen i samarbete med 

https://www.artrosportalen.lu.se/om-oss - 2025-10-15

docent Forskningsområde: Molekylära studier av ledsjukdomar med hjälp av biologisk masspektrometri Med hjälp av modern teknologi kan jag i detalj studera proteinerna som bygger upp vävnaderna i våra leder. Dessa molekyler är kritiska för ledens funktion och påverkas vid sjukdom. Jag undersöker ledbrosk och meniskens molekylära sammansättning i detalj. Hur ser vävnaden ut i olika regioner och vad s

https://www.artrosportalen.lu.se/forskning/vi-som-forskar/patrik-onnerfjord - 2025-10-15

Ålder, en tidigare ledskada, kön och övervikt är exempel på riskfaktorer som ökar sannolikheten att drabbas av artros. Artros är en komplex sjukdom och det är ofta svårt att avgöra varför en del personer drabbas av ledsjukdomen och andra inte. Det man vet är att det finns flera genetiska-, miljömässiga- och livsstilsfaktorer som spelar in, vilka ökar risken för att utveckla artros vid något skede

https://www.artrosportalen.lu.se/om-artros/riskfaktorer-artros - 2025-10-15

A Supported Osteoarthritis Self-Management Program for People with Knee and/or Osteoarthritis. Outcomes and factors associated with response. Thérése Jönsson Denna avhandling har fördjupat kunskapen om resultatet av artrosskola bedriven i den dagliga kliniska verksamheten. Hur deltagande i olika delar av artrosskolan påverkar resultatet och vilka faktorer som är associerade med smärtreduktion efte

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning/avhandlingar/2020 - 2025-10-15

Kunskapen om artros har gjort stora framsteg sedan den brittiska läkaren John Kent Spender diskuterade begreppet "artros" för första gången i sin artikel i The Lancet, år 1886. Sjukdomen kan dock spåras tillbaka till dinosaurierna och artros är således en av våra äldsta kända sjukdomar. Idag är det bland annat forskare vid Lunds universitet som är med och driver forskningen framåt inom detta områd

https://www.artrosportalen.lu.se/artrosforskning - 2025-10-15