… det bästa med att vara språkkonsult – att man får insyn i så många olika ämnen och ofta får lära sig nya saker!

Matilda flyttade till Lund för att läsa utvecklingsstudier, men bytte inriktning när hon hittade Språkkonsultprogrammet. Nu arbetar hon som språkvårdare på Jordbruksverket, där också kunskaperna från utvecklingsstudier kommer till sin rätt.

Varför valde du att studera på språkkonsultprogrammet?

Jag flyttade till Lund för att studera utvecklingsstudier och satt ofta och pluggade på biblioteket på Språk- och litteraturcentrum. En dag såg jag reklam för något som kallades språkkonsultprogrammet. När jag kollade upp vad det var och läste programmets kursinnehåll kändes det helt rätt – det verkade vara precis det jag letat efter ett tag utan att kunna sätta fingret på det.

Hade du någon praktik? Vad gav det dig?

Ja, direkt efter att jag tog examen från språkkonsultprogrammet 2016 valde jag att göra en termins praktik. Det gjorde jag dels för att jag ville få använda allt det jag lärt mig under utbildningen på en arbetsplats, dels för att jag ville få erfarenhet av olika typer av kommunikationsarbete. Praktiken blev på Teskedsorden i Stockholm, en organisation som arbetar för mångfald genom skolprojekt, utbildning och opinionsbildning. Det var jätteroligt att få komma in med mitt språkperspektiv i en sådan verksamhet. En fördel med att vara på en mindre organisation var att jag fick stort utrymme och förtroende att testa på olika saker: allt från att klarspråksbearbeta texter och sköta sociala medier till att utbilda kollegorna i lättläst och representera organisationen på mässor och i panelsamtal!

Har du läst ytterligare kurser som har varit användbara i arbetslivet?

Innan jag läste språkkonsultprogrammet hade jag läst engelska och utvecklingsstudier på universitetet. Under programmet läste jag också extra kurser i språksociologi och rättslingvistik. Jag måste säga att jag har haft användning för alla kurserna på ett eller annat sätt i mitt arbetsliv – att till exempel kunna jämföra engelsk grammatik med svensk när jag undervisade var inte dumt, och kunskapen från de tvärvetenskapliga utvecklingsstudierna är jag tacksam för varje dag eftersom jag nu arbetar på en myndighet vars främsta uppdrag är att bidra till hållbarhet. Min erfarenhet är dessutom att arbetsgivare och uppdragsgivare ser det som väldigt positivt om språkpersonen de anställer faktiskt är intresserad av andra ämnen och sin omvärld. Det är förresten det bästa med att vara språkkonsult – att man får insyn i så många olika ämnen och ofta får lära sig nya saker!

Hur tog du klivet över till yrkeslivet efter examen? Hur upplevde du övergången från studier till arbetsliv?

Jag upplevde att det tog sin lilla tid att hitta sin plats i arbetslivet efter examen. Det bästa man kan göra tror jag är att vara öppen och testa de möjligheter som dyker upp. Efter min praktik började jag undervisa på olika företag som erbjöd svenskkurser för sina anställda. Att testa på undervisning låg ganska nära till hands för mig som alltid intresserat mig för pedagogik. Men det var ju inte bara undervisning jag ville hålla på med. Därför startade jag efter ett tag eget företag och varvade undervisningen med språkgranskning och lite innehållsproduktion. Jag jobbade också i några år med att ta fram ett digitalt läromedel i svenska för ett företag.

Vad gör du en dag på jobbet?

Jag jobbar som språkvårdare på Jordbruksverket, som är Sveriges förvaltningsmyndighet inom jordbruk, fiske och landsbygd. Enheten där jag jobbar publicerar många rapporter, och mitt jobb går främst ut på att bearbeta texter och stödja mina kollegor i skrivandet. Målet är förstås att rapporterna ska bli så klarspråkliga som möjligt. En vanlig dag på jobbet granskar jag ett rapportutkast och har kanske ett möte med skribenten för att ge återkoppling och hjälpa hen vidare i skrivarbetet. Sedan skickar jag ett peppande mejl till någon som ska skriva ett inlägg i vår blogg eller stämmer av en layoutad rapport som kommit från vår layoutfirma. Ganska ofta är jag också bollplank för språkfrågor för mina kollegor. De kanske hör av sig för att resonera om en term eller ett begrepp, för att fråga om hur man skriver en bra punktlista eller för att de kört fast på en meningsformulering.

Mars 2021