Search results

Epigenetiken har gett forskare nya möjligheter att förstå orsakerna bakom typ 2-diabetes och hur sjukdomen utvecklas. I framtiden kan epigenetiska biomarkörer användas för att förutspå sjukdomen och individanpassa behandlingen. Forskare inom diabetes och epigenetik vid Lunds universitet sammanfattar de viktigaste framstegen i en översiktsartikel som publiceras i Nature Reviews Endocrinology. Orsak

https://www.medicin.lu.se/artikel/epigenetiken-banar-vag-individanpassad-behandling-av-typ-2-diabetes - 2025-09-29

Var tredje patient blir tillfrågad om sina levnadsvanor när de besöker sjukvården. Den siffran borde vara högre, menar professorerna Hanne Tønnesen och Inger Kristensson Hallström, som är ansvariga för WHO Collaborating Centre vid Lunds universitet. Levnadsvanor borde angå sjukvården ännu mer än vad det gör idag, konstaterar Hanne Tønnesen: – Vi har helt enkelt inte råd att låta bli den förebyggan

https://www.medicin.lu.se/artikel/who-uppdraget-skapa-evidens-hur-varden-kan-forebygga-sjukdom - 2025-09-29

Bundy Academys stora pris 2022 om 3 miljoner kronor tilldelas Sebastian Palmqvist, docent i klinisk minnesforskning vid Lunds universitet och överläkare vid minnesmottagningen vid Skånes universitetssjukhus, för sin forskning kring förbättrad diagnostik vid Alzheimers sjukdom. Motivering"Sebastian Palmqvist har publicerat ett stort antal arbeten inom området kognitiva sjukdomar och Alzheimers sjuk

https://www.medicin.lu.se/artikel/2022-ars-pristagare-av-bundy-academys-stora-pris - 2025-09-29

För att kunna ordinera patienter rätt dos fysisk aktivitet på recept, behöver hälso- och sjukvårdspersonal ta hänsyn till en mängd individuella faktorer. Det finns ett behov av att underlätta bedömningen av kondition och syreupptagningsförmåga, samt att beräkna intensiteten för konditionsträning enligt WHO’s rekommendationer för fysisk aktivitet. Nu har forskare vid Lunds universitet utvecklat en

https://www.medicin.lu.se/artikel/konditionsapp-hjalper-varden-att-stotta - 2025-09-29

En ny studie av forskare vid Lunds universitet ger ytterligare stöd för att typ 2-diabetes bör delas in i undergrupper och behandlas på olika sätt. Studien visar att det finns tydliga epigenetiska skillnader mellan olika grupper av diabetespatienter. Epigenetiska markörer kan kopplas till risken de olika undergrupperna har att utveckla vanliga komplikationer vid diabetes, som stroke, hjärtinfarkt

https://www.medicin.lu.se/artikel/epigenetiska-markorer-forutspar-risk-komplikationer-vid-typ-2-diabetes - 2025-09-29

Veckans Wallenbergforskare, ingenjören Einar Heiberg, och hans team utvecklar och skriver ut 3D-modeller av organ och medicinsk utrustning. Syftet är bland annat att hjälpa kirurger att förbereda sig inför svåra operationer. ”Min vision är att vid komplicerade operationer så ska kirurgen redan ha gjort operationen flera gånger i förväg.” Einar Heiberg är medicinteknisk ingenjör inom klinisk fysiol

https://www.medicin.lu.se/artikel/redan-nu-producerar-vi-patientspecifika-3d-implantat-som-forkortar-operationstiden - 2025-09-29

Genom att använda celler från cancerpatienter och blanda dem med en ny teknologi, ”OssiGel", kan man konstruera mänskliga benorgan i miniatyr. Dessa miniatyrer består av mogen ben- och benmärgsvävnad och kan användas som forskningsmodell för att studera sjukdomsmekanismerna bakom cancerformer som uppstår i benmärgen eller sprider sig till skelettet och för att testa nya läkemedel. Paul Bourgine är

https://www.medicin.lu.se/artikel/miniatyrben-ny-forskningsmodell-cancer - 2025-09-29

Veckans Wallenbergforskare, neurologen Gesine Paul-Visse, är inriktad på att upptäcka, utveckla och implementera nya behandlingar för neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och stroke. – Min motivation är behovet hos de patienter jag möter. Gesine Paul-Visse är överläkare inom neurologin på Skånes universitetssjukhus, adjungerad professor i neurologi på Lunds universitet och klinisk forskar

https://www.medicin.lu.se/artikel/vi-hoppas-att-var-forskning-kan-ge-en-behandling-som-skyddar-nervcellerna - 2025-09-29

Veckans Wallenbergforskare, kardiologen Martin Magnusson, forskar på vad som orsakar diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. – Vi använder oss av stora patient- och populationsbaserade kohortstudier för att analysera biomarkörer och deras koppling till sjukdom. Syftet är att hitta nya mediciner för diabetes och kardiovaskulär sjukdom. Martin Magnusson är överläkare inom kardiologin på Skånes universitet

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-ar-varje-forskares-drom-att-fa-fram-nya-behandlingar-mot-sjukdomar - 2025-09-29

När astmatikers luftvägar exponeras för kvalster försämras immunresponsen vilket kan leda till ett nedsatt immunförsvar. Personer med förkylningsastma kan då lättare drabbas av sekundära virus- och bakterieinfektioner. Studiens resultat tyder på att astmatiker bör undvika kvalster och att de patienter som dessutom är allergiska mot kvalster bör överväga att genomgå så kallad hyposensibilisering, m

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-om-kopplingen-mellan-kvalster-och-luftvagsinfektioner - 2025-09-29

