Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Medicinska fakulteten och Skånes universitetssjukhus) - publicerad 1 juni 2022 Veckans Wallenbergforskare, neurologen Gesine Paul-Visse, är inriktad på att upptäcka, utveckla och implementera nya behandlingar för neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och stroke. – Min motivation är behovet hos de patienter jag möter. Gesine Paul-Visse är öv

https://www.medicin.lu.se/artikel/vi-hoppas-att-var-forskning-kan-ge-en-behandling-som-skyddar-nervcellerna - 2025-02-28

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Medicinska fakulteten och Skånes universitetssjukhus) - publicerad 9 juni 2022 Veckans Wallenbergforskare, kardiologen Martin Magnusson, forskar på vad som orsakar diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. – Vi använder oss av stora patient- och populationsbaserade kohortstudier för att analysera biomarkörer och deras koppling till sjukdom. Syftet är att h

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-ar-varje-forskares-drom-att-fa-fram-nya-behandlingar-mot-sjukdomar - 2025-02-28

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 9 juni 2022 Forskare har studerat hur exponering för kvalster påverkar astmatikers immunförsvar vid virus- och bakterieinfektioner. Foto: iStock/SciePro När astmatikers luftvägar exponeras för kvalster försämras immunresponsen vilket kan leda till ett nedsatt immunförsvar. Personer med förkylningsastma kan då lätt

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-om-kopplingen-mellan-kvalster-och-luftvagsinfektioner - 2025-02-28

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 14 juni 2022 Från vänster: Ewelina Golec, Ben King och Anna Blom, tre av forskarna bakom ny rön kring insulinutsöndring. Foto: Tove Smeds. För att insulin ska utsöndras i vår kropp behövs ett protein som kallas CD59. Nu visar forskning ledd från Lunds universitet att det finns två proteinvarianter som påverkar hur och när det

https://www.medicin.lu.se/artikel/nyupptackta-proteinvarianter-nyckel-till-insulinutsondring - 2025-02-28

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 15 juni 2022 Kajsa Paulsson, professor i medicinsk genetik och cancerforskare, är den första mottagaren av Albert de la Chapelle-priset i medicinsk genetik. … mottagare av Albert de la Chapelle-priset i medicinsk genetik. Priset på 20 000 euro, som i år delas ut för första gången, tilldelas en ung forskare som är etablera

https://www.medicin.lu.se/artikel/stort-grattis-kajsa-paulsson - 2025-02-28

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Medicinska fakulteten och Skånes universitetssjukhus) - publicerad 15 juni 2022 Veckans Wallenbergforskare, onkologen Anders Wittrup, forskar om så kallade RNA-läkemedel och hur sådana skulle kunna användas vid cancerbehandling. – I första hand handlar det om behandling av hjärntumörer. Mot dem finns det idag väldigt få behandlingsalternativ. Ander

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-finns-ett-stort-behov-av-battre-behandlingsmetoder-mot-hjarntumorer - 2025-02-28

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Medicinska fakulteten och Skånes universitetssjukhus) - publicerad 22 juni 2022 Veckans Wallenbergforskare, läkaren Elin Trägårdh, arbetar med diagnostisk nuklearmedicin – särskilt en teknik som kallas PET/CT som framför allt används vid undersökningar av patienter med cancer. Idag analyseras PET/CT-bilderna manuellt av läkare. – Jag tror inte att vi

https://www.medicin.lu.se/artikel/bekraftade-pet-bildmarkorer-skulle-kunna-forandra-framtidens-cancervard - 2025-02-28

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 22 juni 2022 Gunnar Gouras genomförde sin neurologutbildning vid Harvard Medical School och har forskat vid Johns Hopkins, Cornell, Harvard Medical School och Rockefeller. Han kallades som professor till Lunds universitet för 11 år sedan. Foto: Tove Smeds Gunnar Gouras, professor i experimentell neurologi vid Lunds universite

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskare-tilldelas-amerikanskt-pris-teori-om-alzheimers-sjukdom - 2025-02-28

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 28 juni 2022 Alla cancerceller har förändringar i sin arvsmassa. Tidigare har det varit svårt att på ett bra sätt studera vissa av de här avvikelserna, men genom nya bioinformatiska metoder, kan man nu på ett systematiskt vis bearbeta data från tumörceller. Tidskriften Nature publicerar nu en studie om ett helt nytt s

https://www.medicin.lu.se/artikel/bioinformatik-viktig-vid-cancerforskning - 2025-02-28

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Medicinska fakulteten och Skånes universitetssjukhus) - publicerad 29 juni 2022 Veckans Wallenbergforskare, barnonkologen Kees-Jan Pronk, forskar på vad som händer i blodet hos barn som utvecklar leukemi. Han forskar också på biverkningarna av de tunga behandlingar som många barn med leukemi genomgår. – Vi försöker hitta sätt att minska biverkningarn

https://www.medicin.lu.se/artikel/jag-vill-att-vi-kommer-till-en-punkt-da-vi-kan-bota-annu-fler-barn-som-drabbas-av-leukemi - 2025-02-28

