På seminariet presenterar jag bakgrunden till och planerna för mitt avhandlingsprojekt om adverbialplacering. I projektet kommer jag att undersöka placeringen av adverbial ‒ i slutfältet, mittfältet eller fundamentet, se exemplen i (1) ‒ i modernt skriftspråk. Genom att studera adverbial i ett autentiskt material ämnar jag empiriskt kartlägga variationen och analysera hur syntax, semantik och informationsstruktur i samspel påverkar placeringen av adverbial i svenskan.

Adverbial som bestämmer eventet i verbfrasen placeras normalt i satsens slutfält, som i (1a). Adverbial som bestämmer hela satsen placeras i stället i satsens mittfält, i huvudsatser efter det finita verbet men före eventuella övriga verb. Även adverbial som bestämmer eventet i verbfrasen kan placeras i satsadverbialens position ‒ se (1b), hämtat från Dagens Nyheter 3 oktober 2024.

1. a. Precis samtidigt beräknas han bli pappa för första gången.

b. Precis samtidigt beräknas han för första gången bli pappa.

Syntaktiska och semantiska egenskaper hos adverbialet och satsen korrelerar med adverbialets benägenhet till mittfältsplacering (Rahkonen, 1974; Sangfelt, 2022; Gustavsson, 2023). Ex. placeras korta adverbial oftare i mittfältet än långa, adverbial som utgörs av adverbfraser oftare än sådana som utgörs av prepositionsfraser och tidsadverbial oftare än rumsadverbial. Men mittfältsplacering är i svenskan möjlig för de flesta typer av adverbial.

Adverbial kan också, precis som de flesta typer av satsled, placeras i fundamentet i deklarativa huvudsatser, som Precis samtidigt i (1). Adverbial i fundamentet förknippas ofta med en informationsstrukturell funktion som ”bakgrund eller ram för utsagan” (Teleman et al., 1999, vol. 3, s. 493). Också adverbial i mittfältet förknippas med en viss informationsstruktur. Enligt SAG (Teleman et al., 1999, vol. 4, s. 25) är ett adverbial mindre rematiskt (i SAG:s användning av begreppet rema) i mittfältet än det skulle vara i slutfältet.

I mitt avhandlingsprojekt ämnar jag alltså ta hänsyn till samtliga adverbialens tre placeringsmöjligheter och undersöka hur syntaktiska, semantiska och informationsstrukturella faktorer påverkar placeringen. På seminariet beskriver jag vidare bakgrunden till projektet. Jag presenterar också den textkorpus som jag sammanställer och de problem som jag möter när jag annoterar den samt visar och diskuterar exempel ur materialet.

Referenser

Gustavsson, M. (2023). Om variation mellan postverbal och medial placering av VP-adverbial i svenska. [Masteruppsats, Lunds universitet].

Rahkonen, M. (1974). Placering av tids-, befintlighets-, riktnings- och sättsadverbialen i svenska och finska satser. [Licentiatavhandling, Jyväskylä universitet].

Sangfelt, A. (2022). Talspråk, skriftspråk och grammatik. Om placeringen av adverbial i svenska. Språk och stil, 32, 72‒103.

Teleman, U., Hellberg, S. & Andersson, E. (1999). Svenska Akademiens grammatik. Svenska Akademien & Norstedts (distributör).