Search results

Nu vänder forskarna på frågan. De frågar inte varför diabetespatienter får komplikationer utan varför en minoritet slipper. Vad det är som skyddar dem? PROLONG-undersökningen kanske ger svaret. - Majoriteten av alla diabetiker får med tiden allvarliga eller dödliga följdsjukdomar, men inte alla, 10-15 procent klarar sig. Det är dem vi är intresserade av I PROLONG, förklarar Valeriya Lyssenko som t

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/varfor-slipper-en-del-diabetiker-komplikationer - 2025-12-13

Sämre blodsockerkontroll efter alla helger? Visst, anledningen kan mycket väl vara all mat och soffliggandet. Men det kan också bero på vintern. Vinter, mörker och kyla försvårar blodsockerkontrollen. Forskare från Lodz i Polen har tillsammans med meteorologer i Warszawa undersökt blodsockernivåer hos barn och unga typ 1 diabetiker och deras förhållande till årstid. Deras slutsats är att vintern i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vintern-forsvarar-blodsockerkontrollen - 2025-12-13

Många som vill gå ned i vikt lyckas bra med det. Men för många blir det bara en tillfällig viktnedgång. Vikten går upp igen. Nu visar forskare att bakslagen kan bero på en speciell hormonprofil. Det är de båda aptitreglerande hormonerna leptin och ghrelin som stått i fokus för den undersökning spanska forskare har utfört.104 överviktiga eller feta män och kvinnor sattes på en kontrollerad diet med

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hormoner-bakom-misslyckad-bantning - 2025-12-13

Att långvariga höga blodsocker är en riskfaktor för diabeteskomplikationer, till exempel hjärt- kärlsjukdom, är väl känt. Nu visar spanska forskare att också att många episoder av djupa blodsockerfall kan vara det. Vid insulinbehandling finns det ett starkt och lättförståeligt samband mellan en låg och jämn blodsockerkontroll och antalet insulinkänningar, när blodsockret sjunker för lågt. Ju närma

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/upprepade-insulinkanningar-kan-oka-risken-hjartsjukdom - 2025-12-13

Leif Groop, professor vid Lunds universitets Diabetescenter, har av europeiska forskningsrådet (ERC) tilldelats Advanced Grant för 2010. Advanced Grants delas ut för att stödja excellent och innovativ forskning utförd eller ledd av etablerade och världsledande forskningsledare. Leif Groop forskar om genetiska orsaker till typ 2 diabetes.  Projektet har nu får bidrag för syftar till att kartlägga d

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stort-personligt-anslag-excellent-diabetesforskning - 2025-12-13

Att typ 2 diabetes är vanligare bland invandrare med ursprung i Mellanöstern är känt. Men om de första preliminära resultaten från MEDIM-undersökningen stämmer tickar det en ohälsobomb i invandrartäta områden med låg socioekonomisk status. - Våra första siffror visar att var femte irakisk invandrare i stadsdelen Rosengård i Malmö har typ 2 diabetes och att lika många har ett förstadium till sjukdo

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/manga-manga-fler-typ-2-diabetiker-vantat - 2025-12-13

Idag vet vi hur alla gener på människans 46 kromosomer ser ut – men det är först genom att undersöka genernas koppling till olika proteiner som dessa kunskaper kan leda till nya läkemedel. Lunds universitet har åtagit sig ansvaret för kartläggningen av de proteiner som hör till kromosom 19. Generna i den mänskliga arvsmassan kartlades av HUGO, the Human Genome Organisation, och publicerades år 200

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lunds-universitet-adopterar-kromosom-10 - 2025-12-13

De tidiga ögonskadorna finns i många fall där redan innan patienten får sin diabetesdiagnos. Ögonförändringarna har en tydlig koppling till högt blodtryck. Nya rön tyder dessutom på att näthinnans nervdel, och därmed funktion, påverkas ännu tidigare, innan kärlskadorna blir synliga. På sikt skulle den nya kunskapen kunna leda till utveckling och behandling med nervskyddande mediciner. Skador på nä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forandringar-i-diabetesogon-borjar-tidigt - 2025-12-13

Så kommenterar en av forskarna resultatet från de djurförsök som visar att när verkan av det blodsockerhöjande hormonet glukagon slås ut så behövs inte insulin för att kontrollera blodsockret. En dag kanske fynden innebär att typ 1 diabetes blir en tyst sjukdom utan symtom, menar forskarna. I regleringen av mängden socker i blodet är insulin och glukagon varandras motpoler. Insulinet sänker blodso

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-nara-en-bot-man-kan-komma - 2025-12-13

Överlevnaden för transplanterade insulinproducerande celler är låg. Ny avbildningsteknik gör det nu möjligt att följa de transplanterade cellerna i kroppen – ett instrument som kan bli viktigt när man vill förstå varför de skadas och dör. Uppsalaforskaren Olof Eriksson presenterar den nya avbildningstekniken i sin avhandling. De insulinproducerande cellerna, så kallade langerhanska öar, transplant

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/cellernas-insulinfabriker-fangade-pa-bild-efter-transplantation - 2025-12-13