Av agata [dot] garpenlind [at] med [dot] lu [dot] se (Agata Garpenlind) - publicerad 29 juni 2022 E. coli-bakterie i extrem förstoring. Bilder: Catherine Paul, Tina Martin, Lund University Bioimaging Centre. ”Förhöjda halter av E. coli-bakterier, bad avrådes”. Känns det igen? Och så får de svalkande baden ställas in. Den vanliga tarmbakterien E. coli, eller Escherichia coli, är ofta en orsak till

https://www.medicin.lu.se/artikel/badvattnet-otjanligt-har-ar-en-vanlig-bov-pa-ett-sandkorn-0 - 2025-02-28

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 1 juli 2022 Elisabet Englund på laboratoriet i Lund. Foto: Tove Smeds Vi är nog flera som känt oss grötiga i hjärnan i samband med att vi haft covid-19-infektion. För de flesta av oss var dessa svårigheter med minne och koncentration övergående. Men vad hände i hjärnan som gjorde att den inte fungerade lika bra som vanligt? K

https://www.medicin.lu.se/artikel/infektion-kan-fa-minnet-att-svikta - 2025-02-28

Av sara [dot] liedholm [at] med [dot] lu [dot] se (Sara Liedholm) - publicerad 1 juli 2022 Foto: Michael Erhardsson/ Mostphotos Samhället behöver bli bättre på att ge stöd och sätta in åtgärder innan vi blir gamla och hjälpbehövande. Det menar professor Susanne Iwarsson som tillsammans med cirka 200 andra forskare vid Lunds universitet ingår i universitetets nya profilområde med fokus på proaktivt

https://www.medicin.lu.se/artikel/proaktivt-aldrande-ett-av-universitetets-nya-profilomraden - 2025-02-28

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 4 juli 2022 Bild: iStock/ktsimage Ett svenskt-amerikanskt forskarteam har nyligen publicerat två artiklar i Journal of Neurophysiology där de med ett nytt modellsystem förklarar ryggmärgens tidiga inlärning och hur centrala nervsystemet lär sig kontrollera kroppen. Det vill säga, hur kopplingarna mellan ryggmärgen och kro

https://www.medicin.lu.se/artikel/fosterrorelser-i-livmodern-avgorande-uppkoppling-kropp-ryggmarg-och-hjarna - 2025-02-28

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 19 juli 2022 Vad finns det för varningstecken på när man dricker för mycket? Och när ska man söka hjälp? Anders Håkansson, professor i beroendemedicin på Lunds universitet svarar. Antal sökande till en beroendeenhet för alkoholberoende, Triangel-mottagningen i Malmö, har varit oförändrad under pandemin. Med ett undant

https://www.medicin.lu.se/artikel/alkoholberoende-under-pandemin-tidiga-tecken-pa-okat-vardsokande-hos-kvinnor - 2025-02-28

Av asa [dot] hansdotter [at] med [dot] lu [dot] se (Åsa Hansdotter) - publicerad 28 juli 2022 Bild: iStock/SanyaSM Var elfte minut dör en kvinna i havandeskapsförgiftning – preeklampsi – i världen. I Sverige drabbas runt 5000 gravida kvinnor varje år. Det kan vara ett livshotande tilstånd både för mamman som barnet och leda till allvarliga kardiovaskulära följdsjukdomar. Ändå har informationen til

https://www.medicin.lu.se/artikel/omvardnad-brister-vid-havandeskapsforgiftning - 2025-02-28

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 28 juli 2022 Foto: iStock/andresr Runt 80 procent av dem som har Downs syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom, ofta redan i 40-50-årsåldern. Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Fynden är v

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-upptacker-alzheimers-hos-personer-med-downs-syndrom - 2025-02-28

Av katrin [dot] stahl [at] med [dot] lu [dot] se (Katrin Ståhl) - publicerad 16 augusti 2022 Foto: iStock/Paul Campbell Ett samarbete mellan lundaforskarna Johan Jakobsson och Malin Parmar har lett till en ny metod för att studera åldersrelaterade hjärnsjukdomar. Forskarna har tagit avstamp i den neurodegenerativa sjukdomen Huntingtons. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Brain.

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskningsmodell-ska-ge-svar-om-huntingtons-sjukdom - 2025-02-28

Av oscar [dot] heimburg [at] fsi [dot] lu [dot] se (Oscar Heimburg) - publicerad 16 augusti 2022 Medicinsk forskning i laboratorium. Arkivbild. I november 2021 bildades en privat stiftelse som syftar till att främja vetenskaplig forskning avseende pankreascancer, gastroenterologi, och smärtlindring vid Lunds universitet. Stiftelsen förvaltas av Lunds universitet och totalt sett kommer 40 miljoner

https://www.medicin.lu.se/artikel/mangmiljondonation-till-medicinska-fakulteten-vid-lunds-universitet - 2025-02-28

Av tove [dot] smeds [at] med [dot] lu [dot] se (Tove Smeds) - publicerad 18 augusti 2022 Ny bröstcancerforskning från Lunds universitet stärker bilden av att kroppskonstitution (BMI) hos patienten samverkar med den omgivande vävnaden som tumören växer i, och kan ha betydelse för prognosen. iStock/33karen33. Miljön som bröstcancer uppstår i – både patientens kroppsform, tumörens storlek och cancers

https://www.medicin.lu.se/artikel/tumorens-miljo-kan-paverka-prognos-vid-brostcancer - 2025-02-28