Search results

I samhällen där befolkningen lever på svältgränsen är typ 2-diabetes en ovanlig sjukdom. I samhällen där det finns god tillgång på kaloririk mat är den vanlig, men det är stor skillnad i benägenheten att utveckla sjukdomen från individ till individ.  - Man ska absolut inte skuldbelägga, men genom att ändra levnadsvanor kan man göra väldigt mycket. Vi eftersträvar att försöka hitta sätt att dels fö

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetes-ar-en-komplex-sjukdom - 2025-11-07

Det senaste decenniet har kunskapen om hur våra gener påverkas av vår livsstil - ett forskningsfält som kallas epigenetik - ökat explosionsartat. Forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum har sammanfattat det vetenskapliga kunskapsläget inom epigenetik kopplat till fetma och typ 2-diabetes i en reviewartikel den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism. Epigenetiska mekanismer (se faktaruta

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-paverkar-livsstilen-vara-gener - 2025-11-07

I Skåne kan nyfödda screenas för typ 1-diabetes och celiaki. Fler än beräknat har visat sig ha förhöjd risk att bli sjuka och ett trettiotal barn i Skåne har redan rekryterats till forskningsstudier som syftar till att förhindra sjukdomarna. I somras inleddes en stor screening av nyfödda barn i Skåne som ska pågå till 2023. Screeningen är en del av en europeisk satsning, GPPAD (Global Platform for

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/screening-identifierar-hogriskbarn - 2025-11-07

Indiska kvinnor är både yngre och smalare än svenska kvinnor när de utvecklar graviditetsdiabetes, visar en ny studie från Lunds universitets Diabetescentrum. Forskarna fann även en genvariant som ökar risken för graviditetsdiabetes hos svenska kvinnor men som tvärtom visade sig ha en skyddande effekt hos de indiska kvinnorna. Graviditetsdiabetes karaktäriseras av försämrad insulinproduktion och i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/graviditetsdiabetes-i-indien-och-sverige - 2025-11-07

Hormonerna interleukin 1 och interleukin 6 är viktiga för vårt immunsystem – men de hjälper också till att minska vår aptit och vikt. Upptäckten kan i förlängningen leda till nya sätt att behandla fetma. Det visar en internationell forskargrupp under ledning av forskare vid Sahlgrenska akademin i en ny studie som en djupare förståelse för hur en ny typ av läkemedel mot typ 2 diabetes fungerar i hj

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabetesmedel-som-ocksa-minskar-aptiten - 2025-11-07

”Prins Daniels anslag till särskilt lovande yngre forskare” delats i år ut till Fredrik Bäckhed, professor vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Fredrik Bäckhed får anslaget för sin forskning om tarmflorans betydelse för utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom. Forskningsanslaget är helt nytt och består av 6 miljoner kronor som fördelas över tre år och ges till b

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arets-prins-daniels-anslag-till-hjartforskning-om-tarmfloran - 2025-11-07

Diabetes typ 2 är nästan dubbelt så vanligt bland personer med turkisk härkomst som immigrerat till Sverige än bland landsmän som bor kvar i Turkiet. et visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Enligt distriktsläkaren Kristin Hjörleifsdottir Steiner kan omställningen som det innebär att migrera vara en möjlig förklaring.Hög risk att drabbas av diabetes – så ser situationen ut för

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligt-med-diabetes-bland-invandrare-fran-turkiet - 2025-11-07

1921 spreds ryktet över världen att det fanns en fungerande behandling vid svår barndiabetes. Desperata föräldrar till döende diabetesbarn vädjade om insulinbehandling men den kanadensiska kvartetten bakom upptäckten tvingades nästan alltid säga nej. Bristen var för stor och forskarna klarade inte av att tillverka insulin i stor skala. Bertram Collip, en av de fyra bakom upptäckten i Toronto, hade

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/efter-desperat-vantan-nar-antligen-insulinet-patienterna - 2025-11-07

Med en ny och mycket känslig metod har brittiska forskare visat att kroppen även efter långvarig typ 1 diabetes fortsätter att producera insulin i små mängder. Det bevisar att det finns levande insulinceller kvar, menar de och argumenterar för att upptäckten kan vara viktig enligt devisen "så länge det finns liv finns det hopp". Det innebär att även ”gamla” typ 1 diabetiker skulle ha nytta av en m

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/de-flesta-typ-1-diabetiker-producerar-eget-insulin - 2025-11-07

Anders Rosengren vid Lunds universitet får 8 miljoner kronor för att under fem år utveckla sin medicinska forskning inom behandling av typ 2 diabetes. Idag offentliggjordes mottagarna av anslaget Ragnar Söderbergforskare i medicin 2013 och två av sex forskare finns vid Lunds universitet. Den andre lundaforskaren är Johan Flygare som forskare om blodbrist, anemi.– Det är roligt att två av våra fors

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/prestigefulla-anslag-till-medicinforskare - 2025-11-07

