Search results

Genom att undersöka ögats hornhinna med ett specialmikroskop kan det bli möjligt att på tio minuter ställa diagnos om en person med typ 2-diabetes har fått nervskador. Det visar en studie från Umeå universitet, bland diabetespatienter i Skellefteå. – Även om det för närvarande inte finns någon botande behandling, är det alltid en fördel att tidigt kunna upptäcka förändringar i nerverna. Därför är

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nervskador-vid-typ-2-diabetes-kan-upptackas-i-ogat - 2025-09-29

I takt med att vi åldras försämras funktionen hos våra muskler. En studie från Karolinska Institutet visar hur ett oväntat högt antal mutationer i musklernas stamceller försämrar cellernas reparationsförmåga. Upptäckten kan leda till läkemedel som bygger starkare muskler även i högre åldrar. Att naturligt åldrande följs av nedsatta funktioner hos våra skelettmuskler är känt sedan tidigare. Även at

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-aldras-musklerna - 2025-09-29

Det är de Langerhanska öarna i bukspottkörteln som har det övergripande ansvaret för regleringen av våra blodsockervärden. Det rapporterar forskare vid bland annat Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Fynden har betydelse för viss läkemedelsbehandling och vid transplantation av insulinproducerande celler till patienter med diabetes. För att i framtiden kunna bota

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kroppens-sockertermostat-identifierad - 2025-09-29

I den stora befolkningsstudien Malmö Offspring Study försöker forskare ta reda på hur vår tarmflora påverkas av kosten och vilken betydelse detta har för hälsan. – Vi har cirka ett och ett halvt kilo bakterier i tarmarna, berättar Louise Brunkwall – doktorand vid Diabetes och kardiovaskulär sjukdom och genetisk epidemiologi.  Malmö Offspring Study bygger på en tidigare befolkningsstudie som gjorde

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bakterier-viktiga-magkanslan - 2025-09-29

Variationer och förändringar i den genetiska koden i våra celler har stor betydelse för många av mänsklighetens stora folksjukdomar. Men under de senaste åren har forskare gjort betydande framsteg i att hitta nya sätt att rätta till generna som orsakar problemen. De har utvecklat en teknik som gör det möjligt att ändra gensekvensen i levande celler. – Man kan klippa ut de dåliga generna och klistr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ny-genteknik-inspirerad-av-bakteriers-immunforsvar - 2025-09-29

Nya uppgifter om hur en kolhydratfattig kost förbättrar ämnesomsättningen presenteras i en studie publicerad i tidskriften Cell Metabolism. Fynden kan leda till förbättrade behandlingar av icke-alkoholorsakad fettleversjukdom. – Vi upptäckte att kosten, oberoende av viktnedgången, ledde till snabba och dramatiska minskningar av leverfett och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, och vi avslöja

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kolhydratfattig-kost-kan-bli-effektiv-behandling-vid-fettlever - 2025-09-29

En nyfödd bebis i famnen – och samtidigt ett eget blodsocker som åker berg-och-dalbana som aldrig förr. För vissa nyförlösta kvinnor med diabetes typ 1 blir situationen övermäktig, och mer stöd måste till, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.  – Det är klart att det blir oerhört skrämmande om man går och håller ett barn och samtidigt blir så yr att man måste sätta sig, det skapar naturligtvis

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tufft-lage-nyforlosta-med-diabetes-typ-1 - 2025-09-29

Personer med en positiv syn på livet har renare kärl och bättre lungfunktion än människor som ser dystrare på tillvaron. Det visar nya siffror från Hjärt-Lungfondens stora forskningssatsning SCAPIS som presenteras i dag. Nu krävs forskning för att förstå vad sambandet beror på. – De siffror vi har fått fram tyder på ett samband mellan människors livssyn och deras hälsa. Nu vill vi undersöka i hur

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tydligt-samband-positiv-livssyn-och-hjart-lunghalsa - 2025-09-29

Typ 1-diabetes kan orsakas av att tarminnehåll kommer in i bukspottskörteln och skapar inflammation, tror forskare vid Uppsala universitet. Deras förklaringsmodell utmanar den rådande synen på diabetes som en autoimmun sjukdom och innebär att sjukdomen kan behandlas på andra sätt än idag. Varje dag får två barn i Sverige diagnosen typ 1-diabetes. Insjuknandet har fördubblats de senaste 20 åren och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ifragasatt-forklaring-till-uppkomsten-av-typ-1-diabetes - 2025-09-29

– IdeS-enzymet är det mest överraskande fyndet under min forskarbana. Enzymet kommer från en farlig bakterie, men kan användas för behandling av svåra sjukdomstillstånd. Och det påverkar bara ett enda av kroppens tusentals proteiner, så det är mer målinriktat än de flesta läkemedel. Det är en fullständigt unik egenskap! Det säger professorn i infektionsmedicin Lars Björck om IdeS, ett enzym från d

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/malstyrt-enzym-fran-mordarbakterier-raddar-njursjuka - 2025-09-29