För att insulin ska utsöndras i vår kropp behövs ett protein som kallas CD59. Nu visar forskning ledd från Lunds universitet att det finns två proteinvarianter som påverkar hur och när detta sker. Studien publicerades nyligen i PNAS. Insulinet påverkar många av kroppens funktioner och är helt nödvändig för överlevnad. Det bidrar till upptaget av glukos i cellerna, uppbyggnad av kroppens energidepå

https://www.medicin.lu.se/artikel/nyupptackta-proteinvarianter-nyckel-till-insulinutsondring - 2025-09-29

… mottagare av Albert de la Chapelle-priset i medicinsk genetik. Priset på 20 000 euro, som i år delas ut för första gången, tilldelas en ung forskare som är etablerad i ett av de nordiska länderna och har gjort exceptionella insatser inom medicinsk genetik. Kajsa Paulsson tog emot priset den 9 juni i Helsingfors. Priset delas ut av Folkhälsans genetiska forskningscentrum i samband med deras 60-år

https://www.medicin.lu.se/artikel/stort-grattis-kajsa-paulsson - 2025-09-29

Veckans Wallenbergforskare, onkologen Anders Wittrup, forskar om så kallade RNA-läkemedel och hur sådana skulle kunna användas vid cancerbehandling. – I första hand handlar det om behandling av hjärntumörer. Mot dem finns det idag väldigt få behandlingsalternativ. Anders Wittrup är läkare inom onkologin på Skånes universitetssjukhus och klinisk forskare på Wallenberg centrum för molekylär medicins

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-finns-ett-stort-behov-av-battre-behandlingsmetoder-mot-hjarntumorer - 2025-09-29

Veckans Wallenbergforskare, läkaren Elin Trägårdh, arbetar med diagnostisk nuklearmedicin – särskilt en teknik som kallas PET/CT som framför allt används vid undersökningar av patienter med cancer. Idag analyseras PET/CT-bilderna manuellt av läkare. – Jag tror inte att vi använder all den information som finns på bilderna. Tänk om vi kunde använda artificiell intelligens i syfte att kvantifiera bi

https://www.medicin.lu.se/artikel/bekraftade-pet-bildmarkorer-skulle-kunna-forandra-framtidens-cancervard - 2025-09-29

Gunnar Gouras, professor i experimentell neurologi vid Lunds universitet, tilldelas Oskar Fischer Prize, bronsnivån, på sammanlagt 300 000 dollar. Priset tar han emot i San Antonio, Texas, den 22 juni. Grattis! Hur kändes det när du fick veta att du vunnit? – Jag blev väldigt glad! Jag kände på mig att jag hade en chans, trots att jag på grund av tidsbrist bara fyllt i sex av de tio sidorna man ha

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskare-tilldelas-amerikanskt-pris-teori-om-alzheimers-sjukdom - 2025-09-29

Alla cancerceller har förändringar i sin arvsmassa. Tidigare har det varit svårt att på ett bra sätt studera vissa av de här avvikelserna, men genom nya bioinformatiska metoder, kan man nu på ett systematiskt vis bearbeta data från tumörceller. Tidskriften Nature publicerar nu en studie om ett helt nytt sätt att studera kopietalsförändringar i cancerceller. Den kanske vanligaste typen av förändrin

https://www.medicin.lu.se/artikel/bioinformatik-viktig-vid-cancerforskning - 2025-09-29

Veckans Wallenbergforskare, barnonkologen Kees-Jan Pronk, forskar på vad som händer i blodet hos barn som utvecklar leukemi. Han forskar också på biverkningarna av de tunga behandlingar som många barn med leukemi genomgår. – Vi försöker hitta sätt att minska biverkningarna – samtidigt som vi bevarar läkemedlens effektivitet. Kees-Jan Pronk är överläkare inom barnonkologin på Skånes universitetssju

https://www.medicin.lu.se/artikel/jag-vill-att-vi-kommer-till-en-punkt-da-vi-kan-bota-annu-fler-barn-som-drabbas-av-leukemi - 2025-09-29

”Förhöjda halter av E. coli-bakterier, bad avrådes”. Känns det igen? Och så får de svalkande baden ställas in. Den vanliga tarmbakterien E. coli, eller Escherichia coli, är ofta en orsak till att badvatten klassas som otjänligt. Bakterien kan orsaka en rad infektioner hos människor, särskilt hos små barn. Och så här ser den alltså ut i extrem förstoring, fäst på ett sandkorn som är 0,85 mm. Bilder

https://www.medicin.lu.se/artikel/badvattnet-otjanligt-har-ar-en-vanlig-bov-pa-ett-sandkorn-0 - 2025-09-29

Vi är nog flera som känt oss grötiga i hjärnan i samband med att vi haft covid-19-infektion. För de flesta av oss var dessa svårigheter med minne och koncentration övergående. Men vad hände i hjärnan som gjorde att den inte fungerade lika bra som vanligt? Kroppens olika system hänger ihop. När ett system sviktar, påverkas andra. – Hjärnan, hjärtat och lungorna lever tillsammans och blir sjuka till

https://www.medicin.lu.se/artikel/infektion-kan-fa-minnet-att-svikta - 2025-09-29

Samhället behöver bli bättre på att ge stöd och sätta in åtgärder innan vi blir gamla och hjälpbehövande. Det menar professor Susanne Iwarsson som tillsammans med cirka 200 andra forskare vid Lunds universitet ingår i universitetets nya profilområde med fokus på proaktivt åldrande “Proactive Ageing: Brain & Movement – From Molecular Changes to Engagement with Life and Society”. Sammanlagt fem prof

https://www.medicin.lu.se/artikel/proaktivt-aldrande-ett-av-universitetets-nya-profilomraden - 2025-09-29