Personer med diabetes är mer nöjda med kontinuerlig glukosmätning, framför allt i kombination med en insulinpump, än med teststickor och insulininjektioner. Men det är brist på bra forskning och man kan inte avgöra vilket som är medicinskt mer effektivt. SBU har i två nya rapporter granskat det vetenskapliga underlaget för två medicintekniska produkter inom diabetesvården. Den ena är kontinuerlig

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/modern-teknik-uppskattat-men-mer-forskning-behovs - 2025-11-07

Finska forskare har hittat kopplingen mellan typ 1 diabetes och virusinfektioner orsakade av ett enterovirus. De har även tagit fram ett vaccin som visat sig fungera på möss. Nu vill forskarna studera om vaccinet även fungerar på människor. Infektioner orsakade av virus har länge misstänkts vara en av de främsta orsakerna till diabetes typ 1. Nu har finska forskare vid universitetet i Tammerfors i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vaccin-mot-typ-1-diabetes-kan-bli-verklighet - 2025-11-07

Gång på gång dyker D-vitamin upp i diabetessammanhang. Många undersökningar har visat att den som har höga nivåer av vitaminet i sitt blod löper mindre risk att insjukna i typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Och omvänt, risken ökar för den som har låga nivåer. Nu ska en stor amerikansk studie en gång för alla ta reda på hur det ligger till. Den nu påbörjade undersökningen är den första där D-vi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stor-studie-ska-avgora-om-vitamin-d-forebygger-diabetes - 2025-11-07

Förr var det infektionssjukdomar som främst hotade vår hälsa. I dag är det sjukdomar med koppling till inflammation som MS, diabetes, reumatid artrit, högt blodtryck och hjärt- kärlsjukdomar. Forskarna anar ett orsakssamband mellan inflammation och ohälsa, och det sambandet kan påverkas av våra egna tarmbakterier. Våra kroppar består till viss del av bakterier. Tillsammans utgör de ett helt kilo a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tarmbakterier-orsak-till-dagens-ohalsa - 2025-11-07

18.00–18.10 Inledning av PIL och Sydvästra Skånes Diabetesförening.Moderator: Hindrik Mulder, professor, Lunds universitets Diabetescentrum18.10–18.40 Goda tarmbakterier är som ett ekosystem i balansBengt Jeppsson, professor, Lunds universitet18.40–19.10 Hur identifierar man bra och dåliga tarmbakterier?Peter Nilsson, professor, Lunds universitet19.10–19.30 Paus med frukt19.30–20.00 Orsakar bakter

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabeteskvall-20-november-i-lund - 2025-11-07

Forskning visar att det finns flera fungerande strategier för den som vill undvika att gå upp i vikt igen efter en ordentlig viktminskning. Läkemedel mot fetma, måltidsersättningar och högproteinkost kan hjälpa till att behålla den lägre vikten, enligt en så kallad metaanalys. Studien är utförd av forskare vid Enheten för klinisk epidemiologi, Karolinska Institutet, och Överviktscentrum, Karolinsk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hogproteinkost-och-malstids-ersattning-kan-minska-viktrekyl - 2025-11-07

Som vanligt har diabetes en stor plats när Vetenskapsrådet och Hjärt- lungfonden beviljade årets vetenskapliga anslag och som vanligt fick flera forskare på Lunds universitets Diabetescenter stora anslag. Vetenskapsrådet Corrado Cilio, 4 miljoner kronor, mekanismer och biomärkorer för autoimmun diabetes.Jovanna Dahlgren, 2,1 miljoner kronor, varför blir barn feta? Effekt av tidiga kostvanor, tarmf

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vetenskapsradets-och-hjart-lungfondens-utdelning-2013 - 2025-11-07

Blodprover, urinprover, avföringsprover, nagelprover, muskel- och fettbiopsier… I forskningens tjänst har människor under de senaste decennierna lämnat prover och detaljerad information om sina liv och leverne. Ett material som utgör en guldgruva för dagens forskare. Vid Lunds universitet bedrivs i dag flera stora forskningsprojekt vars syfte är att förstå hur sambandet mellan våra gener och vår l

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/biobankernas-ovarderliga-kapital - 2025-11-07

Vad skulle man forska på om patienterna fick bestämma? - Ett botemedel, såklart! Men det kommer ju inte imorgon, även om man så länge jag varit med, sagt att ”det kommer inom tio år”, säger Svenska Diabetesförbundets ordförande Fredrik Löndahl. Han anser därför att man borde satsa mer forskning på att göra livet lättare för alla med diabetes. I dag är det stora geografiska skillnader mellan vem so

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/om-patienten-sjalv-far-valja - 2025-11-07

Till skillnad från cancerforskarna som i princip haft fri tillgång till den vävnad de forskar på, har diabetesforskarna fått hålla till godo med celler från djur. I dag finns möjligheten att på nära håll studera de insulinproducerande betacellerna, vilket inneburit stora framsteg för diabetesforskningen. Betacellerna producerar insulin som hjälper cellerna att ta upp energi i form av socker i blod

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/betacellerna-guld-varda-forskarna - 2025-11-07