Nya kursen Klimakteriet, menopaus och kvinnors hälsa vid Lunds universitet blev snabbt en succé med 424 sökande. 40 platser finns på kursen, som går helt på distans och kan sökas av flera olika professioner som på något sätt möter kvinnor i klimakteriet i sitt arbete. – Det är ett enormt söktryck, jag får mejl nästan varje dag från de som är besvikna att de inte kommit in, säger kursansvarig Perni

https://www.medicin.lu.se/artikel/popular-kurs-ger-fordjupad-kunskap-om-klimakteriet - 2025-09-29

Med målet att finna nya angreppssätt för att behandla virusinfektioner har forskaren Alex Evilevitch under många år studerat mekanismer bakom herpesinfektion och virusets fysikaliska egenskaper. I en ny studie om herpesvirusets smarta modus operandi har han undersökt hur mekaniken i cellkärnan påverkas av herpesviruset och hur cellkärnan motstår de påfrestningar som den utsätts för av viruset. Stu

https://www.medicin.lu.se/artikel/cellens-mekaniska-skydd-ger-nya-redskap-i-kampen-mot-herpes - 2025-09-29

Återhämtning sker både på och utanför arbetet. Den kan delas upp i antingen olika sorters pauser eller aktiviteter som ger dig ny energi. Lina Ejlertssons doktorsavhandling pekar på att återhämtning under arbetsdagen är centralt för vårt välmående, och en bra gemenskap på arbetsplatsen med starka och trygga relationer ger goda förutsättningar för återhämtning hos medarbetarna. – För att kunna pres

https://www.medicin.lu.se/aterhamtningpajobbet - 2025-09-29

På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar är två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera proteiner på cancercellers yta som mål för immunterapier. En forskargrupp i Lund

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-precisionsmedicinsk-teknologi-immunterapi - 2025-09-29

Stort grattis till cancerforskaren Göran Jönsson som mottar årets Göran Gustafssonpris i medicin. Priset som delas ut av Kungl. Vetenskapsakademien är ett av de mer prestigefulla priserna och delas ut till yngre forskare som nått stora framgångar inom sitt område. Göran Jönsson, professor i molekylär onkologi vid Lunds universitet får priset ”för hans banbrytande arbete med att beskriva det geneti

https://www.medicin.lu.se/artikel/goran-gustafssonpriset-i-medicin-banbrytande-forskning-om-immunterapi - 2025-09-29

Våra dendritiska celler (DC) är immunsystemets vaktposter och de patrullerar våra kroppar efter bakterier, virus eller cancerceller. När DC hittar en främmande partikel bryter de ner den i mindre bitar – antigen - och presenterar bitarna på cellytan för immunförsvarets mördarceller. På så vis lär sig mördarcellerna vilka smittoämnen och cancerceller som de ska söka upp och döda. I flera studier ha

https://www.medicin.lu.se/artikel/okad-effektivitet-i-omprogrammerade-immunceller - 2025-09-29

Med inspiration från den enorma kraftsamling som placerade Neil Armstrong på månen 1969, lanserade Joe Biden 2016 – då vicepresident och nu president i USA – forskningsprogrammet Cancer Moonshot. En grupp forskare vid Lunds universitet är del av satsningen och publicerade förra året två vetenskapliga artiklar om en atlas över proteiner som uttrycks i melanomtumörer. Flera lärosäten och sjukhus run

https://www.medicin.lu.se/artikel/proteinatlas-over-malignt-melanom-framtagen - 2025-09-29

På bara en dryg vecka har en ny studie om hur Pfizer BioNTechs covid-19-vaccin (BNT162b2) påverkar humana leverceller i odlingsskål väckt stort intresse. Studien har hittills fått nästan 800 000 läsningar och resultaten sprids i sociala medier, där den i flera fall även misstolkas. Men vilka resultat handlar det om, och hur ska de förstås? Två av forskarna bakom studien, professorerna Yang de Mari

https://www.medicin.lu.se/artikel/studie-om-covid-19-vaccin-vacker-uppmarksamhet - 2025-09-29

Anna Fossum, projektledare på forskningsinfrastrukturen StemTherapy FACS Core Facility, har sorterat celler med olika typer av FACS-maskiner i 23 år. Men tröttnat på jobbet har hon inte gjort - tvärtom. Nu har hon fått en ny och mer kraftfull medlem i FACS-familjen att sköta om. – Jag älskar mitt jobb! Det är stimulerande att träffa så många människor och höra om deras olika forskningsprojekt. Man

https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-tillskott-i-facs-familjen - 2025-09-29

Det är tisdag eftermiddag på patologen i Lund och cancerforskare David Gisselsson Nord sitter framför sin dator och studerar ett detaljerat foto av en njure. Njuren kommer från en sexårig pojke och har opererats bort efter det att han diagnostiserats med Wilms tumör - en cancerform som nästan uteslutande drabbar barn under sex år. – Men man kan leva med endast en, eller delar av en njure utan att

https://www.medicin.lu.se/artikel/jag-vill-radda-fler-barn - 2025-09-29