Typ 1 diabetes drabbar i regel barn och unga. Innan insulinet upptäcktes dog de drabbade så unga att de inte hann föra sina sjukdomsanlag vidare till nästa generation. Ändå finns riskgenerna kvar i människans arvsmassa. Varför? Upptäckten av insulinet för knappt hundra år sedan, bara ett ögonblick i ett evolutionärt perspektiv, kan inte vara orsaken. Människans arvsmassa förändras inte så snabbt.D

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fordelen-med-okad-risk-typ-1-diabetes - 2025-12-13

Påståendet att den som har föräldrar som blivit gamla själv också har störst chans att uppnå hög ålder är inte korrekt. Det är hur du själv lever ditt liv som avgör. Det är resultatet från forskning på Sahlgrenska akademin i Göteborg som avlivar myten om sambandet mellan föräldrarnas livsläng och den egna livslängden.– Ja, det stämmer inte. Vår studie visar att de ärftliga faktorerna inte spelar r

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/livsstil-betyder-mer-gener - 2025-12-13

Det övergripande målet är att testa de genetiska variationernas förmåga att kunna förutsäga framtida utveckling av typ 2-diabetes samt att utvärdera deras effekt på mekanismerna i sjukdomsutvecklingen, beskriver Anna Jonsson syftet med sin avhandling. Diabetes är en folksjukdom som kännetecknas av förhöjda halter av glukos i blodet. Sockerarter i maten vi äter omvandlas till glukos, som i sin tur

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvarianter-och-risk-typ-2-diabetes - 2025-12-13

Den hittills största genetiska studien på den svenska befolkningen visar att svenskarna är genetiskt närmare tyskar och britter än finländare. Men också inom landet finns det skillnader, framför allt mellan människor från norra och södra Sverige. - Kunskap om befolkningens genetiska struktur är viktig för att förstå varifrån vi kommer och för att identifiera gener som ger upphov till sjukdomar, sä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensken-mer-britt-och-tysk-finsk - 2025-12-13

För några tusen år sedan ökade en tidigare ovanlig genetisk variant snabbt i befolkningen. Då kunde den betyda skillnaden mellan överlevnad eller undergång. I dagens samhälle bidrar samma genvariant till övervikt och diabetes. Enligt forskare på Stanford universitet i Kalifornien, USA, uppstod den moderna riskvarianten genom en mutation för mellan 2 000 och 12 000 år sedan. Den var ovanlig så läng

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/nar-riskgener-typ-2-diabetes-var-bra-att-ha - 2025-12-13

Människans historia har präglats av växelvis svält och överflöd. Den som bättre kan lagra överskottsenergin som fett de goda dagarna har en fördel när hungertiden kommer. Forskarna kallar fenomenet för ”den sparsamma genen”. Idag med en övermåtta på lättillgänglig kaloririk mat orsakar de sparsamma generna övervikt och sjukdom. Den överskottsenergi vi får i oss lagras som fett men skillnaderna mel

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sparsamma-gener-i-moderna-tider - 2025-12-13

Behandlingsmöjligheterna efter en stroke har länge varit begränsade till timmarna efter ett anfall. Efter det har skadorna setts som definitiva. Hjärnforskare vid Lunds universitet har nu upptäckt en substans som öppnar upp för behandlingar upp till två dagar efter stroke. Idag finns endast trombolys som akutbehandling för stroke. Det är ett blodförtunnande läkemedel som endast hinner fram till ci

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensk-upptackt-kan-leda-till-ny-strokemedicin - 2025-12-13

En ny studie ska undersöka om enbart lätt överviktiga typ 2 diabetiker blir av med sjukdomen om de opereras på samma sätt som hittills enbart mycket feta kunnat göra. Främsta syftet med operationen är inte att bli av med övervikt utan att undersöka om metoden kan bota diabetes. Övervikt delas in i olika grupper beroende på svårighetsgrad och i Sverige är det än så länge bara de mycket överviktiga

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ar-typ-2-diabetes-en-tarmsjukdom-och-basta-boten-operation - 2025-12-13

Hälften av landets friska 80-åringar har en så låg njurfunktion att den ligger under gränsen för vad som räknas som njursjukdom. Det framkommer i en ny avhandling från Lunds universitet. Njurens funktion avtar naturligt med stigande ålder, även hos den som är frisk. Dålig njurfunktion förknippas bland annat med diabetes och hjärt-kärlsjukdom och kan i allvarliga fall leda till njursvikt och behov

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/njurhalsa-overraskande-lag-i-hogre-alder - 2025-12-13

När typ 2 diabetes är ett faktum är ämnesomsättningen förändrad på så många sätt att det är svårt att baklänges sortera ut de olika stegen som har lett till sjukdomen. Genom att följa hela förloppet från friska till patienter hoppas forskare kunna identifiera viktiga milstolpar. Typ 2 diabetes utvecklas långsamt, ofta under många år, innan blodsockerkontrollen blir så försämrad att sjukdomen diagn

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hur-ser-processon-ut-fran-frisk-till-tva-typ-2-diabetes-ut - 2025-12-13